28,6 597 14,8 197 -13,8
Oupplyst 24,8 517 24 319 -0,8
Aktiva vid grundutbildning 6 124 5,6 74 -0,4
Aktiva vid forskarutbildning 4,1 85 2,3 30 -1,8
Aktiva vid forskarutbildning pr. år 6 6
I allt 100 2 088 100 1 332
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 149 266
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperio-derna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är ansatta inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.
Den mest markante forskel mellem Lunds Universitet og hele Sverige i beskæftigelsesmønstret for humanister er inden for forretningsservice. I første periode har LU 5,5% beskæftiget her mod 11,4% for hele Sverige. I den nyeste periode harmoniseres fordelingen med for LU 11,3% mod 13,2% for Sverige.
Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperio-derna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är ansatta inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.
Specificering af de enkelte brancher
Tabel 23. Tillverkning Lund
1983-1997
Lund 1997-2002 DE. Massa-, pappers- och
pappersvarutillverkning; Förlagsverksamhet och
Grafisk produktion % Antal % Antal
Bokutgivning 20 28 13,5 12
Dagstidningsutgivning 30,7 43 29,2 26
Annonstidningsutgivning 1,4 2 0 0
Utgivning av tidskrifter 5,7 8 7,9 7
Utgivning av ljudinspelning 0 0 1,1 1
Annan förlagsverksamhet 2,9 4 0 0
Tryckning av dagstidningar 0 0 0 0
Tryckning av tidskrifter 0,7 1 0 0
Tryckning av böcker och övriga trycksaker 1,4 2 0 0
Bokbindning 0 0 0 0
Grafisk verksamhet före tryckning 0,7 1 2,3 2
Annan verksamhet i samband med tryckning 0 0 0 0
Reproduktion av ljudinspelning 0 0 0 0
Reproduktion av videoinspelning 0 0 0 0
Reproduktion av data och dataprogram 0 0 0 0
DG. Tillverkning av kemikalier och kemiska
produkter
Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 0 0 0 0
Tillverkning av läkemedel 6,4 9 9 8
Annan tillverkning 30 42 37,1 33
I allt 100 140 100 89
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 10 18
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
Trykning af bøger (tabel 23) udgør for hele Sverige 11,1% 1983-97 mod Lunds Universitets 0,4%. I perioden er andelen 0,4% for hele Sverige mod LU’s 0%. Så det er et brancheområde der er på vej ned og væk for humanisterne.
På næste side viser tabel 24 at arrangering og salg af rejser samt turistservice er et stort
beskæftigelsesområde for LU’s examinerede humanister. I begge perioder udgør denne sektor ca.
37% af beskæftigelsen – mod for hele Sverige 22,7/24,8%. Der er dog tale om små tal.
Tabel 24. Transport, magasinering och kommunikation
Lund 1983-1997
Lund 1997-2002
% Antal % Antal
Järnvägstransport 6,3 2 0 0
Annan linjebunden landstransport av passagerare 3,1 1 13,6 3
Taxitrafik 3,1 1 4,5 1
Annan landstransport av passagerare 0 0 0 0
Vägtransport av gods 0 0 0 0
Sjötransport 3,1 1 0 0
Lufttransport 15,6 5 4,5 1
Godshantering och magasinering 15,6 5 4,5 1
Arrangerande och försäljning av resor; turistservice 37,5 12 36,4 8
Post- och telekommunikation 15,6 5 36,4 8
I allt 100 32 100 22
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 2,3 4,4
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
Tabel 25 finansiell verkamhet dækker over små tal som gør det vanskeligt at sige noget sikkert om fordeling og udviklingen.
Tabel 25. Finansiell verksamhet Lund 1983-1997
Lund 1997-2002
% Antal % Antal
Finansförmedling utom försäkring och
pensionsfondsverksamhet 60 9 63,2 12
Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom
obligatorisk socialförsäkring 26,7 4 21,1 4
Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring
och pensionsfondsverksamhet 13,3 2 15,8 3
I allt 100 15 100 19
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1,1 3,8
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
På næste side viser tabel 26 udviklingen inden for foretagstjänster. Lunds Universitet adskiller sig mest markant fra resten af Sverige for så vidt angår ”privat” forskning og udvikling med hhv.
17,4/15,3% mod hele Sveriges 25,2/27,5%.
