Ett förslag för vidare forskning är att testa studien på enbart män (16–26 år) istället för kvinnor. Liknande studie och undersökningsmetod kommer med stor sannolikhet variera beroende på vilket kön som undersökningen görs på. Detta går att stärka genom tidigare forskning som visar att män inte påverkas av manipulerad reklam till lika stor grad som kvinnor gör. Det hade därför varit intressant att få en fördjupad insikt i hur könen skiljer sig åt gällande ämnesområdet, undersöka hur män exponeras i marknadsföringssammanhang och männens inställning till skönhetsideal. Det skulle också varit intressant att jämföra kvinnor och mäns attityder till skönhetsideal och retuschering. Manskroppen är liksom kvinnans kropp exponerad. Genom att undersöka forskningsfrågan ur ett genusperspektiv hade likheter och olikheter kunnat
identifieras och ett möjligt mönster i unga män och kvinnors attityder gentemot skönhetsideal och retusch skildras.
För vidare forskning ges också ett förslag att genomföra liknande studie men där
undersökningen skulle göras mer anonym. Människor påverkas av sociala normer, vilket innebär att man vill passa in med resten av gruppen. En följd av detta kan vara att svaren från undersökningen kan vara felaktiga och personerna som medverkade blivit påverkade av de andra deltagarna i fokusgruppen. Ytterligare ett förslag är att genomföra studien med hjälp av en kvantitativ metod istället för en kvalitativ. Genom användandet av en kvantitativ metod skulle studien kunna nå ut till fler personer, vilket skulle leda till att starkare slutsatser kan dras. Det hade även varit intressant att studera hur manipulation sker utanför redigering, det vill säga med andra hjälpmedel som lampor och vinklar. Uppfattar målgruppen även denna sorts av
Referenslista
Aaker, D. (1992). The Value of Brand Equity. Journal of Business Strategy. 13 (4). 27-32. doi: http://dx.doi.org/10.1108/eb039503
Ahrne, G., & Eriksson-Zetterquist, U. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Stockholm: Liber
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Stockholm: Liber Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (2. uppl.). Stockholm:
Liber
Ang, S. (2000). Personality Influences on Consumption. Journal of International Consumer
Marketing, 13(1), 5-20.
Azzarito, L. (2009). The Panopticon of physical education: pretty, active and ideally white.
Physical education and sport pedagogy, 14 (1), 19–39.
Balakrishna Kanagal, N. (2016). An Extended Model of Behavioural Process in Consumer Decision Making. International Journal of Marketing Studies. 8. 87. doi:
10.5539/ijms.v8n4p87.
Björk, M. (2013). Skönhetsideal ger ökad ångest hos unga. [www] Tillgänglig på
<https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5486617>. Hämtad 5/6 2020.
Blåsjö, L., & Skoog, M. (1994). Den nakna sanningen - om kläder och mode. Konsumentverket.
Bonafini, B. A., & Pozzilli, P. (2011). Body weight and beauty: the changing face of the ideal female body weight. Obesity reviews: an official journal of the International Association for
the Study of Obesity, 12(1), 62–65. https://doi.org/10.1111/j.1467-789X.2010.00754.x
Boström, C. (2013). När kameran inte räcker till: En kritisk studie av retuschörers arbete med
digitala bilder i reklam. [www] Tillgänglig på
<https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/33989/1/gupea_2077_33989_1.pdf>. Hämtad 4/2 2020
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3.uppl.). Stockholm: Liber.
Calogero, R., Boroughs, M., & Thompson, J. (2007). The impact of Western beauty ideals on the lives of women and men: A sociocultural perspective. doi: 10.1057/9780230596887_13. Campbell, S. (2010). 10 ways how Photoshop changed the history of photography. [www]
Tillgänglig på <https://www.makeuseof.com/tag/10-ways-how-photoshop-has-changed-the- history-of-photograph/>. Hämtad 11/3 2020
Celik, A. (2020). Retuschör för producerat material. Lund.
Champion, H., & Furnham, A. (1999). The effect of the media on body satisfaction in adolescent girls. European Eating Disorders Review, 7(3), 213–228. doi:
10.1002/(SICI)1099-0968(199906)7:3<213::AID-ERV229>3.0.CO;2-W CODEX. (2020). Forskning som involverar barn. [www] Tillgänglig på
<http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml>. Hämtad 3/6 2020.
