Andra estetiska metoder

Den här undersökningen handlar om didaktiska aktiviteter med musikaliska karaktärsdrag. Eftersom musik betraktas som ett estetiskt ämne, var det relevant att också kartlägga användandet av andra estetiska/konstnärliga ämnen i språkundervisningen (se fig. 10). Nästan lika vanligt som musik var användandet av film i undervisningen, 57 st av respondenterna svarade att de hade använt film. Av de övriga estetiska ämnena hade 43 st någon gång använt bild, 42 st hade använt drama och 26 st hade använt dans. I utvecklandet av aktivitetsdimensionerna kom dans även att betraktas som en musikalisk aktivitet. Endast en respondent hade aldrig använt dessa (estetiska) aktiviteter. Det var möjligt att markera mer än ett alternativ och det hade många gjort, totalt hade 169 svar registrerats på 63 respondenter.

Fig. 10 - Andra estetiska ämnen

Intervjuer 5.2.

Enkätens fritextfrågor innebar en första informantutsaga, där frågorna var öppna för att fånga upp olika generella delar av informanternas erfarenheter och upplevelser. När enkätresultaten sedan kodades gjordes till att börja med en ”öppen kodning”. Avsikten med denna ”initiala analysprocess” var att fånga en substans i materialet (Olsson & Sörensen, 2011). Denna substans användes vidare i en andra informantutsaga, i form av fem intervjuer med fem av respondenterna. Olsson & Sörensen skriver att ”genom att gång på gång gå igenom tidigare utsagor (…) kan forskaren ’dra ut’ förståelse och andra data, innan det är dags att gå till nästa samtal eller intervju” (2011:180).

Under den öppna initiala kodningsprocessen av den första informantutsagan, hade jag blivit varse hur ofta begreppet ’kultur’ på olika sätt förekom i det manifesta innehållet t.ex. ”knyta an till realia”, ”en inblick i hur ungdomskultur ser ut”, ”kulturella företeelser”, ”lära känna kulturella sammanhang”, ”utöka elevernas allmänna kulturella register”, ”kultur och språk”, ”introducera två kulturer som möts”, ”kulturbärande”, ”bärare av kultur och samhällskunskap”, ”fler dimensioner till den

0 20 40 60 80 100

Har du också använt något av

följande i din undervisning?

spansktalande kulturen”, Ett lands musikkultur”, ”inblick i kulturen i ett annat land”, ”kulturella uttryck” etc.

’Kultur’ blev därför en s.k. ”substantiv kod” i det fortsatta arbetet, vilket innebär förstadiet till kategorier (Olsson & Sörensen, 2011). Jag hade m.a.o. i det här skedet av arbetet ännu inte tillgång till de dimensioner, kvaliteter, kategorier och subkategorier i enkätsvaren, som redovisats tidigare i detta resultatkapitel, endast förstadiet till dem. Men jag bedömde alltså redan då, att ett område som i nästa informantutsaga skulle behöva utvecklas, för att fördjupad förståelse skulle uppnås, var hur lärare undervisar kultur och i synnerhet hur det görs genom musikaliska metoder. När frågeområdena skapades för intervjuerna fanns därför detta område med. Den konkreta fråga som tog upp detta lydde; I enkäten svarade många att ett viktigt syfte med att använda musik var att ge en inblick i den spansktalande kulturen. Hur kan man definiera kultur i detta sammanhang och hur kan detta kopplas till språkutvecklingen, m.a.o. på vilket sätt är kulturen relevant för språkinlärning/språktillägnan?