Tabel 26. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster
Lund 1983-1997
Lund 1997-2002
% Antal % Antal
Fastighetsverksamhet 7 8 4 6
Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt
av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0 0 0,7 1
Databehandlingsverksamhet m.m. 5,2 6 14 21
Forskning och utveckling 17,4 20 15,3 23
Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet,
holdingverksamhet 18,3 21 16,7 25
Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 7 8 6 9
Reklamverksamhet 20 23 10,7 16
Andra företagstjänster 25,2 29 32,7 49
I allt 100 115 100 150
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 8 30
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
Nedenfor illustrerer tabel 27 utbildningssektoren. Lunds Universitet adskiller sig især fra det samlede Sverige mht. ansatte inden for universiteter och högskolar med 55,9/48,6% mod 42,5/41% for hele Sverige.
Tabel 27. Utbildning Lund
1983-1997
Lund 1997-2002
% Antal % Antal
Grundskoleutbildning 13,7 36 23,3 58
Gymnasial utbildning 8,8 23 16,9 42
Utbildning vid universitet och högskolor 55,9 147 48,6 121
Övrig eftergymnasial utbildning 4,6 12 1,2 3
Vuxenutbildning och övrig utbildning 17,1 45 10 25
I allt 100 263 100 249
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 19 50
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat=
Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
På næste side viser tabel 28 udviklingen inden for andra samhälleliga och personliga tjänster.
Lunds Universitets beskæftigelse følger i store træk den der gælder for hele Sverige.
Tabel 28. Andra samhälleliga och personliga tjänster Lund 1983-1997
Lund 1997-2002
% Antal % Antal
Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0 0 0,5 1 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och
yrkesorganisationer 1 6 1,5 3
Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 0,7 4 2 4
Verksamhet i religiösa samfund 68,3 408 21,3 42
Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisationer 3,4 20 5,1 10
Film- och videoverksamhet 0,5 3 0 0
Radio- och TV-programverksamhet 4 24 6,1 12
Övrig kulturell verksamhet och
underhållningsverksamhet 3 18 4,6 9
Nyhetsservice 0,5 3 1 2
Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 18,1 108 53,3 105
Sportverksamhet 0,2 1 1,5 3
Annan serviceverksamhet 0,3 2 3 6
I allt 100 597 100 197
Genomsnitt i allt per år (avrundat) 43 39
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14. Definition: Linje-Högskole = Linje eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen.
Figur 29
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003.
Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret.
Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.
Figur 30
Källa: Statistiska Centralbyrån 2005-07-14, sysselsättningsstatusen är undersökt hösten 1997 samt hösten 2003.
Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvud-grupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort.
Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.
Figur 29 og 30 viser beskæftigelsen fordelt på køn. Kvinderne udgør ca. 2/3 af humanisterne hvilket afspejler sig i fordelingen. Forskeruddannelsen, hotel og restaurant, offentlig forvaltning og forsvar samt andre samfundsmæssige tjenester har en mere jævn fordeling end hvad grundfor-delingen betinger for perioden 1983-97. I perioden 1997-2002 ser man at forskeruddannelsen fordeler sig ligeligt på mænd og kvinder hvilket er udtryk for en ulige fordeling når kvinder er i overtal blandt humanisterne.
5. Arbejdsmarkedet for humanister i Danmark
Af hensyn til de svenske læsere opridses den danske uddannelsesstruktur indledningsvist.
Uddannelsesstrukturen ved Københavns Universitet
Den uddannelsesstruktur der illustreres neden for har været gældende fra 1. september 1996 til 1.
september 2005. Der er herefter sket nogle småjusteringer – men stadig således at bachelorud-dannelsen er på 3 år og den overbyggende kandidatuddannelse er på 2 år. En cand. mag.-uddan-nelse er normeret til samlet 5 år.
En to-faglig kandidatuddannelse rettet mod gymnasiet er på 3½ år hvad angår hovedfaget og 1½ år mht. bifaget.
Sprogfag som ikke findes i gymnasiet har begynderundervisning (propædeutik) der ligger udover de 5 år på ½-1 år afhængig af sprog – fx ½ år når det er Tyrkisk og 1 år hvis det er Japansk.
Normalstudieplanen
Semester (½ år) Semester (½ år) 5. år Speciale Grundfag 4. år Grundfag Grundfag 3. år Tilvalg Tilvalg 2. år Grundfag Grundfag 1. år Grundfag Grundfag
*) Det skraverede er bacheloruddannelsen.
Gymnasiemodellen
Semester (½ år) Semester (½ år) 5. år Speciale Grundfag 4. år Sidefag Grundfag 3. år Tilvalg Tilvalg 2. år Grundfag Grundfag 1. år Grundfag Grundfag
*) Det skraverede er bacheloruddannelsen.
Uddannelsesstrukturen ved Roskilde Universitscenter
På RUC læser man basisstudier inden for humaniora de første 2 år. Herefter vælger man sine 2 fag fx tysk og dansk. Efter 3 års studier er man bachelor og ved yderligere 2 års studier bliver man kandidat.
