Landsbygdens bostäder moderniserades på många olika sätt under senare delen av 1800-talet. I frågelistan ombads meddelarna berätta vilka nyheter de uppfattade som samtida med
tapeterna. Många svar anger att trasmattan, fabrikstillverkade möbler, fotogenlampan, järnspisen, gardiner, rullgardiner och dukar infördes i landsbygdsbefolkningens hem vid samma tid. Dessa nya inredningsdetaljer – som det i dag är svårt att tänka sig allmogehemmen utan – förändrade tillsammans bostädernas utseende och användning omkring 1870-90. För att kunna diskutera bostadens förändring estetiskt och praktiskt efter moderniseringen måste alla nyheter som enligt frågelistan tillsammans skapade den förändrade interiören tas upp.
Trasmattan
Under 1800-talets första hälft, då papper tillverkades av lump, tog pappersbruken hand om de textilier människorna kasserade. Speciella lumpsamlare, anställda av bruken, samlade in råvaran. När nya produktionsmetoder gjorde det möjligt att tillverka papper av trä- och pappersmassa var textillumpen inte längre nödvändig för papperstillverkning och kunde användas till annat: trasmattor. Trasmattornas tillverkning och användning sammanföll därmed med tapeternas allmänna genombrott på den svenska landsbygden omkring 1870. För att kunna lägga mattor på golvet måste detta vara rent. En ny syn på bostadshygien med regelbunden skurning av golven var en förutsättning för mattornas användning och spridning.
Trasmattor var en uppskattad nyhet i böndernas bostäder ”Nytapetserat samt nya trasmattor
på golvet i ett eller flera rum, då var det fest och högtid i Hemmen” (Skåne 40401)
Fabrikstillverkade möbler
Under 1800-talet ersattes den fasta inredningen hos bönderna av lösa möbler
”… i och med tapetseringen följde att folk skaffade sig allt bättre möbler så det såg litet förnämligare ut” (Skåne 40397). Bondens möbler var först ofta omålade och rengjordes
genom skurning, senare målades möblerna i klara färger. Som uttryck för en önskan att efterlikna borgerliga miljöer började många människor på landsbygden vid 1800-talets mitt och andra hälft att se ned på de målade möblerna. ”Allmogemöblerna” byttes ut mot
maskintillverkade laserade och lackerade möbler och när ekonomin inte tillät nyinköp målades de egna möblerna över med mörkbrun färg.
Nya möbeltyper introducerades i bondens stuga:
Så småningom kom det en del nymodigheter på 1850-talet började det bli Ciffongeer i stället för sned klaffa byråar [sekretärer] väggur från U.s.a. med fyrkantiga fodral istället för de gamla klockorna av moratyp, i Storstugan ett rundbord midt på golvet, en Gungstol … (Småland 40424).
”Nog fanns det nymodigheter som kom i bruk samtidigt med tapeterna. Imperialsängar, pinnstolar, trådgardiner, köpta rullgardiner istället för de hemvävda” (Östergötland 40364).
Pinnstolar blev populära, liksom att ha ett runt bord i finrummet, salen, som tvärt emot tidigare tradition med möbeluppställning längs med väggarna, placerades mitt på golvet. Till en början utan stolar – de stod fortfarande längs väggen – senare lyftes stolarna fram och placerades runt bordet. De nya brunlackerade, fanerade och polerade möblerna kunde beställas av de många snickerifabrikerna som grundades under denna tid.
Snickeriaktiebolaget i Jönköping annonserade om ”moderna möbler” i Jönköpingsbladet redan 1870. Hos Almén och Busck fanns prima amerikansk fotogen, lysolja i de nya fotogenlamporna. (Jönköpingsbladet 1870-12-27)
Imperialsängen, med gaveln mot väggen, kom till Sverige tidigt under 1800-talet men uppges av meddelare vara samtida med tapeter som introducerades under 1870-talet.
Fotogenlampan
Fotogenlampor fick ett snabbt genombrott efter upptäckten av den bergolja som behövdes som råvara i USA 1859. Priset på fotogen sjönk relativt snabbt och fotogenlampor blev därför tillgängliga för större delen av befolkningen. Under 1870-talet hade fotogenlamporna ersatt i stort sett all annan belysning i hemmen. Dessa lampor gav ett betydligt bättre ljus än de ljuskällor som varit tillgängliga tidigare, oljelampor, talgljus och lysstickor. Bostadens öppna spis behövdes nu inte längre för belysningsändamål och folket i stugan samlades i stället runt fotogenlampan efter skymningen. Fotogenen måste dock till skillnad mot tidigare belysning köpas.
Den första svenska stearinljusfabriken grundades 1839, men stearinljus var dyra i inköp och slog inte igenom som vardagsbelysning på landsbygden, där de enkelt konkurrerades ut av fotogenlamporna och av de hemtillverkade talgljusen. (Garnert:1993:53). Till högtider som jul kunde dock stearinljus köpas in.