Den öppna kodningen av den första informantutsagan hade också lett fram till ett behov av att precisera vilka förutsättningar för språkinlärning och språkundervisning SMAK hade i termer av effektivitetsbevis, eller evidens. Detta var viktigt eftersom det hade en direkt koppling till undersökningens frågeställningar. Hur kunde en veta/ta reda på om en viss aktivitet var effektiv/hade kapacitet att utveckla lärandeobjektet? En av de vanligast förekommande musikaliska aktiviteterna var att ”lyssna på musik” men vilka förutsättningar för lärande hade egentligen den aktiviteten? Till att börja med föregås ett musiklyssnande av ett val, vilken musik en ska lyssna på. I språkundervisningen innebär lyssnandet en form av input/språkligt inflöde, men enkätsvaren föreföll inte ha gett tillräckliga svar på vilka låtar det var eleverna fick lyssna på, hur låtarna valdes ut, och varför. Och en annan intressant fråga var om eleverna på något sätt involverades i valet av musik. Det musikaliska materialet och hur det valdes ut dvs. ’musikvalet’ blev därför en annan substantiv kod. Det var helt klart en viktig fråga och den hade med potential och förutsättningar att göra, därför skapades intervjufrågan;

Input - Hur väljs musikaliskt material/sånger ut? Vad tycker du gör en sång relevant/kvalificerad att använda?

Sedan uppstod även frågor kring de aktiviteter som gjordes i samband med lyssnandet. Det kunde ju förstås handla om kombinationer med någon eller några av de andra musikaliska aktiviteterna (sjunga, dansa, spela). Men om det handlade om andra typer av aktiviteter, där t.ex. läs-och skrivfärdigheter hamnade i fokus, såsom textbearbetning, översättning etc. vilken roll fick musiken då? Musiklyssnandet kunde också fungera som introduktion till något annat moment eller någon annan aktivitet, vilken avsikt hade läraren då, om en annan aktivitet egentligen var huvudaktiviteten? Det fanns ett behov av att ytterligare fördjupa förståelsen av vad det var som faktiskt hände under lektionen när musikaliska aktiviteter användes, vilka de s.k. ”kringaktiviteterna” var, och hur de musikaliska aktiviteterna, eller andra aktiviteter som förekom i samband med de musikaliska, ledde till språklig produktion/output, verbal eller skriftlig. Därför blev frågan om aktiviteter som genererade output en substantiv kod. Även denna kod bedömdes anknyta till potential och förutsättningar. Den konkreta frågan löd:

Output - Vilka andra aktiviteter, i samband med att lyssna och sjunga använder du och hur fungerar det?

hen skulle använda musikaktiviteter i klassrummet? Lärarens roll i klassrummet kan inte överskattas och antagligen var lärarlusten en bidragande orsak till om musikanvändandet blev framgångsrikt. Enkäten hade visat att musik var viktigt på ett personligt plan för en majoritet av respondenterna, dessutom hade de flesta någon gång använt musik i sin undervisning och en klar majoritet ville utveckla arbetet med musiken. Detta hade med potential att göra, om läraren själv ansåg att musikaliska metoder var effektiva skulle de antagligen lättare kunna bli det också, lusten skapade så att säga effektiviteten. Men det fanns också lärare som i enkäten svarat att de skulle kunna tänka sig att utveckla arbetet med musik om hen fick mer kött på benen, mer tips och kunskap om hur det skulle gå till, eller som en lärare svarade; ”om jag visste att det var effektivt”. Så omvänt handlade det även om att eventuella bevis på aktiviteternas effektivitet skulle kunna göra att de användes oftare och av fler. Frågan om effektivitetsbevis/evidens föreföll alltså både kunna kopplas till aktiviteternas potential och dess förutsättningar att användas oftare och av fler. Den initiala analysprocessen hade alltså gett upphov till flera följdfrågor som alla på olika sätt handlade om effektivitetsbevis/evidens. Således skapades en substantiv kod som hade med effektivitetsbevis att göra. Intervjufrågan löd:

Effektivitetsbevis - 80% av lärarna i enkäten svarade att de, i samband med användningen av musik i undervisningen, observerat resultat för elevernas språkutveckling. Vad tycker du är att betrakta som övertygande evidens för att musik har språkutvecklande potential?