Daalmans, S. Carbaat, I. & Anschütz. D. (2016). Picture Perfect: The Direct Effect of
Manipulated Instagram Photos on Body Image in Adolescent Girls. Media Psychology
Volume 21, 2018 - Issue 1. doi: 10.1080
Dahlén, M., & Lange, F. (2017). Optimal marknadskommunikation. Stockholm: Liber
Dahlin-Ivanoff, S. (2002). Focus group discussions as a tool for developing a health education program for elderly persons with visual impairment. Scandinavian Journal of Occupational
Therapy, 9, s. 3-9.
Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Stockholm: Liber. Danciu, V. (2014). Manipulative marketing: Persuasion and manipulation of the consumer
through advertising. Theoretical and applied economics, 21(2). [www] Tillgänglig på <https://pdfs.semanticscholar.org/5cbe/76dbb0b4707d32c8439ce6d4c184a591251f.pdf >. Hämtad 3/6 2020.
Dittmar, H., & Howard, S. (2004). Professional Hazards? The impact of models' body size on advertising effectiveness and women's body-focused anxiety in professionals that do and do not emphasize the cultural ideal of thinness. The British journal of social psychology, 43. 477–97. doi: 10.1348/0144666042565407.
Diaz, M. (2011). Manipulation of Teenagers through Advertising: a Critical Discourse Approach. Revista de Lingüística y Lenguas Aplicadas. 6. 25–38. doi:
10.4995/rlyla.2011.879.
Donovan, K. C. (2012). Vanity Fair: The Cost, Controversy, and Art of Fashion Advertisement Retouching. Notre Dame JL Ethics & Pub. Pol'y, 26(2), 581.
Downs, A.C., & Harrison, S.K. (1985). Embarrassing age spots or just plain ugly? Physical attractiveness stereotyping as an instrument of sexism on american television commercials.
Sex Roles 13, 9–19 (1985). https://doi.org/10.1007/BF00287457
Framtid. (u.å). Influencer. [www] Tillgänglig på <https://www.framtid.se/yrke/influencer>. Hämtad 5/6 2020.
Gilbert, N. (2009) Science journals crack down on image manipulation. Nature. https://doi.org/10.1038/news.2009.991
Grogan, S., & Richards, H. (2002). Body Image: focus groups with boys and men. Men and
Masculinities 4 (3), 219–232.
Hanlon, A. (2019). The Aida Model. [www] Tillgänglig på
<https://www.smartinsights.com/traffic-building-strategy/offer-and-message- development/aida-model/>. Hämtad 30/3 2020
Hargreaves, D., & Tiggemann, M. (2003). The effect of “thin ideal” television commercials on body dissatisfaction and schema activation during early adolescence. Journal of Youth and
Adolescence, 32, 367-373.
Hériard, P. (2020). Europaparlamentet, ungdomar. [www] Tillgänglig på
<https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/141/jeugd> Hämtad 3/6 2020 Holmgren, K., & Dahlin-Ivanoff. (2004). Women on sickness absence: Views of possibilities
and obstacles for returning to work: A focus group study. Disability and Rehabilitation, 26, s. 213–222
Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Lund: Studentlitteratur.
Jacobsson, K. (2008). Den svårfångade kvaliteten. I: Katarina Sjöberg och David Wästerfors.
Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, A. (2020). Photoshops historia- från hobbyprojekt till världskändis. [www] Tillgänglig på <https://moderskeppet.se/live/photoshop-firar-20-ar/>. Hämtad 15/3 2020
Johannessen, A., & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Uppl 1. Malmö: Liber
Johnson, J. M. (2002). In-depth interviewing. Jaber F. Gubrium & James A. Holstein.
Handbook of interview research: Context & method. Thousand Oaks, CA: Sage, s. 103-120.
Kitzinger, J. (1994). The methodology of focus groups: The importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness, 16, s. 103–121.
Kotler, P., & Keller, K. L. (2016). Marketing management (15. uppl.). Pearson Prentice Hall. Krueger, R., & Casey, M.A. (2008). Focus groups: A practical guide for applied research.
Thousand Oaks, CA: Sage.
Matsson, M. (2012). Hur retusch påverkas skönhetsannonsers attraktion. [www] Tillgänglig på <http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:619070/FULLTEXT02.pdf>.
