Enligt MB (6 kap. 7§ 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst
alternativ valts.
7.1 Alternativ lokalisering
Syftet med aktuell kraftledning är att ansluta elproduktionen från vindkraftanläggningen Björnlandshöjden till det allmänna elnätet.
Inför föreliggande planerings- och tillståndsarbete har E.ON Elnät haft en dialog med det statliga affärsverket Svenska Kraftnät för att bestämma var anslutning mot stamnätet kan ske. De i närområdet planerade vindkraftparkernas lokalisering i kombination med tillgänglig kapacitet har utmynnat i att stamnätsstationen vid Nysäter blivit anvisad som anslutningspunkt av Svenska Kraftnät.
Den alternativutredning som redovisas i projektet, se avsnitt 4, har utgått ifrån anvisad anslutningspunkt vid Nysäter och planerade transformatorstationer vid vindkraftparkerna.
Inom ramen för tillståndsarbetet har flera möjliga stråk- och sträckningsalternativ tagits fram och analyserats.
7.2 Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ
Under stråksamrådet inkom information och synpunkter som ledde fram till val av stråk och flera framtagna sträckningsalternativ för kraftledningen. Vidare har E.ON Elnät låtit göra en naturvärdesinventering i området där resultatet användes vid framtagande av sträckningsalternativen. Här följer en kort sammanfattning av de val som gjorts under processen.
Processen inleddes med att ett större område studerades och utifrån möjliga lägen för planerade stationer och vindkraftparkernas utformningar identifierades ett
utredningsområde för kraftledningen. Inom detta område togs sedan ett antal stråk fram.
Dessa stråk togs fram utifrån den information som inhämtats om natur- och
kulturmiljöförutsättningar, information om bostäder i området, tekniska och ekonomiska aspekter samt kända markförhållanden. Stor Laxsjöns utbredning vägdes också in då denna sjö ej ansågs lämplig att korsa. Utredningsområdet och de ursprungliga stråken användes som underlag för ett tidigt samråd med berörd länsstyrelse och berörda kommuner, se karta i figur 9.
Utifrån de synpunkter som framfördes i det tidiga samrådet justerades stråken inför stråksamrådet. Sammanfattningsvis resulterade det tidiga samrådet i att stråk 1, 2 och 14 enligt figur 9 avfärdades samt att något mindre tillägg gjordes. Det var synpunkter från
sid 31/37 Figur 9. Stråk och utredningsområde vid det tidiga samrådet
länsstyrelsen som ledde till att stråken togs bort från fortsatt utredning. Stråk 1, samt indirekt stråk 2, togs bort på grund av ett stort fångstgropssystem där osäkerhet rådde om en kraftledning kunde dras i stråket utan att skada någon fornlämning eller ej. Stråk 14 valdes bort på grund av att potentiella naturreservatsobjekt berördes.
Därefter hölls ett bredare samråd, med stråk och utredningsområde enligt figur 3. Till detta samråd bjöds förutom länsstyrelsen och berörda kommuner, även flertalet berörda
myndigheter och organisationer samt berörda markägare in. Efter detta samråd kunde ytterligare stråk avfärdas eller justeras. I figur 12 presenteras ett internt
diskussionsunderlag som togs fram efter stråksamrådet. I kartan visas avfärdade stråk i grått och i rött visas de stråk som E.ON Elnät beslutade att fortsätta utvärdera inför
framtagandet av sträckningar. Nedan följer en förklaring kring de bedömningar som gjorts.
Vid hänvisningar till stråk se kartan i figur 12.
I stråksamrådet utgick tre stråk från Björnlandshöjden, stråk A, D och N. Både stråk A och D korsar de två större sammanhängde naturreservatsobjekt som sträcker sig längs västra sluttningen av Viksjöåns dalgång. En bedömning av länsstyrelsen gjordes att objekten eventullt kan undvikas i stråk A. Därmed avfärdades stråk D och stråk A och N behölls inför framtagande av stäckningsalternativ.
sid 32/37 Figur 10. Diskussionsunderlag – efter stråksamråd
Vidare gjordes bedömningen att stråken A, B och C ej ansågs lämpliga då de passerar ett stort sammanhängande våtmarksområde med höga naturvärden. Istället gjordes
bedömningen att ansluta Björnlandshöjden ner mot den föreslagna stationen vid Jenåsen, dvs. stråk L.
