Interviews med humanister og arbejdsgivere

Humaniora som yrke

Humanisternas väg ut på arbetsmarknaden bedöms oftast som krokig och komplex. En huma-nistisk utbildning är inte alltid ett färdigt paket där det finns en definierad arbetsmarknad att inrikta sig mot. Bara det att humaniora är ett samlingsbegrepp för en historisk-filosofisk-, en språkvetenskaplig-, en estetisk¹- samt en teologisk sektion inom vilka det ryms flertalet disci-pliner gör humaniora som benämning svårt att greppa.

Humaniora, beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, idéhistoria, estetik, arkeologi, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi.

Gränsen mellan humaniora och samhällsvetenskap är flytande. Vidare räknas ibland även

religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid svenska universitet har haft egna fakulteter (http://sv.wikipedia.org/wiki/Humaniora, 05-10-11).

Humaniora er en fællesbetegnelse for de humanistiske videnskaber. Betegnelsen har sin oprindelse i det latinske Astudia humaniora@, altså Ade mere menneskelige studier@ - og det er da også mennesket som et tænkende, følende, skabende og kommunikerende væsen, der er i centrum i Fakultetets fag. Disse beskæftiger sig med den menneskelige identitet, menneskers sprog og udtryksformer samt deres historie, tænkning og forskelligartede kulturer, kort sagt: mennesket og dets kulturelle frembringelser (Det Humanistiske Fakultetssekretariat, Københavns Universitet, 05-10-11).

Humaniora och teologi tillhör det klassiska universitetets kärnutbud. Många av områdets ämnen har funnits med redan från Lunds universitets grundläggning 1666. Med lång tradition har de successivt förnyats. Även idag sker en stark förnyelse av områdets utbildning och forskning. En gemensam nämnare för många ämnen är att de placerar människan och hennes kulturyttringar i centrum. Det kan gälla språk och kommunikation, filosofiska och religiösa tankesystem, förhistoriska artefakter, estetisk form och upplevelse, sociala strukturer och förändringsprocesser eller möten mellan kulturer. Det kan innebära studier i t.ex. film, konst, musik, franska, teoretisk filosofi, judaistik, bibelvetenskap, etnologi, fonetik, etik eller humanekologi. Ett historiskt och ett integrerande perspektiv är ofta närvarande, som ger en förståelse av människans hela livssituation i tid och rum (Humaniora och teologi, Lunds universitet, www.ht.lu.se, 05-10-11).

De olika citaten ovan, definierar ramarna för vad humaniora är. De förefaller vid en snabb överblick förklara humaniora som akademiska studier vilka befattar sig med människor uti-från kulturell förståelse, med hjälp av faktorer/inriktningar som språk, historia, kultur osv. När de humanistiska studenterna står inför arbetslivets tröskel börjar det däremot bli problema-tiskt. Nu ska deras humanistiska kompetenser marknadsföras och säljas till en möjlig arbetsgi-vare och målet en anställning, helst en där alla års studier betalar sig och kan komma i bruk.

Den gemensamma nämnaren är de färdigheter och kompetenser som generellt faller inom äm-nesinriktningarna, och den samlade benämningen humaniora, vilken kanske inte alltid är så lätt att presentera för en presumtiv arbetsgivare.

Syftet med denna del av studien är att, ur ett kvalitativt perspektiv behandla humaniora samt humanisternas arbetsmarknad, utifrån informanternas horisont. Första delen inleds med en presentation av informanterna samt studiens förutsättningar. Upplevelserna av att vara en hu-manist på arbetsmarknaden, är en av grundpelarna i studien. En annan är samlingsbegreppet humaniora, därför får informanterna dela med sig av sin bild av begreppet generellt sett. För att se närmare på humaniora ur ett arbetsmarknadsföringsperspektiv ställs ”varan” humanister i fokus: Vilka färdigheter och kompetenser besitter de och hur saluför de sin kompetens?