Utöver de, ovan nämnda, koder som skapades för att fördjupa förståelsen av data från enkäten, skapades en ny fråga, som inte hade varit aktuell tidigare men som blivit det under arbetets gång. Det handlade om spanskan som ämne i jämförelse med de andra moderna språken (franska och tyska)4. Den här undersökningen hade specifikt riktat in sig på spanska, som ju är det största av de moderna språken. Men det var också relevant att sätta in spanskan i ett större sammanhang, som ett av de tre största moderna språken i Sverige. Alla moderna språk delar ju t.ex. samma kursplan. Det fanns ett behov av att ta reda på mer om specifika kopplingar mellan SMAK och spanska, och på vilket sätt musikaliska aktiviteter kunde se ut i de andra moderna språken. Givetvis skulle det behövas en liknande studie denna, där de andra språken är i fokus för att kartlägga detta grundligt, men det bedömdes ändå vara av intresse för den här studien att ta reda på vilka reflektioner spansklärare gjorde i frågan. Hade SMAK någon särskild potential, eller några särskilda förutsättningar att fungera effektivt just med det spanska språket? Frågan som tog upp detta i intervjuerna löd:

Moderna språk - I kursplanen för moderna språk, under rubriken "centralt innehåll", står "sånger och dikter". Bedömer du att musik används lika ofta i alla moderna språk, eller är det någon skillnad språken emellan?

Av de 63 informanter som deltog i enkäten gjordes intervjuer med 5 personer. I nästa avsnitt följer en kortfattad beskrivning av deras bakgrund och hur de arbetade. Informationen kommer från bakgrundsfrågorna i enkäten, med några mer detaljerade kompletteringar gällande saker som framkom under intervjuerna (de har andra namn i verkligheten och informationen redovisas i enlighet med samtyckeskravet och nyttjandekravet).

5.2.1. Intervjudeltagarna

Deltagare 1: Sara 50-59 år, undervisar i åk 6 bara spanska, hon är också skolsköterska på skolan. Hon har studerat på högskola i Sverige men har ingen lärarexamen. Hon har växt upp i Brasilien och har portugisiska som modersmål, hon har dock vistats mycket i spansktalande miljöer. Hon anser att

4 Inte de enda men de största, andra moderna språk som finns att välja på vissa skolor är t.ex. ryska, kinesiska, italienska m.fl.

musik är mycket viktigt på ett personligt plan (98/100). Hon har utöver musik också använt de estetiska metoderna drama, dans och bild i undervisningen. Hon använder musik en gång per undervisningstillfälle, alltid de sista 10 minuterna, och då väljer hon musik från läroboken och från Youtube. Hon använder musik för att eleverna ska få det roligt vilket leder till att de lär sig bättre, specifikt ger det ett utökat ordförråd menar hon. Hon skulle vilja utveckla användandet av musik genom att använda instrument eftersom hon tror att det då skulle bli ännu roligare, men hon kan inte spela något. Hon anser att det finns förutsättningar för att använda musik mer och att den viktigaste förutsättningen är ”viljan”. Hon tycker att spansklärare är ett mycket roligt yrke (98/100).

Deltagare 2: Daniel 60-69 år, undervisar åk 6-9 spanska och SO samt spanska som modersmål. Han har en lärarexamen i Sverige. Han har växt upp i Spanien och har spanska som modersmål. Han anser att musik är mycket viktigt på ett personligt plan (94/100). Han har även använt de estetiska metoderna drama, bild, film och lite dans i undervisningen. Han använder musik en gång per vecka och försöker välja låtar som inte har så komplicerad text och som passar i undervisningen. Han använder musik för att förbättra uttal, utöka ordförrådet och öva specifika grammatiska strukturer. Han vill utveckla användandet av musik eftersom det skulle göra lektionerna mer attraktiva och utveckla elevernas kunskaper. Han anser att det finns förutsättningar för att använda musik mer och att de viktigaste förutsättningarna är att man gillar musik, att eleverna är delaktiga och att man är övertygad om att det är effektivt. Han tycker att spansklärare är ett roligt yrke (80/100) men han tycker att det är svårt att undervisa i vissa klasser och då känner han frustration.

