Den andra kategorian består av fem nyhetsartiklar, en var från tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet samt två artiklar från Expressen. Expressens artiklar benämns som artikel två och artikel tre, efter den ordning de publicerades. Ett förtydligande av varför två av Expressens artiklar är med i den andra kategorian finns att läsa i avsnitt 4. Material. Samtliga artiklar förmedlar fortfarande anklagelsen som framkom i den första kategorian,
nämligen att Sheraton diskriminerade Nyman på grund av hennes etnicitet då de nekade henne inträde till frukostbuffén. Den här anklagelsen får dock en allvarligare ton i Dagens Nyheter och Expressen artikel två, eftersom de fördjupar sig i konsekvenserna av diskrimineringen mot Nyman. I artiklarna från Svenska Dagbladet, Aftonbladet samt Expressen artikel tre framgår utöver detta en ny anklagelse mot Sheraton - att de inte gett Nyman en ordentlig ursäkt. Konsekvenserna av diskriminering
Likt den första kategorian är händelsen som ägt rum, Sheratons definition av händelsen och regeringens vitbok några av artiklarnas mikroteman i Dagens Nyheter och Expressen artikel två.
107 Palm och Falkheimer. Förtroendekriser - kommunikationsstrategier före, under och efter, 41-42. 108 Falkheimer, Heide, och Larsson. Kriskommunikation, 100.
I den andra kategorian förekommer dock ett nytt mikrotema i form av att regeringen kallar till krismöte, som förmedlas i båda artiklar. Detta är även textens makrotema vilket framgår genom att det förmedlas både i ingress och rubrik.110 Mikropropositioner i artiklarna är att regeringen
har kallat hotell-och restaurangbranschen till möte efter att Sheraton nekat Nyman att äta frukost på hotellet, att händelsen som beskrivits av Nyman är en vardagshändelse för romer, att
regeringen behöver ha en värderingsdiskussion med hotell-och restaurangbranschen efter händelsen och att det är oacceptabelt att människor drabbas av kränkningar. Artiklarnas makroproposition tar sig utöver mikropropositionerna även uttryck i deras respektive rubriker som lyder “Regeringen kallar till krismöte efter Sheratonskandalen” i Dagens nyheter och “Regeringsmöte efter romfallet på Sheraton” i Expressen. Genom propositionerna och teman blir det tydligt att textens perspektiv är att det på grund av händelsen på hotellet behövs en
värderingsdiskussion med branschen för att undvika liknande kränkningar framöver. I den textuella strukturen framgår det att regeringens möte är det viktigaste i texten genom dispositionen, eftersom det i båda artiklarna framgår i rubrik och ingress. Informationen i propositionerna auktoriseras även genom att artiklarna låter Ullenhag, den dåvarande
integrationsministern, förmedla informationen. Ullenhag använder sig även av ett värdeord i följande citat, som finns med i båda artiklar, då han säger “... och där behöver vi en
värderingsdiskussion med branschen för det är oacceptabelt att människor drabbas av kränkningar.” Genom värdeordet “oacceptabelt” och det faktum att Ullenhag kommentarer händelsen som minister, betonas att händelsen kan få juridiska konsekvenser. Detta styrks även genom citatet “Ullenhag hoppas att Nymans fall prövas rättsligt…” i Expressen artikel två. Genom värdeordet “hoppas” framkommer det även vad Ullenhag har för attityd till händelsen och således vilket perspektiv texten vill förmedla.
Ingen riktig ursäkt
I de resterande artiklarna från Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen artikel tre presenteras som tidigare nämnts ytterligare en anklagelse mot Sheraton, att de inte bett Nyman om ursäkt. Som i de tidigare artiklarna finns mikroteman som händelsen på hotellet och
presentationen av regeringens vitbok med även här. I de här tre artiklarna förekommer dock även
följande mikroteman: Sheratons ursäkt till Nyman, ett samtal mellan Nyman och hotellets vd Thomas Johansson och romers situation i samhället. I Svenska Dagbladet och Aftonbladet är avsaknaden av en ursäkt makrotemat och i Expressens artikel tre är det romers situation i
samhället. Mikropropositionerna, som utgör påståenden, i artiklarna är intressanta då det framgår att det skett en kontakt mellan Nyman och Johansson, utöver uttalandet som publicerades på Facebook.111 Mikropropositionerna som förkommer i Svenska Dagbladet och Aftonbladet är att Johansson både mailat och ringt Nyman, att Johansson sagt till Nyman att hans personal känner sig ledsen och kränkt, att Johansson sagt till Nyman att det var ett specialerbjudande när hon fick dricka sitt kaffe i lobbyn och att Nyman inte uppfattade att Johansson bad henne om ursäkt när de talades vid. Det framgår även att Sheraton inte har en tydlig bild av händelsen och att de inte vill kommentera fallet.