Slutligen kommer en avdelning med råd från informanterna. Dessa riktar sig, både till dem

1 Vid de danska universiteten omtalas även en estetisk sektion, medan den teologiska sektionen inte är lika framträdande i Danmark som i Sverige.

som fortfarande studerar, men även för dem som är ute på eller försöker komma ut på arbets-marknaden.

Förutsättningar för studien

Inom humaniora finns ett behov av så kallade ”goda exempel” för att inspirera humanister och visa dem möjligheterna som finns på arbetsmarknaden. Årligen examineras mängder av hu-manister, men vad händer därefter? I föreliggande studie, lyfts det fram, vart humanisterna har tagit vägen på arbetsmarknaden, baserat på branschregistret och detta visar hur bilden av ar-betslösheten bland humanister i media inte är helt befogad. Utsikterna är inte dåliga för dem som väljer att utbilda sig inom de humanistiska disciplinerna. Det är snarare informationen kring vilka möjligheter som existerar bortom så kallade ”traditionella” sysselsättningsområ-den som brister, där de traditionella är exempelvis arkeolog, arkivarie, bibliotekarie, diakon, gymnasielärare, journalist, kulturförmedlare och museitjänsteman. För att bidra till en mer ny-anserad bild av möjligheterna för humanister, kommer det här att lyftas fram olika ”goda exempel” från Öresundsregionen, en studie som utgår från kvalitativa metoder centrerat kring halvstrukturerade djupintervjuer.

Utgångspunkten för denna del av studien var att finna fem humanister från vardera sidan av sundet, som var etablerade utanför ett så kallat ”traditionellt” arbetsfält. Grundtanken var att till dessa tio intervjuer komplettera med ytterligare intervjuer av deras chefer, personalrekry-terare eller personalansvariga, för att föra in ytterligare ett perspektiv kring humanistiska kompetenserna samt hur dessa kan brukas. Humanisterna söktes inom ”otraditionella” fält, exempelvis inom; mjukvara, IT, medicin och andra tekniska områden utifrån indikatorer från den kvantitativa studien att de återfanns i dessa delar av branschregistret.

I studien ingår fem danska samt fyra svenska humanister. Merparten av informanterna arbetar inom stora koncerner och möjligheterna att komma i kontakt med arbetsgivare, personalrekry-terare och personalansvariga har inte fullt ut kunnat låta sig genomföras. Några av orsakerna har varit att en del av cheferna återfinns i annat land, samt att den interna arbetsbördan inte ger utrymme att kunna medverka inom studiens utsatta tid. En av de danska, och en av de svenska, humanisterna är egna företagare och är sina egna chefer. Informanterna utgörs dessu-tom av två chefer och en rekryterare som kompletterande perspektiv till två av de danska hu-manisterna, samt en av de svenska humanisterna. I motsats till den kvantitativa studien, har denna studie ett kvalitativt fokus, där den enskilda individen används för att visa på det stora perspektivet, och de två metoderna används kompletterande för att ge en så omfattande skil-dring som möjligt av humanister i arbetslivet.

På den danska sidan är två manliga och tre kvinnliga humanister representerade, en kvinnlig chef samt en manlig personalrekryterare. På den svenska sidan återfinns två manliga samt två kvinnliga humanister samt en kvinnlig chef. Ur ett könsperspektiv är det en god fördelning.

Nämnas bör dock, att om uppdelning mellan könen skulle förmedla en representativ bild av de faktiska förhållandena, borde det, som den första delen av föreliggande studien visar, ha varit en högre kvinnlig representation.