Hämtad 8/2 2020
Milner, C. (2005). Older Women Want "Real" Advertising. Fitness Business Pro, 21, 10–26. McLean, S.A. Paxton, S. Wertheim, E. Masters, J. (2015). Photoshopping the selfie: Self photo
editing and photo investment are associated with body dissatisfaction in adolescent girls. The International journal of eating disorders. doi:10.1002
Morgan, D., & Krueger, R. (1993). When to use focus groups and why. David L Morgan.
Successful focus groups: Advancing the state of the art. Thousand Oaks, CA: Sage, S.3.19.
Nationalencyklopedin (u.å). Ideal. [www] Tillgänglig på
<https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ideal>. Hämtad 20/3 2020 Nationalmuseum. (2018). Omöjliga kroppar. [www] Tillgänglig på
<https://www.nationalmuseum.se/assets/Dokument/Skolan/Om%C3%B6jliga-kroppar.pdf>. Hämtad 4/6 2020.
Oom, S., & Ortmark, C. (2006). Reklam, kroppsideal och kroppens verklighet. [www] Tillgänglig på <http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:196588/FULLTEXT01.pdf>. Hämtad 12/2 2020
Pettersson, R. (2001). Bildmanipulering. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Plummer, J. (1985). How Personality Makes a Difference. Journal of Advertising Research 24
(6), 27–31. doi: 10.2501/JAR-40-6-79-83
Pope, M, Corona, R & Belgrave, F. (2014). Nobody's perfect: A qualitative examination of African American maternal caregivers´and their adolescent girls´perceptions of body image.
Department of psychology 11 (1), 307- 317.
Qvarsell R., & Torell, U. (2004). Reklam och hälsa: Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia. Stockholm: Carlssons
Rennstam. J., & Wästerfors, D. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Stockholm: Liber
Respondent, 1. retuschör, (2020). Muntl. intervju, 5 mars 2020 Respondent, 2. retuschör (2020). Muntl. intervju, 6 mars 2020 Respondent, A. (2020). Muntl. intervju, 12 mars 2020
Respondent, B. (2020). Muntl. intervju, 12 mars 2020 Respondent, C. (2020). Muntl. intervju, 12 mars 2020 Respondent, D. (2020). Muntl. intervju, 14 mars 2020 Respondent, E. (2020). Muntl. intervju, 14 mars 2020 Respondent, F. (2020). Muntl. intervju, 14 mars 2020
Rajanala, S., Maymone, M., & Vashi, N. (2018). Selfies- Living in the Era of Filtered Photographs. JAMA Facial Plastic Surgery. 20. doi: 10.1001/jamafacial.2018.0486. Rossner, M., & Yamada, K. M. (2004). What's in a picture? The temptation of image
manipulation. The Journal of cell biology, 166 (1), 11–15. https://doi.org/10.1083/jcb.200406019
Saiki, D., & Crecelius, K. (2016). The effects of body image and self-esteem on frequency of
closet cleaning, 336-344. doi: 10.1111/ijcs.12260
Sjöberg Karlsson, M. (2017). Fotoretuschering och manipulation. [www] Tillgänglig på <https://moderskeppet.se/resurs/retuschering/>. Hämtad 10/3 2020
SMIF, svenska marknadsundersökningsföretag. (2020). Barn och ungdom. [www] Tillgänglig på <https://www.smif.se/barn-och-ungdom/>. Hämtad 2/6 2020.
Solomon, M. R. (2015). Consumer behavior - buying, having, and being. (11. uppl.). Harlow: Pearson Education Limited.
Steward, D.W., & Shamdasani, P.N. (1990). Focus groups: Theory and practice. London: Sage
SvD. (2017). Frankrike inför lag mot retuscherade bilder. [www] Tillgänglig på
<https://www.svd.se/frankrike-infor-lag-mot-retuscherade-bilder>. Hämtad 5/2 2020
Synonym. (u.å). Köplust. [www] Tillgänglig på <https://www.synonymer.se/sv- syn/k%C3%B6plust>. Hämtad 3/6 2020
Thurén, T. (2013). Källkritik. (3. uppl.). Stockholm: Liber
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Vakratsas, D., & Ambler, T. (1999). How Advertising Works: What Do We Really Know?
Journal of Marketing, 63(1), 26–43. doi: 10.1177/002224299906300103
Vetenskapsrådet. (1990). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. [www] Tillgänglig på <http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml>. Hämtad 3/6 2020
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. [www] Tillgänglig på <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf>. Hämtad 13/3
2020
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.