I Expressens mikropropositioner framgår det att Sheratons ursäkt till Nyman föll platt och att Johansson sagt att hans personal känner sig ledsen och kränkt. Artikeln har dock större fokus på romers situation vilket framgår genom propositioner som att kränkningarna är en del av en struktur i samhället som är svår att bryta, att det i samhället är accepterat att diskriminera romer, att det framförallt är romska kvinnor som diskrimineras i vardagen samt att vakter blir
uppmanade att gå efter romer när de rör sig i butiker. Artikeln är intressant att nämna eftersom Sheratons ursäkt finns med som mikrotema. Eftersom artikelns fokus är att belysa diskriminering mot romer som ett samhällsproblem kommer vi dock inte gå in på en djupare presentation om dess innehåll utan koncentrerar oss istället på Svenska Dagbladet och Aftonbladets artiklar som är de som framförallt lägger grunden till den nya anklagelsen mot Sheraton. Makropropositionen i de båda artiklarna är att Sheraton inte bett Nyman om ursäkt för kränkningen hon utsattes för. Detta kommer, utöver i mikropropositionerna, även explicit till uttryck genom texternas
respektive rubriker som i Svenska Dagbladet är “Romsk kvinna får ingen ursäkt” och i Aftonbladet “Sheratons “ursäkt” till Diana”. Svenska Dagbladets rubrik är även en presupposition då den tar för givet att Nyman förväntades få en ursäkt från Sheraton.
Aftonbladets ironiska rubrik visar istället att Nyman fått en kommentar från hotellet men att detta inte var en ursäkt.
111 Hellspong. Metoder för brukstextanalys, 38-39.
Att det förväntas en ursäkt framgår utöver rubriken även i följande mening i Svenska dagbladet “Diana Nyman fick på onsdagen ett samtal från Thomas Johansson, vd vid hotell Sheraton, men uppfattade inte att han framförde någon ursäkt…”. Här förmedlar texten återigen att det
förväntades att Sheraton skulle be Nyman om ursäkt genom presuppositionen “men”.112 Ordet antyder att samtalet borde ha varit en positiv åtgärd men att ursäkten uteblev och att samtalet istället fick negativa konsekvenser. Detta framgår till exempel genom följande citat från Nyman i samma tidning “Det var ett mycket uppseendeväckande samtal där han säger till mig att hans personal känner sig ledsna och kränkta över det som har hänt. Jag blev väldigt upprörd.” som även förekommer i en liknande formulering i Aftonbladet. Här betonar Nyman med värdeord som mycket, “uppseendeväckande”, “väldigt” och “upprörd” hur samtalet fick negativa konsekvenser. Nyman är den huvudsakliga aktören i artiklarna och det är således hennes perspektiv på händelsen som förmedlas. Artiklarna förmedlar hennes syn på händelsen och hennes känslor efter det inträffade, vilket framgår från citaten ovan. Nyman får även uttala sig ett flertal gånger om vad Johansson sagt till henne över telefon och det är således hennes perspektiv som förmedlas även angående Sheratons agerande. Även Johansson förekommer som aktör i Aftonbladet men vill inte kommentera händelsen och hänvisar istället till hotellets officiella uttalande. Hans citat har placerats längst ner i artikeln vilket genom nyhetens emfatiska disposition visar att hans perspektiv inte är lika viktigt som Nymans.
Sammanfattningsvis har kategorian i samtliga artiklar fortfarande inramningen att Nyman
diskriminerades på grund av sin romska etnicitet och att händelsen även påverkar regeringen. Det har dock tillkommit ytterligare en anklagelse med inramningen att Sheraton inte har bett Nyman om ursäkt för händelsen, något som nyhetsartiklarna framför som nödvändigt i situationen. Artiklarna förmedlar således två olika typer av anklagelser mot hotellet. Den ursprungliga kategorian om skandaler och olagligheter är kvar men nu anklagas Sheraton även för det teorin kategoria och apologia kallar för brott mot sociala regler då de inte bett Nyman om ursäkt.
112 Hellspong. Metoder för brukstextanalys, 39.