Semester (½ år) Semester (½ år)
5. år Fag 1 Fag 1
4. år Fag 1 Fag 1
3. år Fag 1 Fag 1
2. år Basis Basis
1. år Basis Basis
*) Det skraverede er bacheloruddannelsen.
Særkørslerne
Det Humanistiske Fakultetet, Københavns Universitet, har gentagne gange fået foretaget sær-kørsler fra Danmarks statistik der viser humanisters placering på arbejdsmarkedet. I dette studie sammenholdes humanister uddannet fra Københavns Universitet i perioden 1997 til 2001, hvor deres arbejdsmarkedsstatus er opgjort pr. uge 48 i 2001 med humanister uddannet fra 1975-97 opgjort pr. uge 48 i 1997.
I foråret 2000 fik vi for første gang foretaget en særkørsel som viste beskæftigelsen for huma-nister uddannet fra 1975 til 1997. Årsagen til begrænsningen bagud i første kørsel er at man først i 1975 oprettede det integrerede elevregister som muliggør sådanne kørsler. Der er hele tiden “2 års forsinkelse” i muligheden for særkørsler - dvs. i 2003 kan man få data pr. ultimo 2001.
Bachelorordningen blev etableret på Fakultetet i 1990. Bachelorerne indgår kun i undersøgelsen i det omfang de ikke er i gang med eller har afsluttet en anden uddannelse - og dermed i princip-pet er til rådighed for arbejdsmarkedet.
Man skal være opmærksom på at statistikken ikke er overenskomstbundet. Statistikken registre-rer de personer som har taget en kandidat- eller en bacheloruddannelse og deres placering på arbejds-markedet. Der kan fx. indgå kandidater i Dansk der arbejder som bilmekanikere (bran-chen autoreparation).
Undersøgelsen omfatter kandidater, dvs. cand. mag./phil., magistre samt bachelorer
Der er i forbindelse med Interregprojektet lavet kørsler på 5-årsintervaller af hensyn til den un-dersøgelse/speciale som indgår i den samlede undersøgelse – og hvor udviklingen er undersøgt – fordelt på 5-årsintervaller. Disse kørsler er brugt til at etablere tallene for RUC på de næste sider – og årsagen til at årsintervallerne er lidt anderledes end for KU er at det er en lidt anden type kørsel og at den er nyere - de har en lidt anden definering af uoplyst idet arbejdsløse, aktivere-de, pensionister mv. ikke indgår i disse. Hvis man vil fordybe sig i udviklingen for kandidater fordelt på 5-årsintervaller kan man se nærmere i publikationen ”Humanister i det private er-hvervsliv 1975-2005” der er omtalt i starten af rapporten.
Branchestatus er for RUC-tallene for kandidater uddannet 1975-1990 målt pr. november 1992, for intervallet 1990-95 er målingen pr. november 1995, for intervallet 1995-2000 pr. november 2000, og for intervallet 2000-2003 er målingen sket pr. november 2003.
Gennemsnitlig ledighedsprocent - kandidatalder december 2005
Tabel 31 Under 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år Over 15 år Uoplyst I alt
Mag.Hum. 33,84 12,8 8,2 6,2 3,9 0,0 8,4
Bac.Hum. 35,4 14,3 13,7 9,4 11,4 20,4 13,8
AC i alt 23,1 6,8 3,8 3,0 3,2 3,0 4,9
Kilde: AC’s beskæftigelsesstatistik december 2005.
Tabel 31 viser at ledigheden for nyuddannede er høj – den falder meget efter et år og den samlede fuldtidsledighed er pr. december 2005 på 8,4 % for humaniora-kandidaterne. Den høje ledighed i år 0-1 dækker over at ca. 90% er ledige dagen efter eksamen og at under 30% er ledige et år efter eksamen.
Beskæftigelsesfordelingen
Tabel 32 viser beskæftigelsesmønstret for alle Danmarks universiteter for hhv. 1975-97- og 1997-2001-årgangene. Der er angivet procentændringerne for kandidaterne ved sammenligning af de 2 kørsler. Der er nogle markante ændringer. Undervisningsområdet for kandidater er svun-det ind som beskæftigelsesområde med en tilbagegang på 17,5 % færre beskæftigede for 1997-01-årgangene - et fald fra 49,5% til 32%. Når man tænker på at for årgangene uddannet før 1980 var 75% beskæftiget inden for undervisning (forskning og uddannelse) må det siges at være et markant fald.
Hele landet - fordeling på hovedbrancher Tabel 32. Hovedbran-
Kilde: Data er hentet fra særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik.
Definition: KA=kandidater, dvs. cand. mag./phil.og magistre. BA=bachelorer