Boendemiljö, hälsa och säkerhet

6.8.1 Beskrivning av ljudeffekter och buller

Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna.

Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas

undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett

”sprakande” ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart.

Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 –Alstring av ljud och luftföroreningar

rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande 40-45 dB(A) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kV.

sid 27/37

Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande.

6.8.2 Konsekvensbedömning

Eftersom närmaste bostadshus är beläget drygt 190 meter från planerad ledning och det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten.

Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå.

6.8.3 Elektriska och magnetiska fält

Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och

magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz.

För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset.

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av

variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen.

Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.

Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska

myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,

Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:

sid 28/37

”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.

Myndigheterna rekommenderade gemensamt:

”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att

exponeringen begränsas”.

Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och

byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009):

 Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.

 Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

 Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

6.8.4 E.ONs magnetfältspolicy

E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.

 Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.

 Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.

 Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.

 Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar.

 Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.

6.8.5 Magnetfält från aktuell ledning

Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning).

En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög.

Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens

årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras av 130 kV-ledningen.

sid 29/37

Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på en enkel 130 kV ledning i

rörstolpsutförande framgår av figur 8. Beräkningarna avser alstrat fält 1 m ovan markytan.

För beräkningarna har antagits att medelhöjden i linspannet är 11 m.

Figur 8. Beräknat magnetfält (µT) för 130 kV rörstolpsledning på sträckan Björnlandshöjden – Hästkullen S.

För aktuell ledning beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µT) cirka 25 meter från ledningens centrum.

6.8.6 Konsekvensbedömning

Ledningen planeras på ett väl tilltaget avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakgrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konskevenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö.

sid 30/37