För att kunna peka på olika ”goda exempel” och göra dem närbelagda har det varit viktigt att informanterna kan medverka med sina egna namn och namnen på arbetsgivarna. Merparten av de företag som humanisterna är anställda på, är stora koncerner. Därav är det viktigt att lyfta fram hur alla informanter uttalar sig som privatpersoner och inte som representanter för de olika företagen. Intervjuerna som genomförts utgår från halvstrukturerade djupintervjuer, där det är den berättelse som informanterna väljer att berätta som lyfts fram. De teman som berörts har varit utbildning, kompetens, arbete och Öresundsregionen, därutöver har det varit fritt för informanterna att måla upp sin berättelse. I avseende till Öresundsregionen ombads informanterna att berätta om sina personliga uppfattningar och upplevelser av dess framväxt.

De flesta av informanterna har ökat sitt utbyte med den andra sidan sundet, antingen genom arbete eller privat, men fortfarande sker detta i så pass liten utsträckning att det inte kommer att lyftas fram vidare i denna del av studien.

Inom humaniora är det människan som är i fokus, och i det blir hennes berättelse central. En av informanterna, Helle Aggebo Lillelund, anser att det väsentliga är att ”fokusera på männi-skan är en kompetens, att vara öppen för nya situationer och prova att tolka utifrån dem och inte pressa en föreställning över tingen, utan istället se till vad folk säger och arbeta utifrån det” (05-11-15 översatt från danska till svenska). Avsikten är att i den utsträckning som det är möjligt, låta informantens berättelse vara i mittpunkten. För att göra materialet lättare att överskåda har det beslutats att presentationen huvudsakligen görs på svenska (största anled-ningen till detta beslut är att skribenten har svenska som modersmål). Direkta citat från andra källor fortsätter vara på danska, men i övrigt sker förmedlingen på svenska. På grund av detta är alla citat av de danska informanterna är översatta från danska till svenska. Alla citat är an-passade från tal- till skriftspråk.

Det som är centralt i studien är informanternas utsagor i de olika frågorna vilket motiverar att deras yttranden citeras i stor utsträckning för att deras personliga erfarenheter och perspektiv ska framträda oförvanskat. Informanterna presenteras i bokstavsordning där struktureringen är upplagd så att respektive chef/personalrekryterare, är placerad i texten direkt efter aktuell hu-manist. För att ytterligare tydliggöra denna struktur så är det 1.2.7, 1.2.10 och 1.2.12 som är chef eller personalrekryterare och dessa är placerade direkt efter aktuell humanist.

Presentation av informanterna

Carlberg, Nicolai, 31år, Cand. mag.² Etnologi Utbildning

Studentexamen togs i matematik med inriktning mot språk och samhällsvetenskap. Innan Nicolai påbörjade sina universitetsstudier tillbringade han några år på att resa, bland annat till Sydamerika, Nya Zeeland och Mellanamerika. Ursprungligen var tanken att universitets-studierna skulle riktas mot antropologin, ett intresse för andra kulturer som förstärktes under vistelserna utomlands. Tyvärr räckte betygssnittet inte helt till och valet föll på den närbeläg-na etnologiska institutionen, ett beslut som han aldrig har ångrat. Den röda tråden genom stu-dietiden har varit etnologin men utöver har det varit en del turer, som ledde till bland annat Universitetet i Tromsö, där Nicolai studerade Samisk kultur och religion, och studier vid han-delshögskolan inom ledelseekonomi³ samt kulturteori. På Landbohøjskole riktades studierna mot Tropical Environment, utifrån ett grundläggande intresse för U-landsarbete och folk från tredje världen, vilket senare förde honom vidare till studier inom kulturgeografi.

Sin kompetens har Nicolai inte enbart erhållit genom regelrätta studier. Under hela studietiden har han haft olika studiejobs⁴ och praktiker. Ett av de första var som anställd vid Nationalmu-seet, där han arbetade som förmedlingsarbetare i flera år, vilket i sin tur förde vidare till andra projekt, bland annat ett i samarbete med, Nordisk Ministerråd. Vidare har det vid sidan av stu-dierna ingått extraarbete som forskningsassistent på Institutet för framtidsforskning och en period som sekreterare för Kulturmiljørådet för Frederiksberg och Københavns kommuner.