Innebar möjligheten till bättre ljus i stugan och på andra platser än vid den öppna spisen att interiören syntes bättre och därmed motiverade bostadsförbättringar? Tyvärr går det inte att utläsa ur källmaterialet om bostadens bättre belysning fick betydelse för hur den uppfattades och användes av bönderna. Fotogenlamporna presenteras i frågelistorna bara som en samtida nyhet utan att kommenteras.
Järnspisen
När brasan i köket efter fotogenlampornas införande inte längre behövdes för
belysningsändamål kunde elden stängas in. Järnspisen blev allmän i Sverige under slutet av 1800-talet och innebar en betydande förändring av interiörerna. Järnspisen var mindre
brandfarlig, höll värmen bättre, sparade bränsle och orsakade mindre rök och sot. Nu blev det möjligt att hålla stugan ren på ett annat sätt än tidigare. Först när järnspisen infördes kring 1870 var det lönt att tapetsera i köket. Införandet av järnspis nämns av många meddelare som en allmän modernisering, samtida med tapetsering.
Gardiner, rullgardiner och dukar
Gardiner började användas av landsbygdsbefolkningens övre skikt redan under 1700-talet, men hos allmogen kom gardinerna först under 1800-talets mitt eller andra hälft, samtidigt som fönstren i bostäderna vid renovering och nybyggnation gjordes större. Gardintyget av vit bomull vävdes ofta av husmödrarna själva och deras döttrar ”… i början endast en liten smal
kappa för översta rutan, s k kort gardin. Endast i de finaste rummen var det långa gardiner, vid båda sidor” (Skåne 40494).
Gardinerna ansågs vara onödig lyx av åtskilliga. Fönsterrutor hade ju varit dyra och att hänga saker framför fönstren uppfattades därför som felaktigt. Tradition och modernitet gick
parallellt i början, innan moderniteten tog över. Gardiner förändrade rummet.
De nya papperstapeternas införande i hemmet innebar en markant revolution beträffande interiören. Genom denna fick rummet ett mera dekorativt och iögonfallande utseende. Förut var det väl inga eller knappast några, som hade gardiner för fönstren. Men sedan de inre väggytorna blivit tapetserade
tapeterna och gardinerna tillkommo ungefär vid samma tid. Gardinerna bidrogo också i hög grad till att förhöja trevnaden i hemmet och de gamla brukade säga, att man knappast kände igen sitt hem, när man hade fått rummen tapetserade med vackra tapeter, som lyste upp de förut gråa och dystra väggarna och nya, vita gardiner voro uppsatta framför fönstren. (Småland 40441)
Även rullgardiner kom samtidigt som tapeterna enligt meddelarna. Före introduktionen av rullgardiner användes fönsterluckor utanpå väggen som fälldes för fönstret vid mörkrets inbrott. De rullgardiner som nu blev vanliga var tillverkade av linnelärft eller papper och dekorerade med ”… fina landskapsmotiv ofta sydländska med höga berg o träd, palmer,
popplar, o.s.v. vackra kyrkor eller tempel, slottsliknande byggnader m.m.” (Närke 40312).
Rullgardinerna med dessa ”sydländska” dekormotiv förmodades vara tyska och såldes bland annat av gårdfarihandlare som bar dem i stora rullar på axeln (Ångermanland 40225). Denna typ av rullgardiner finns representerade i Nordiska museets samlingar och tycks ha varit mycket vanliga. I början av 1900-talet ersattes dessa rullgardiner med enfärgade i ljust eller mörkt tyg.
Andra nyheter var att ha dukar på borden inte bara vid högtider utan även till vardags. Dukarna tillverkades ofta av kvinnorna i familjen. Inte bara bord utan också byråar och chiffonjéer försågs med den modernitet dukarna förmedlade, liksom de flesta andra plana ytor.
Krukväxter
Ett fåtal meddelare nämner krukväxter som en samtidig nyhet med tapeterna ”Vi fick en
trähylla för alla konstiga krukväxter vi fick genom skott…” (Småland 40478). Krukväxter
kom till borgerlig miljö vid 1800-talets mitt, men blev inte vanliga i landsbygdsbefolkningens hem förrän efter första världskriget (Berg 1987:128). De bondstugor som tillhörde undantagen kunde glädjas åt pelargon, geranium, balsamin, murgröna och myrten (Nodermann
Salsinteriör från Sandhult i Västergötland med moderniserad inredning. Salen har både tapetserade väggar och trasmattor, mitt på golvet står ett runt bord med svarvade ben och ovanför detta hänger en stor taklampa för fotogen. En chiffonjé dekorerad med en duk och en ljusstake (troligen en av ett par) står intill väggen till vänster. På de flesta ytor ligger dukar, till och med den nya amerikaklockan med sitt fyrkantiga fodral har
försetts med en duk.Bakom den öppna dörren skymtar ett fönster med en ljus gardin
och framför detta en krukväxt på en piedestal. Foto i Nordiska museet.
En ny tid hade blåst in
… när mor lade mattor på golvet i stället för enris, när vita gardiner sattes upp i fönstren, när fotogenlampan köptes, när stearinljus köptes till jul, när slagbordet kastades ut och ett runt bord mitt på golvet ställdes in, när en gungstol stod där att leka i och gunga fingrarna av småsyskonen som kröp. (Småland 40478).