Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län

(1)

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66

205 09 Malmö eon.se

T 040 - 25 50 00

Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Miljökonsekvensbeskrivning

Planerad 130 kV luftledning för vindkraftanslutning

mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i

Härnösands kommun, Västernorrlands län

Oktober 2014

(2)

Projektorganisation

E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö

eon.se

ÅF-Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com Rapporten har upprättats av

För kartor i underlaget innehas rättighet:

(3)

sid 3/37

Innehållsförteckning

Sammanfattning 6

1 Inledning 8

1.1 Bakgrund 8

1.2 Ledningens syfte 9

1.3 Lokalisering och omfattning 9

1.4 E.ON Elnät Sverige AB 10

2 Lagstiftning 11

2.1 Generellt 11

2.2 Markupplåtelse och övriga tillstånd 11

2.3 Ellagen 11

2.4 Miljöbalken 11

2.4.1 De allmänna hänsynsreglerna 12

2.4.2 Hushållning med mark och vatten 13

2.4.3 Miljökvalitetsnormer 13

3 Samråd 14

3.1 Genomförande 14

3.2 Länsstyrelsens beslut 14

4 Alternativ 15

4.1 Huvudalternativ 15

4.2 Alternativutredning 16

4.3 Nollalternativ 17

5 Utförande, drift och underhåll 18

5.1 Utformning 18

5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder 20

5.3 Drift och underhåll 20

6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 21

6.1 Landskapsbild 21

(4)

sid 4/37

6.1.1 Beskrivning 21

6.1.2 Konsekvensbedömning 21

6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 21

6.3 Naturmiljö 22

6.4 Kulturmiljö 24

6.5 Friluftsliv 25

6.6 Infrastruktur 25

6.7 Rennäring 26

6.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 26

6.8.1 Beskrivning av ljudeffekter och buller 26

6.8.3 Elektriska och magnetiska fält 27

6.8.4 E.ONs magnetfältspolicy 28

6.8.5 Magnetfält från aktuell ledning 28

7 Andra studerade alternativ 30

7.1 Alternativ lokalisering 30

7.2 Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ 30

7.3 Alternativ teknisk lösning 34

(5)

sid 5/37

8 Samlad bedömning 35

Referenser 37

Bilagor

Bilaga 1 – Översiktskarta

Bilaga 2a – Karta över närliggande naturmiljöintressen från naturvärdesinventeringar Bilaga 2b – Karta över närliggande naturmiljöintressen

Bilaga 2c – Karta över närliggande kulturmiljöintressen Bilaga 3 – Samrådsredogörelse

Bilaga 4 – Länsstyrelsen i Västernorrlands läns beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 5 – Naturvärdes- och fågelinventering

(6)

sid 6/37

Malmö 2014-10-02

Sammanfattning

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnät) ansökan för en ny 130 kV kraftledning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra inom Härnösands kommun, Västernorrlands län.

E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) samt Timra Vind AB (Timra Vind) avser uppföra tre vindkraftparker, Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen i Västernorrlands län.

Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Denna kraftlednings syfte är att transportera en del av den uppsamlade effekten, den från vindkraftparken Björnlandshöjden, till en ny planerad station inom Hästkullens vindkraftpark.

Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer i ledningens planerade sträckning har samlats in. Vidare har inventeringsresultat från vindkraftexploatören legat till grund för planeringen samt en egen naturvärdes- och fågelinventering utförts.

Ledningen kommer att anläggas i skogsmark, huvudsakligen i obanad terräng, men med en sträckning som till viss del kan samlokaliseras med en befintlig 40 kV kraftledning.

Den planerade ledningen korsar flera skogsbilvägar, en primär länsväg (nr 331) samt flera mindre vattendrag. Omgivande landskap är mycket kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar.

Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 § MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars 2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars 2014. De synpunkter som inkommit under samrådet har beaktats vid planeringen av ledningssträckningen samt vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsens samlade bedömning är att byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande miljöpåverkan.

Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av ledningen har beräknats.

Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer avseende exponering för magnetiska fält.