Alla Nicolais projekt och studiejob, medverkade till att öppna hans ögon för hur utbildningen

2 Kandidat Magister, högsta examen inom grundutbildningen och omfattar fem års heltidsstudier, ett år mer än den svenska magisterexamen.

3 Ledningsekonomi

4 Ett danskt system i vilket det mellan/inom institutionerna informeras om och erbjuds relevanta studiejobs utifrån utbildningen. Systemet av att söka studiejobs och därigenom skaffa arbetslivserfarenhet är mer utbrett inom humaniora i Danmark.

kunde användas i arbetsrelevanta sammanhang. Tillsammans med sin nuvarande kompanjon, Søren Møller Christensen, genomförde han ett projekt kring stadsmiljöer för Köpenhamns Bymuseum, vilket lade grunden för deras gemensamma speciale⁵. Denna handlade om utvecklingen av hamnområdena, där målet var att den skulle vara relevant för andra än betygssättande lärare. Trots ambitionen blev inte själva specialen så lösningsorienterad som önskat, men efter att den skrevs om till bokform, har den legat som en av grundstenarna i etablerandet av deras gemensamma företag.

Kort historik

Efter avslutade studier, men före företagets totala etablering, medverkade Nicolai vid andra projekt. I ett av dessa arbetade han tillsammans med sin bror, som är fotograf, för Köpen-hamns Bymuseum. Där dokumenterades de mobila byggarbetare som medverkat till att skapa Köpenhamns nuvarande stadsbild utifrån Öresundsbron och Metron. Ett annat liknande projekt var att dokumentera Kronprinsbröllopet, där Nicolai figurerade som projektkoordi-nator.

Nuvarande arbetsplats (Danmark)

Carlberg & Christensen - byplanrådgivere er et rådgivnings- og analysefirma. Vi har specialiseret os i analyser af kulturelle og sociale forhold og arbejder især med byudvikling, byrumsdesign og arkitektur. Vi indgår i

samarbejdsprojekter, fungerer som sparringspartnere i kreative udviklingsforløb og holder foredrag og

underviser. Karakteristisk for vores arbejde er et fokus på samspillet mellem på den ene side et strategisk niveau - den overordnede planlægning - og på den anden side forskellige brugere og deres hverdagsliv. Resultatet er en helhedsorienteret tilgang til byudvikling. Vores arbejde har rod i faglige tilgange som Cultural Planning, Oplevelsesøkonomi og Brugerdreven Innovation. Gennem vort engagement i Center for Kulturanalyse ved Københavns Universitet og deltagelse i forskningsnetværk holder vi os ajour med den nyeste forskning. Firmaet Carlberg & Christensen er etableret af etnologerne Nicolai Carlberg og Søren Møller Christensen i år 2000.

(www.carlberg-christensen.dk 2005-12-29) Arbetsfunktion

Carlberg & Christensen startades 2000, i slutetappen av Nicolais och Sørens studier. Företaget fokuserar på att föra ut den akademiska kulturförståelsen i konkreta projekt med fokus på stadsmiljöer och deras utveckling. Grunden lades dels i och med specialen som omarbetades till bokform, Byliv og Havnefront. Med boken som bakgrund arbetade de som externa lektorer och skapade bland annat en kurs kring stadsteori och stadsplanering, i vilken de fokuserade på samarbete mellan arkitekt- och humaniststudenter. En form av samarbete som de själva hade saknat i sina studier. Nicolai förklarar deras verksamhetsetablering:

Det handlar om att det överallt i samhället finns en känsla av att vi står i en förändringsperiod, och där är därför ett stort gehör för olika input. Att det kanske ska vara med en annan form av vetenskap. Man ska veta något om hur konsumtionsmönstret förändrats och där vara medveten om att man inte enbart kan gå på egen erfarenhet utan också ska ut och ha andra inputs. Vi arbetar exempelvis för kommuner och arkitektfirmor, helt konkreta exempel, så har vi varit med och gjort en del tävlingar i samband med arkitektfirmor, vi tillför ett analytiskt kunnande (05-11-28, översatt från danska till svenska).