Därefter inleddes processen att ta fram sträckningar ur de framtagna och utvärderade stråken. I figur 11 visas de preliminära 16 sträckningsalternativ som arbetades fram ur stråken. Inför sträckningssamrådet begränsades antalet alternativ, motiveringen till dessa bedömningar samt en beskrivning av framtagna sträckningar följer nedan, vid hänvisningar till sträckningsnummer se figur 11.
Sträckningsalternativ togs fram ur stråk A och N, och även ett alternativ i stråk M, dvs.
sträckningarna 13, 11 och 10. Även ett alternativ till sträckning 11 togs fram nämligen sträckning 12. Båda sträckningar 13 och 11 berör riksintresseområdet för natur,
Ljustorpsån – Mjällån, och sträckning 13 berör även naturvårdsobjektet Deltaområde vid Mjällån. Sträckning 11 berör inte naturvårdsintressen i Mjällån samma utsträckning som sträckning 13, men istället berörs två naturvärden som identifierats i
naturvärdesinventeringen. Dessa naturvärden utgörs av ett visst naturvärde, Näsdalen –
sid 33/37 Figur 11. Preliminära sträckningar efter stråksamrådet
Näsberget och ett högt naturvärde vid namn Sammelsbäcken. Områdena finns beskrivna i rapporten från naturvärdesinventeringen i bilaga 5. Vidare finns flera fynd av
skyddsklassade och sekretessbelagda arter i närheten av sträckningarna 10, 11 och 12, medan det vid sträckning 13 endast finns fynd av en sådan art. Dessutom korsar en eventuell ledning i sträckning 10 och 11 flertalet mindre skogsbruksfastigheter och passerar betydligt närmre bebyggelse, än en ledning i sträckning 13. Inför
sträckningssamrådet valdes det därför att gå vidare endast med sträckning 13.
Ur stråk L togs sträckningsalternativ 9 och 13 fram. Den planerade ledningen kan på de sista tre kilometrarna in mot Hästkullens Södra station samlokaliseras med den befintliga 40 kV kraftledningen.
Två sträckningsjusteringar har även gjorts, dels för att undvika naturvärdet Hornsjöbäcken som identifierades i naturvärdesinventeringen, och dels för att undvika ett nytillkommet naturvårdsobjekt vid namn Aborrsjöklippen. Dessa justeringar åskådliggörs i nedan i figur 12.
sid 34/37
Figur 12. Vid framtagandet av sträckningen gjordes justeringar för att undvika naturvärden.
Efter genomförda stråksamråd fastställdes vindkraftparkernas stationsplaceringar. Detta arbete gjordes i samråd med vindkraftexploatörerna och utgjorde även ett viktigt underlag i framtagningen av sträckningsalternativ samt ett beslutsunderlag inför valet mellan
sträckning 11 eller 13 enligt figur 11.
Sammantaget har ett stort antal stråk- och sträckningsalternativ utvärderats under
processens gång där föreslaget huvudalternativ anses vara bästa möjliga sträckning för att uppfylla ändamålet om att ansluta tillkommande vindkraftproduktion till det allmänna elnätet.
7.3 Alternativ teknisk lösning
Luftledning är vanligt förekommande i områden med gles till måttlig bebyggelse. Förutom att det är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ, är även felsökning och reparation vid ett eventuellt driftavbrott enklare vid val av luftledning än för markförlagd kabel.
sid 35/37
Markförlagd kabel är vanligast vid korta kabelsträckor inom tät bebyggelse och ger en mindre påverkan på landskapsbilden. Markförläggning av kabel innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. För en markförlagd kabel är magnetfälten mindre än för en luftledning men det är avsevärt svårare att lokalisera och reparera fel som uppkommer på markförlagda kablar. Det kan även bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor vid fel. För produktionsanläggningar av denna omfattning är det av stor vikt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt.
Vid överföring av el skapas värme i faslinorna/kablarna på grund av överföringsförluster.
En luftledning har bättre kylning än nedgrävda kablar, vilket medför att det krävs mycket grövre ledararea i markkabelförband än i en luftledning för att få motsvarande kapacitet.
För detta projekt anses ett utförande som luftledning vara mest lämpligt.