Deltagare 3: Eva 60-69 år, undervisar åk 6-9 spanska och idrott. Hon har en lärarexamen i Sverige samt högskolestudier både i Sverige och i ett annat land. Hon har växt upp i ett spansktalande land och har spanska som modersmål. Hon tycker att musik är viktigt på ett personligt plan (80/100). Hon har även använt de estetiska metoderna drama, dans, bild och film i undervisningen. Hon använder spanska en gång per termin. Hon låter eleverna använda musik som ett pedagogiskt verktyg för att träna uttal och lära känna kulturella sammanhang. Hon använder också ramsor som innehåller ordkunskap, uttryck, och grammatiska termer. Hon tycker att det är mycket effektivt eftersom känslorna kommer fram och det hjälper eleverna att tala, förstå och läsa språket på ett naturligt sätt. Hon vill utveckla användandet av musik genom att använda det oftare än en gång per termin och för att få en mer varierad undervisning som når alla elever. Hon anser att det finns förutsättningar för att använda musik mer och de viktigaste förutsättningarna är att lärarna har kunskap om musik och att eleverna har verktyg för att musiken ska nå fram t.ex. Ipad. Hon tycker att spansklärare är ett mycket roligt yrke (95/100).

Deltagare 4: Maria 70-79 år (pensionär), har undervisat spanska och svenska åk 6-9. Hon har en lärarexamen i Sverige samt högskolestudier i Sverige. Hennes modersmål är svenska men hon har vistats mycket i spansktalande miljöer. Hon bodde 7 år i Spanien som barn och 3 år i Ecuador i vuxen ålder. Hon anser att musik är mycket viktigt på ett personligt plan (100/100). Hon säger att musiken följt med henne under hela livet, hon spelar gitarr sedan 15-årsåldern och säger att ”min gitarr har varit som min bästa kompis i skolan”. Hon har även använt de estetiska metoderna drama, bild och film i undervisningen. Hon använde musik en gång i veckan, ibland oftare (innan hon pensionerades). Hon visade alltid text till sångerna, texterna bearbetades före och efter sångtillfällena. Hon använde musik för att skapa trivsel, samhörighet och få en känsla av att behärska det nya språket. Hon anser att språk förmedlat via musik går in på ”ett annat spår”. Hon hade velat utveckla användandet av musik genom att t.ex. skapa ett läromedel där grammatiska mönster befästes genom sångerna. Hon anser att det inte fanns förutsättningar för att använda musik mer, och den viktigaste förutsättningen för att det skulle ha kunnat ske var tid. Hon tyckte att spansklärare var ett mycket roligt yrke (97/100).

Deltagare 5: Carolina 50-59 år, undervisar spanska och ett annat ämne åk 6-9. Hon har en lärarexamen i Sverige med behörigheter i två ämnen dock ej spanska. Hon studerar f.n. för att få behörighet också i spanska. Hon har vistats mycket i spansktalande miljöer men har svenska som modersmål. Hon anser att musik är medelviktigt på ett personligt plan (51/100). Hon har även använt de estetiska metoderna dans och film i undervisningen. Hon använder musik en gång per vecka. Hon väljer musik i olika genrer, oftast det som tilltalar elevernas musiksmak och ofta dansvänlig musik. Hon använder musik bl.a. för att vidga elevernas musiksmak, för att de ska höra det spanska språket och för att få dem på gott humör. Hon har även dansat med eleverna och dans är ett personligt intresse. Hon vill utveckla användandet av musik genom att låta eleverna översätta texter, lära sig texter utantill och låta elever framträda och sjunga. Hon anser att det finns förutsättningar för att använda musik mer och den viktigaste förutsättningen är en bra ljudanläggning och en projektor. Hon tycker att spansklärare är ett mycket roligt yrke (100/100).