5 Speciale, är den danska motsvarigheten till en D-uppsats men är mer omfattande och sträcker sig oftast över en längre tidsperiod.

Jensen, Sara, 35 år, Fil. kand.⁶ Etnologi Utbildning

Sara påbörjade sina studier vid Lunds Universitet i början av 90-talet med vetenskaplig grundkurs 20p. Denna följdes av studier i etnologi, praktisk filosofi, engelska, bildteori samt några mindre kurser i tvärvetenskapliga projekt, juridik och retorik. Huvudämnet i hennes fil.kand. som slutfördes 1998 är etnologin. Den samlade poängmängden är högre än de 120p som krävs för en fil.kand., men hon har aldrig tagit ut en magister examen⁷. För några år se-dan valde Sara att kompletterade sin utbildning med en kvällskurs på ett och ett halvt år i gra-fisk formgivning och kommunikation.

Kort historik

Under det sista studieåret började Sara arbeta på Temp, ett uthyrningsföretag. Ett av de arbeten som Sara härigenom hade var på Kellog´s i Köpenhamn. Genom Temp blev hon inhyrd på Novo Nordisk som assistent i slutet av 90-talet, då det satsades mycket på hem-sidor. Så kom det sig att Sara blev fast anställd för att jobba med och lansera deras hemhem-sidor.

Webbkompetensen tillgodogjorde hon sig dels genom internskolning på företaget och med hjälp av kollegor, samt dels tack vare nyfikenhet, en vilja att lära sig och experimentera. Un-der några år jobbade hon som webbredaktör innan hon bytte till kommunikation.

Nuvarande arbetsplats (Sverige)

Novo Nordisk är världsledande inom diabetesbehandling.

Novo Nordisk har dessutom en ledande position inom andra områden såsom behandling av blödnings-rubbningar, tillväxthormonbehandling, och hormonpreparat för behandling vid klimakteriebesvär.

(www.novonordisk.se, 2006-01-08)

Arbetsfunktion

Saras nuvarande position inom Novo Nordisk är som kommunikationsansvarig för Norden, framförallt inom intern kommunikation. Detta arbetsfält innebär långsiktig planering av för-medling av information i olika former och via olika kanaler. Konkreta exempel kan vara t.ex.

Issue management, ett system för planering av möjliga situationer som kan ha en negativ inverkan på verksamheten, genom att göra en beredskapsplan för den interna och externa kommunikationen. Ett annat område är arbetet med nyhetsbrev till de anställda som utkom-mer ca tre gånger i veckan. Eftersom det är ett stort företag med kontor i Norden, England och Irland och många av de anställdas chefer sitter i andra länder är det viktigt med en enhetlig kommunikation som underlättar informationsflödet.

Kåreby, Kristina, 36 år, Grundskollärarexamen årskurs 4–9 Utbildning

Ursprungligen var tanken att bli arkitekt, för Kristina låg valet för studieinriktningen mellan språk eller bild. Språket fick gå först, medan intresset för bild fortsatte att vaka i periferin.

Beslutet föll på lärarutbildningen med inriktning mot grundskola, språk varvat med peda-gogik. Kristina gick lärarutbildningen innan den helt centrerades till Malmö och merparten av undervisningen ägde rum på Lunds Universitet. Totalt har det blivit två års studier i svenska, ett och ett halvt år i franska, ett år i engelska samt ett år i pedagogik. I detta har studierna

6 Filosofisk Kandidatexamen som omfångsmässigt motsvarar en dansk Bachelor.

7 Filosofisk Magister examen är den nuvarande högsta examensnivån i Sverige och motsvarar fyra års heltidsstudier.

inom franska och svenska kompletterats bortom det som inkluderas i lärarutbildningen till att nästan motsvara gymnasielärarkompetens.