(7)

sid 7/37

Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt

ekonomiska förutsättningar har det enligt bedömning mest lämpliga sträckningsalternativet valts. Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten påverkan på miljön.

(8)

sid 8/37

1 Inledning

1.1 Bakgrund

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta flera planerade vindkraftparker i området runt Liden i Västernorrlands län till det allmänna elnätet.

Anslutning av de stora effekter som planeras kan endast ske på region- eller stamnätsnivå.

E.ON Elnät ansvarar för regionnäten i berört område och har av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät blivit anvisade att samla upp och ansluta all effekt mot stationen vid Nysäter, knappt 10 km sydväst om samhället Indal.

Figur 1. Översiktskarta som visar planerade vindkraftparker kring Liden i Västernorrlands län.

Vindkraftparkernas lokalisering framgår av de röda ytorna i kartan och stationen som de ska anslutas till, Nysäter, är den röda punkten öster om Nylandsbergen.

Denna miljökonsekvensbeskrivning avser den ledningssträckning som krävs för att kunna ansluta uppsamlad effekt från vindkraftpark Björnlandshöjden till en ny planerad station vid Hästkullen Södra.

De stationer som krävs utöver ny kraftledning hanteras i separata tillståndsprocesser men lokaliseringen av stationerna är en förutsättning i tillståndsarbetet för kraftledningen.

(9)

sid 9/37

1.2 Ledningens syfte

E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) avser uppföra vindkraftparkerna Björnlandshöjden och Hästkullen i Västernorrlands län. I närheten av dessa vindkraftparker planerar Timra Vind AB (Timra Vind) uppföra vindkraftparken Högåsen. Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Föreliggande kraftlednings syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparken Björnlandshöjden till en ny planerad station i södra delarna av vindkraftpark Hästkullen.

Björnlandshöjdens vindkraftpark planeras omfatta maximalt 55 vindkraftverk. Största delen av parken är belägen i Härnösands kommun men norra delen sträcker sig även in i Kramfors kommun. Ledningen planeras dock endast inom Härnösands kommun.

Lagakraftvunnet tillstånd förväntas under år 2015 för vindkraftparken.

För att omhänderta den elektricitet som vindkraftparken kommer att producera krävs en anslutning till det allmänna elnätet. E.ON Elnät planerar att uppföra och driva en ny kraftledning på spänningsnivån 130 kV för detta ändamål.

1.3 Lokalisering och omfattning

E.ON Elnät har för avsikt att anlägga den nya 130 kV kraftledningen som luftledning.

Kraftledningen planeras inom Härnösands kommun, Västernorrlands län.

Kraftledningen blir totalt cirka 12,9 kilometer lång och kommer att anläggas i skogsmark.

Cirka 1,3 km ledning hamnar inom Björnlandshöjdens vindparksområde.

På en sträcka av knappt tre km kan ledningen samlokaliseras med en befintlig 40 kV ledning (Stavreviken-Villola). Övrig sträcka sker huvudsakligen i obanad skogsterräng samt inom vindparksområdena. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en primär länsväg (nr 331) samt flera mindre vattendrag.

Ledningen kommer att utgå från en ny planerad transformatorstation inom Björnlandshöjdens vindkraftpark. Från stationsplaceringen planeras ledningen i

västsydvästlig riktning ned mot Lutmyrån. Strax innan ån görs en riktningsändring mot nordväst mot Orrbergets norra delar. Därifrån planeras ledningen västerut mot länsväg 331.

Strax efter korsningen med vägen viker ledningen av söderut mot Päckarisberget. Vid berget kan ledningen samlokaliseras med den befintliga 40 kV ledningen och fortsätta intill denna hela vägen fram till den planerade stationen och anslutningspunkten vid

vindkraftparken Hästkullens södra delar.

(10)

sid 10/37

1.4 E.ON Elnät Sverige AB

E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.

E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession.

(11)

sid 11/37

2 Lagstiftning

2.1 Generellt

Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.

Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om

nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare.

2.2 Markupplåtelse och övriga tillstånd

För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt.

De övriga tillstånd och dispenser som krävs till exempelvis dispens från strandskyddet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen kommer att sökas.

