Förutsättningar för lärare: strukturella

Ett annat sätt att kartlägga musikaktiviteters kvaliteter var att titta på om lärarna ville utveckla arbetet med musik. På frågan; ”Skulle du vilja utveckla arbetet med musik i din undervisning?” svarade 46 respondenter ja och 14 nej. Totalt registrerades 60 svar, 3 st svarade inte på frågan eftersom de i en tidigare fråga svarat nekande på frågan om de överhuvudtaget använde musik i undervisningen. Följdfrågan, där svar i fritext kunde ges, var ”Hur skulle du vilja utveckla arbetet med musik i din undervisning?”. Respondenterna uttryckte då bl.a. att en förutsättning för utveckling var tillgång till bra material. Det verkade som att flera ansåg att det rådde en brist på dels musikaliskt material, men också tips och input till hur man kunde jobba med materialet. En respondent nämnde att UR tidigare givit ut häften med musik där det också funnits färdiga gloslistor och arbetsmaterial. En annan respondent önskade mer tid för att på egen hand kunna utöka sin låtrepertoar med låtar som ”funkar”, och syftade då på låtar som dels hade ett okomplicerat språk och dels innehöll specifika grammatiska strukturer t.ex. ”perfekt” eller ”reflexiva verb”. Ytterligare en respondent var inne på att själv tillverka ett läromedel där ”sångerna når och befäster grammatiska mönster”.

Några respondenter menade att sångtexterna skulle kunna ta större plats och utgöra det huvudsakliga stoffet, ”texterna” i undervisningen, ”läroboken skulle då kunna fungera som komplement, istället för det omvända, som oftast är fallet där läroboken är central och musiken något extra”. Men det fanns alltså även flera svar där respondenterna inte ansåg sig ha möjlighet att på egen hand utveckla arbetet utan uttryckte istället en önskan om att få hjälp och stöd i sökandet efter bra låtar att arbeta med, och fler ”didaktiska tips” hur musiken kunde användas i klassrumsaktiviteter. Tillgången till effektivt musikaliskt material och aktiviteter kopplade till det, var därmed en strukturell förutsättning för att lärarna skulle kunna arbeta med musikaktiviteter i sin språkundervisning, och efterfrågan på sådant material var stor. Men det fanns även en koppling mellan det musikaliska materialet och den individuella läraren och dennes förmåga att hitta lämpligt material, testa det och utvärdera det. Materialet verkade således ha en central plats i lärarnas förutsättningar för att använda SMAK med såväl strukturella som individuella led.

Många respondenter förklarade att de skulle vilja utveckla arbetet med SMAK genom att arbeta oftare och mer organiserat med det och pekade på faktorer som hade att göra med lektionsplanering t.ex. ”mer som ett naturligt inslag och inte bara som en kul grej jag använder ibland”, ”det borde vara en större del av undervisningen, mer systematiskt” eller ”att lyssna på musik både i början och i slutet av

varje lektion”. Många respondenter pekade också på att musikinslagen gjorde undervisningen mer varierande. De menade att variationen var viktig och att fler sätt att undervisa på gjorde att fler elever kunde nås. Det kunde även handla om att samarbeta med musiklärare och skapa ämnesintegrerade aktiviteter i språk- och musikundervisningen.

Andra respondenter ansåg att de behövde mer lektionstid och tid att planera, och en respondent önskade att få en ytterligare lektion i veckan som endast skulle användas åt ”realia och fler djupdykningar i musiken”. En annan respondent ville ”använda det mer frekvent utifrån kursmål” och syftade då förmodligen på att förankra de musikaliska aktiviteterna i läroplanen. Dessa ovan nämnda förutsättningar dvs. tid till lektionsplanering, mer variation i undervisningen, ämnesintegration, läroplan m.m. (för samtliga svar se bilaga) handlade om ramfaktorer. De innebar viktiga strukturella förutsättningar för att lärare skulle kunna arbeta med musikaktiviteter i undervisningen. Dessa förutsättningar, ramfaktorerna, låg på en strukturell nivå som läraren själv saknade möjlighet att, åtminstone direkt, påverka.

En ytterligare fråga i enkäten handlade specifikt om förutsättningarna att använda musik i undervisningen, och vilka förutsättningar som var viktigast. På frågan; ”Anser du att det finns förutsättningar för att använda musik mer i din undervisning?” svarade 51 respondenter ja på frågan och 12 svarade nej. Det kunde alltså konstateras att fler än fyra av fem lärare i enkäten ansåg att det fanns förutsättningar att utveckla användningen av SMAK.