Kort historik

Det som lockade i valet av lärarutbildningen var att Kristina önskade en examen med språk och lärare uppfattades som ett fritt jobb och med möjligheter att ta in inspiration utifrån. Lä-raryrket blev inte långvarigt, en termins dedikerades till undervisning, efter examen. Istället för att fortsätta som lärare, valde Kristina att starta eget och frilansa som skribent och arbeta med att internutbilda i företag. Företaget var aktivt i fem år innan tjänsten på Sony Ericsson påbörjades år 2000. Med åren har Kristina på nytt fångat sitt parallella intresse - bilden. I den riktning har hon ytterligare kompletterat sin utbildning inom grafisk design och design och konst, ett intresse som också har påverkat hennes arbete hos Sony Ericsson.

Nuvarande arbetsplats (Sverige)

Sony Ericsson, ett samriskföretag som ägs till lika delar av Sony Corporation och Ericsson AB, grundades i oktober 2001. Vår målsättning är att etablera Sony Ericsson som det mest attraktiva och innovativa globala varumärket i mobiltelefonbranschen. Sony Ericssons pressresurser innehåller aktuella pressreleaser, pressreleasearkiv och bildbank med bilder på mobiltelefoner och tillbehör.

(www.sonyericsson.com, 2006-01-08)

Arbetsfunktion

Ursprungligen började Kristina arbeta som skribent för Sony Ericsson, ett arbete som innebar att skriva manualer kring hur den aktuella modellen av telefon används utifrån tekniska speci-fikationer, baserade på en äldre produkt. Detta innebar ett detektiv arbete, där tekniskt fack-språk ska omvandlas till ett fack-språk som icke-tekniker förstår.

I samband med mammaledigheten för sitt tredje barn, upplevde Kristina att bilden behövde få mer plats i hennes vardag. Hon tog kontakt med sin chef och berättade om sina funderingar kring att söka in på konstskola. Av en tillfällighet dök det samtidigt upp ett vikariat som stratör som hon informerades om, sökte och erbjöds. Idag är Kristina fast anställd som illu-stratör inom Sony Ericsson. Planerna på att börja studera på konstskola är inte borta utan lig-ger snarare på is i väntan på vad framtiden erbjuder.

Lillelund Aggebo, Helle, 37 år, Cand. mag. Danska Utbildning

Åren mellan gymnasiet och universitetsstudierna, bestod för Helle av resor runt om i världen.

Dessa varade närmare tre år med destinationer i Europa, Mellanöstern, Afrika, Australien och Mellanamerika. Resandet kantades av diverse ströjobb som inkluderade allt från läkarsek-reterare till att jobba på tomatodlingar.

Ursprungligen var målet att studera humanistiskt basår på Roskilde UniversitetsCentrum, men betygsnittet räckte inte helt till och det hade inneburit ett års väntan för att kunna påbörja stu-dierna. Helle hade redan tillbringat en del år med att resa och upplevde att hon ville påbörja sina studier och valde istället en samhällsvetenskaplig grundutbildning på RUC⁸. Efter bas-utbildningen på 2 år valde hon om till humaniora och det danska språket med en litterär inrik-tning. Huvudämnet i examen är danska, med kommunikation som tillval. Studierna avslutades sommaren 1998.

8 Roskilde Universitets Centrum

Retroperspektivt ångrar hon delvis att hon inte väntade och tog den Humanistiska Internatio-nale Basisuddannelse det humanistiska basåret, då det hade medfört bättre kunskaper i det

Retroperspektivt ångrar hon delvis att hon inte väntade och tog den Humanistiska Internatio-nale Basisuddannelse det humanistiska basåret, då det hade medfört bättre kunskaper i det