2.3 Ellagen

I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

2.4 Miljöbalken

En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.

(12)

sid 12/37

2.4.1 De allmänna hänsynsreglerna

MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Dessa beakatas enligt nedan.

Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB

E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga

arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard.

Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen.

Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB

Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på

miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB

Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi.

Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB

Ledningens sträckning har under tillståndsarbetet anpassats för att minska intrången i miljön och påverkan på människors hälsa.

Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB

Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas.

(13)

sid 13/37

2.4.2 Hushållning med mark och vatten

I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser.

Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå.

I utredningen och analysen av den planerade anäggningen har anpassning och

hänsynstagande till kända bevarandeintressen gjorts. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad.

2.4.3 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda

miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt.

Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas.

(14)

sid 14/37

3 Samråd

3.1 Genomförande

Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsyns- myndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 § MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars 2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars 2014. Aktuell sträckning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra har ingått i ett samlat samrådsförfarande tillsammans med anslutningsledningen mellan Hästkullen Norra och Jenåsen samt i vissa delar hela projektområdet kring Liden enligt figur 1. Ett förberedande samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen och berörda kommuner under mars 2013. Därefter upprättades en projektbeskrivning (samrådsunderlag) innehållande kartor med föreslagna ledningsstråk inom ett större utredningsområde, se figur 4. I materialet fanns även de intresseområden som identifierats inom utredningsområdet. Ett bredare samråd kring utredningsområde och stråk genomfördes under maj och juni 2013 via utskick av

samrådsmaterialet till länsstyrelse och berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer samt fastighetsägare berörda av stråkförslagen. Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 17 maj 2013.

Inkomna synpunkter i stråksamrådet beaktades och alternativa sträckningar för ledningen togs fram, se figur 5. Därefter inleddes samråd kring sträckningsalternativen i januari 2014.

Samrådet genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse, berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer. Berörda fastighetsägare tillsändes samrådsinformation samt inbjöds till samrådsmöte den 13 februari 2014 i Indal.

Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga 3.

3.2 Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas som bilaga 4.

(15)

sid 15/37

4 Alternativ

4.1 Huvudalternativ

Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät tagit fram ett huvudalternativ för den planerade sträckningen. Huvudalternativet anses vara det mest lämpliga alternativet baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga,

tekniska samt ekonomiska förutsättningar.

Den planerade ledningssträckningen av luftledningen framgår av kartan i figur 2 samt i bilaga 1.

Figur 2. Översiktsbild med planerad ledningssträckning.

(16)

sid 16/37

4.2 Alternativutredning

En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ.

Efter genomförda kartstudier och platsbesök identifierades alternativa ledningsstråk samt ett lämpligt utredningsområde. De olika alternativen delades upp i kombinerbara

delalternativ vilka illustreras i figur 3. Även flera alternativa stationsplaceringar var föremål för alternativutredningen.

Efter information från tidiga myndighetskontakter samt från egna utredningar upprättades 14 kombinerbara stråk enligt figur 3. Dessa alternativ utgjorde grunden för det breda samrådet.

Figur 3. Undersökta stråkalternativ för kraftledningen - samrådsalternativ.

Antalet möjliga alternativ begränsas bland annat av nätstationernas lokaliseringar, planerade vindkraftverk, identifierade naturintressen samt större vattendrag.

(17)

sid 17/37

En samlad bedömning baserad på inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att stråkkombinationen A och L huvudsakligen valdes för fortsatt utredning. Utifrån information från samråd, tidigare kända intressen, resultat från en genomförd naturvärdesinventering samt teknisk genomförbarhet togs sträckningalternativ för den planerade ledningen fram, se figur 4.

Efter genomfört sträckningssamråd samt ytterligare tekniska undersökningar togs huvudalternativet enligt figur 2 fram.

Figur 4. Undersökta stråkalternativ för kraftledningen – samrådsalternativ.

4.3 Nollalternativ

Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det medför att den planerade vindkraftparken vid Björnlandshöjden inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras.

Ett nollalternativ innebär i betydelsen en utebliven utbyggnad av vindkraft vilket medför fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i denna MKB.