Av de förutsättningar som respondenterna ansåg vara viktigast fanns många svar som återigen handlade om det musikaliska materialet t.ex. ”tillgång till rätt material, ibland upplever jag att det är svårt att hitta musik som passar nivåmässigt för högstadiet”, ”Färdigt uppdaterat material”. Eller med fokus på ramfaktorer såsom teknisk utrustning t.ex. ”IKT i form av projektor så att man kan spela upp musikvideor i klassrummet”, ”klassuppsättningar av Ipads och smartboards med högtalare i alla klassrum”, ”att det finns fungerande utrustning för ljud och bild”. Eller annan utrustning t.ex. ”instrument i klassrummet”, ”drömläget vore att det också fanns instrument i klassrummet”, ”att skolan erbjuder instrument, dessa kan lånas från musiklärarna”. Kopplingen till musikundervisningen (som ovan omnämnts redan) återfanns på flera sätt i enkätsvaren, det handlade då om att få tillgång till musikinstrument, lån av musiksalar, en önskan om att integrera musik- och språkundervisning eller önskan att musiklärare arbetade mer aktivt på skolan generellt för att på så sätt skapa positiva förväntningar hos eleverna även beträffande musikinslag i språkundervisningen. Andra förutsättningar som respondenterna ansåg vara viktiga handlade om ”atmosfären i klassrummet” om att ”ha med sig eleverna” eller om att det saknades tid, både beträffande genomförande (lektionstid) och tid för planering. Dessa faktorer dvs. ljud-och bildutrustning i klassrummen, Ipads, tillgång till musikinstrument och musiksalar och aktiva musiklärare, klassrumsatmosfär och elevengagemang, kunde även de räknas till de strukturella, ej direkt påverkbara, förutsättningarna för lärarna att använda SMAK i undervisningen (för samtliga svar se bil. 10).

Flera respondenter reflekterade kring urvalet av musikaliskt material t.ex. ”Mycket ligger hos mig själv, att ta sig tid att leta passande låtar och ha med musik som en självklar del i planeringen av undervisningen”. I denna utsaga gav läraren uttryck för ett reflekterande kring sin egen lärarkognition då hen sade att ”mycket ligger hos mig själv” men också för något annat, som tycktes ha stor betydelse i sammanhanget. Fortsättningen; ”(…) att ta sig tid att leta passande låtar” satte fingret på något viktigt, som hade med det musikaliska materialet att göra, nämligen att tillgången till effektivt material var begränsad och att det var läraren själv som hade ansvar för att söka upp och välja ut materialet. Det musikaliska materialet, som en förutsättning för SMAK, återkom i respondentutsagorna genom hela enkäten. Det handlade om att ha tillgång till en katalog av relevanta och effektiva låtar att välja bland,

samt förmåga och tid att kunna orientera sig och göra ett effektivt urval. Dessa faktorer spelade en nyckelroll i SMAK, såväl individuellt som strukturellt.

Några respondenter uttryckte också att det var en viktig förutsättning att det fanns bevis på att det var effektivt att använda SMAK. En respondent efterfrågade mer evidens för att musikaliska metoder var effektiva och föreslog ”en studie med två parallellklasser, en som utsätts för det och en som inte”. Det var dock inte entydigt bland enkätsvaren, om sådan evidens handlade om att själv kunna konstatera, genom observerade resultat, att en undervisning som inkluderade SMAK var effektiv, eller om det handlade om att evidens skulle komma från en yttre källa i form av t.ex. en forskningrapport. Tillgången till det senare, evidens i form av forskningsrapporter , studier eller artiklar kunde i alla fall kategoriseras som en strukturell förutsättning för lärarens möjligheter att använda SMAK i sin

undervisning.

”SMAK”

SPRÅKDIDAKTISKA MUSIKAKTIVITETER

LYSSNA SJUNGA SPELA DANSA

VALEN BASERAS PÅ

LÄRANDEOBJEKT ^{FÖRUTSÄTTNINGAR}

FÖR LÄRANDE ^{FÖRUTSÄTTNINGAR} FÖR LÄRARE

FORM FUNKTION KULTUR MOTIVATION KOGNITION STRUKTURELLA INDIVIDUELLA EVIDENS LÄRARLUST MATERIAL

Fig. 9 – Översikt resultatkategorier.

De streckade linjerna visar teman i intervjuerna.