I den andra fokusgruppen diskuterar deltagarna om bidragande faktorer till att de genomför ett köp i fysiska butiker såväl som online efter att de blivit exponerade för bilderna som tagits fram till undersökningen.
Respondenterna börjar med att nämna faktorer som de har i åtanke när de konsumerar. En faktor som diskuteras är att skyltdockorna i en fysisk butik gärna ska vara välklädda och tilltalande. Detta gäller även online. Om företagets hemsida eller sociala plattformar är välfungerande och fångar deras uppmärksamhet är det större chans att de genomför ett köp.
Respondenterna talar för att trovärdighet och legitimitet påverkar deras köplust. Vid tillfällen där en reklam uppfattas som falsk, sänker det deras köplust inte enbart för produkten utan också för hela varumärket. Fokusgruppen hänvisar till bild 1 retuscherad och menar att genom att jämföra den med originalet kan de tydligt identifiera att bild 1 retuscherad saknar en viss äkthet. Fokusgruppen drar slutsatsen att baddräkten antagligen inte kommer att sitta lika bra på dem
som den gör på modellen. Detta eftersom modellens kropp förmodligen är manipulerad. Däremot menar två av respondenterna att bild 1 oretuscherad också minskar köplusten. De kan tydligt identifiera kvinnans bikinilinje, något som vanligtvis inte visas i reklam (Respondent F, 2020; Respondent E, 2020).
Något som går att utläsa från fokusgruppernas diskussion kring vad som påverkar köplusten är att det finns ett flertal olika faktorer som inte berör retuschering. Dessa faktorer är bidragande till om ett köp genomförs. Respondenterna menar att personliga värderingar och åsikter spelar en stor roll i deras konsumerande, och att deras sociala status också kan ha en inverkan på deras köpbeslut. Detta kan innebära att ekonomiska förutsättning och bakgrund spelar stor roll när det kommer till individers konsumtionsmönster och köpbeslut.
Vidare diskuterar fokusgruppen hur skönhetsideal uppstår och formas i samhället. En
respondent menar att skönhetsideal alltid har funnits och kommer alltid finnas (Respondent D, 2020). Respondenten anser dock att skönhetsidealen bör korrigeras till något positivt och inte något som bidrar till kroppshets. Vidare fortsätter skönhetsideal diskuteras och de konstaterar att det är något bara vi som samhälle kan påverka och utveckla. Hur skönhetsideal gestaltas i exempelvis modemagasin grundar sig i att det finns en efterfrågan av den perfekta kroppen. Om idealet istället har som grund att alla ska vara bekväma i sin egen kropp så får ordet
skönhetsideal en positiv laddning istället för en negativ.
En av respondenterna uttrycker att samtliga kroppsliga attribut bör hyllas i reklam, såsom bristningar och slapp hud eftersom det är något som majoriteten av kvinnor har. Respondenten hänvisar till bild 1 oretuscherad och påstår att om fler reklambilder ser ut som denna, kommer idealet vi har idag sakta men säkert försvinna. Den oretuscherade kvinnokroppen kan då hyllas istället för de kroppar som är skapade utav retuscheringsprogram. (Respondent E, 2020) Samtliga respondenter uttrycker en önskan om att de skönhetsideal som finns idag ska försvinna. Däremot tror de dock att det inte kommer att ske inom en snar framtid.
Redan som små blir vi utsatta för kroppsliga ideal. Barn får i tidig ålder lära sig hur man bör se ut för att definieras som vacker. Denna utsatthet grundar sig ofta i vad barn får se i reklam, vilket är ett beteende som följer med oss in i vuxen ålder
Respondent F, 2020
Avslutningsvis diskuterar respondenterna deras tankar och åsikter kring retusch inom reklam. Respondenterna inleder med att de ofta finner svårigheter med att identifiera om en reklambild
är retuscherad eller inte med blotta ögat. Detta menar respondenterna leder till att man sällan reflekterar över om en bild är retuscherad eller inte, om inte förändringarna är väldigt tydliga och amatörmässiga. Däremot menar respondenterna att retusch inom reklamvärlden ser respondenter som en regel snarare än ett undantag. Retuschering normaliseras både av
reklamindustrin och allmänheten. Därför tror respondenterna att retuscherade reklambilder inte kommer att försvinna inom en snar framtid.
Enligt respondent D (2020) skildrar reklam vanligtvis kvinnor som är vackrare än normen. Det är kvinnor som saknar ålderstecken och har en hud som inte har några synliga fel. Respondent D (2020) hänvisar till bild 1 oretuscherad i syftet att stärka sina argument. Vidare berättar respondent D (2020) att hon exempelvis aldrig sett en oretuscherad bikinilinje i en reklam. Enligt respondenterna utsätts samhället för reklam överallt, på sociala nätverk, på hemsidor, i fysiska butiker och i kataloger. I samband med att reklam är normaliserad i samhället är även retusch det. Reklamens budskap går in ändå menar respondenterna. Vidare berättar respondent E (2020) att samtliga bilder som presenterats i undersökningen kan upplevas som reklam. Beroende på hur de är retuscherade kan reklamen ha olika budskap. Respondent E (2020) hänvisar till bild 2 oretuscherad och menar på att den bilden associerar hon med en reklambild till ett hippt och nytänkande varumärke medan bild 2 retuscherad kan vara en influenser som gör reklam för sitt eget varumärke (Respondent E, 2020).
Respondenterna väljer även att lyfta deras åsikter kring hur retusch överanvänds i reklam. De menar att detta kan bidra till allt från en minskad köplust till en minskad självkänsla. En
respondent anser att retuscherade bilder kan få visas i privatpersoners flöden, men att de inte bör förekomma i reklam. Detta beror på att personers privata flöden inte drivs av att marknadsföra produkter eller tjänster medan reklamer har som mål att sälja, vilket kan vilseleda konsumenten. Vidare hänvisar respondenten till bild 3 retuscherad och berättar att det tydligt framgår att bilden är manipulerad. Det minskar åskådarens fokus från produkten till kvinnokroppen som gestaltas i reklamen (Respondent F, 2020).
Efter att diskussionerna är avslutade får den andra fokusgruppen rösta på vilken bild av det framtagna materialet som tilltalar dem mest. I den andra fokusgruppen får de oretuscherade bilderna flest antal röster, vilket ligger i led med respondenternas diskussion under