(18)

sid 18/37

5 Utförande, drift och underhåll

5.1 Utformning

För att kunna överföra den förväntade produktionen från den planerade vindkraftparken krävs en 130 kV kraftledning. Ledningen avses uppföras som luftledning. Det svenska elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser.

En luftledning på aktuell spänningsnivå med stora anslutningseffekter byggs antingen med trä- eller stålstolpar. Med grövre faslinor och stora mekaniska laster är varmförzinkade rörstålstolpar ett lämpligt alternativ, se figur 5. Rörstålstolpar är den tekniska lösning som är huvudalternativ för ledningen i jämförelse med impregnerade trästolpar.

Spannet mellan stolparna kan variera kraftigt utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval men brukar i genomsnitt vara cirka 200 meter för aktuell spänningsnivå.

För att uppfylla lagkrav måste luftledningen trädsäkras genom att en skogsgata på ca 15- 20 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta kommer enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen. Se figur 6 för en principillustration av en ledningsgata.

(19)

sid 19/37

Figur 5. Bild (visar dubbelutförande) och illustration av luftledning med stålrörstolpe för 130 kV.

Figur 6. Principskiss av en ledningsgata.

(20)

sid 20/37

5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder

Luftledningsbyggnation innebär att ledningsstakning genomförs i det berörda

ledningsstråket. I samband med detta tillkommer även arbete med stolpdimensionering och markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av

lindragningsmaskiner. Vid smala passager eller vid ogynnsamma markförhållanden kan avvikande stolpkonstruktioner bli aktuella även om utgångsläget i detta projekt är en lösning med rörstålstolpar.

Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder för att minimera påverkan. Exempel på generella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på skyddsvärda biotoper är kvarlämnande av död ved, kvarlämnande av

lågväxande buskar i skogsgatan i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker.

5.3 Drift och underhåll

För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningarna. Underhållet utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av

ledningsgatan.

Ledningar i regionnätet ska enligt lagstiftningen vara trädsäkrade, vilket innebär att inga träd vid fall ska kunna nå ledningarna och orsaka skador på dem. Detta görs genom att vegetation inom den så kallade skogsgatan röjs. För denna ledning kräver skogsgatan en bredd på ca 30- 40 meter. Även utanför detta område, inom den så kallade ledningsgatan, tas träd ner som är så höga att de vid fall riskerar att nå ledningarna. Röjning av ledningsgatan sker regelbundet.

Kemiska bekämpningsmedel används inte. Planerat underhåll genomförs med ett intervall på mellan 8 och 10 år.

Ledningsgatan i en skogsmiljö är ofta en från omgivningen avvikande biotop som bibehålls under ledningens hela livstid. Ledningsgator har konstaterats utgöra värdefulla biotoper som gynnar ett flertal växter, insekter och fåglar. Dessutom ger de ett tillskott av nyttigt bete för klövdjur.

(21)

sid 21/37

6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning

6.1 Landskapsbild

6.1.1 Beskrivning

Omgivande landskap är relativt kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker, mindre vattendrag, sjöar och tjärnar.

6.1.2 Konsekvensbedömning

Den planerade kraftledningen kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden.

Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden där ingen samordning med annan infrastruktur är möjlig.

Genom skogsmark måste en cirka 30 - 40 meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som t.ex. intill myrmark, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen.

6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer

6.2.1 Beskrivning

Markanvändningen i området där ledningen planeras består i huvudsak av skogsbruk. De flesta fastigheterna ägs av Svenska Cellulosa AB (SCA) som bedriver ett storskaligt skogsbruk.

Bebyggelsen är mestadels gles, några bostadshus finns längs med väg 331, söder och öster om planerad ledning. Närmaste bostadshus ligger drygt 190 meter från ledningens

planerade sträckning.

Översiktsplan från Härnösands kommun har inhämtats, och området som ledningen planeras i är angivet som skogsbruk samt jordbruk och gles bebyggelse. Ledningen korsar även ett grundvattenförande geotopområde.

(22)

sid 22/37

Den planerade ledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparken är att elproduktionen kan omhändertas.

6.3 Naturmiljö

6.3.1 Beskrivning

I tillståndsarbetet har hänsyn tagits till identifierade naturmiljöintressen. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

En utförlig naturvärdesinventering i kombination med en översiktlig fågelinventering genomfördes under hösten 2013 utmed hela ledningssträckningen. En huvudsträckning inklusive några alternativa delsträckor inventerades och resultatet från denna användes som beslutsunderlag inför val av sträckning. En kompletterande inventering har även

genomförts under maj 2014 men berör endast angränsande ledningsdragningar till aktuell ledning.

Vidare har E.ON Elnät även tagit del av vindkraftexploatörernas naturvärdesinventeringar i planeringsarbetet för ledningen.

En naturvärdes- och fågelinventering är bilagd denna MKB som bilaga 5. Intressekartor med naturmiljöintressen återfinns i bilaga 2a samt bilaga 2b.

Ledningen planeras i närheten eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen:

 Riksintresse avseende natur

 Sumpskogar

 Nyckelbiotop

 Naturvärden

 Naturvårdsobjekt

 Fiskevårdsområde

Närliggande naturmiljöintressen visas i figur 7 samt i ovan nämnda bilagor.

(23)

sid 23/37 Figur 7. Närliggande naturmiljöintressen

Den planerade ledningen kommer att korsa ett område av riksintresse natur, Ljustorpsån- Mjällån. Intresseområdet är utpekat till riksintresse på grund av åarnas värde som

reproduktionsområde för havsöring och för dalgångens landskapsformer med ett utpräglat nip- och ravinlandskap.

Området där ledningen kommer att korsa Ljustorpsån-Mjällån är naturvårdsområde och benämnt deltaområde Västra Mjällån.

Ledningen kommer att förläggas nära två områden med sumpskog. Inom ca 100 meter från planerad ledningssträckning finns två sumpskogsområden som är benämnda Norra

Abborrsjön (fuktskog) och Linnaberget (fuktskog).

Inom ca 300 m från den planerade ledningen finns två områden angivna som nyckelbiotop SCA. De består av lövbarrskog samt bäckskog och är lokaliserade norr om den planerade sträckningen.

Resultaten från naturvärdesinventeringarna visade att den planerade ledningssträckningen korsar respektive kommer att lokaliseras nära två områden med mycket höga naturvärden vid Ljusstorpsån-Mjällån (Hornsjöbäcken, Riksintresse för naturvård Ljustorpsån-Mjällån).

(24)

sid 24/37

Inom ca 350 meters avstånd från den planerade ledningssträckningen finns ett område med höga naturvärden (Orrberget) samt två områden med vissa naturvärden (Päckarisberget, Åsvedjeberget), se karta i bilaga 2a.

Större delen av sträckningen kommer att beröra Mjällåns fiskevårdsområde.

Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade naturintressen med högre miljövärde. Ledningssträckningen har anpassats utifrån inventeringsresultaten genom att sträckningen lokaliserats utanför kända naturintressen med högre miljövärde. Dock kommer ledningen att korsa naturmiljön vid Ljustorpsån-Mjällån på grund av områdets geografiska utbredning. I ett fall planeras ledningen i anslutning till ett visst naturvärde där större förändringar av ledningssträckan anses ge ett orimligt stort intrång. Vid

detaljprojektering kommer det att finnas visst utrymme att undvika geologiska värden.

Två områden med sumpskog berörs direkt av ledningssträckningen. E.ON Elnät strävar efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i sumpskogsområdena.

I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och

underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande naturmiljöer

förstörs.

6.4 Kulturmiljö

Det finns några kända fornlämningar i närområdet till den planerade ledningen. Inom ca 200 meter från den planerade ledningen finns två fornlämningar som är klassificerade som övriga kulturhistoriska lämningar. Informationen är inhämtad digitalt från

Riksantikvarieämbetet.

RAÄ nr/ID Fornlämningstyp Avstånd från ledning Viksjö 41:1 Kemisk industri Ca 70 meter

Viksjö 181 Kolningsanläggning Ca 170 meter

Tabell 1. Fornlämningar inom ca 200 meter från planerad kraftledningssträckning

Se även bilaga 2c för en illustration över närliggande kulturmiljöintressen.

(25)

sid 25/37

Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att stolpplaceringarna anpassas så att fornminnen kan undvikas. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen.

Ledningen planeras genom ett område som till stora delar består av terräng som sannolikt varit olämplig för förhistorisk och historisk bosättning. Området är relativt välinventerat så sannolikheten att det ska finnas hittills okända fornlämningar i den planerade sträckningen bedöms av länsstyrelsen som relativt liten. Länsstyrelsen har därmed gjort en bedömning att inte ställa krav på att ledningsbygget föregås av en arkeologisk utredning.

6.5 Friluftsliv

Inom området bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsaktiviteter.

En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva,

konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata.

6.6 Infrastruktur

Den planerade sträckningen för ledningen passerar ett antal enskilda vägar och

skogsbilvägar, men endast en statlig väg korsas. Det är en primär länsväg med vägnummer 331/E4-Graninge. Vägen är även utpekad som riksintresse för kommunikation (väg) då den är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik.

Inom närområdet finns flera kraftledningar i region- och lokalnäten. En regionnätsledning kan utnyttjas för samlokalisering med den planerade kraftledningen.

Planer på stora vindkraftetableringar finns i området, något som den planerade ledningen är en konsekvens av.

(26)

sid 26/37

Den planerade ledningen kommer att passera genom en del av vindkraftparkerna

Hästkullen och Björnlandshöjden. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledning och vindkraftverk för att skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Aktuell ledningssträckning bedöms dock inte komma i konflikt med de vindkraftverk som planeras inom vindkraftparkerna.

6.7 Rennäring

Det finns flera aktiva samebyar i närområdet vilka förutom Sametinget givits möjlighet att samråda. De identifierade samebyarna är Voernese sameby, Raedtievaerie sameby,

Jijnjevaerie sameby samt Ohredahke sameby.

Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av

energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella rennäringsintressen.

Enligt samrådsinformation har Jijnjevaerie sameby samt Ohredake sameby inget att erinra mot planerad ledningssträckning. Övriga samebyar har inte inkommit med någon

information om hur området eventuellt nyttjas.

6.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet

6.8.1 Beskrivning av ljudeffekter och buller

Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna.

Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas

undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett

”sprakande” ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart.

Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 –Alstring av ljud och luftföroreningar

rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande 40-45 dB(A) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kV.

(27)

sid 27/37

Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande.

Eftersom närmaste bostadshus är beläget drygt 190 meter från planerad ledning och det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten.

Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå.

6.8.3 Elektriska och magnetiska fält

Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och

magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz.

För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset.

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av

variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen.

Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.

Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska

myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,

Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:

(28)

sid 28/37

”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.

Myndigheterna rekommenderade gemensamt:

”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att

exponeringen begränsas”.

Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och

byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009):

 Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.

 Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

 Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

6.8.4 E.ONs magnetfältspolicy

E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.

 Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.

 Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.

 Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.

 Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar.

 Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.

6.8.5 Magnetfält från aktuell ledning

Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning).

En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög.

Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens

årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras av 130 kV-ledningen.

(29)

sid 29/37

Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på en enkel 130 kV ledning i

rörstolpsutförande framgår av figur 8. Beräkningarna avser alstrat fält 1 m ovan markytan.

För beräkningarna har antagits att medelhöjden i linspannet är 11 m.

Figur 8. Beräknat magnetfält (µT) för 130 kV rörstolpsledning på sträckan Björnlandshöjden – Hästkullen S.

För aktuell ledning beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µT) cirka 25 meter från ledningens centrum.

Ledningen planeras på ett väl tilltaget avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakgrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konskevenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö.

(30)

sid 30/37

7 Andra studerade alternativ

Enligt MB (6 kap. 7§ 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst

alternativ valts.

7.1 Alternativ lokalisering

Syftet med aktuell kraftledning är att ansluta elproduktionen från vindkraftanläggningen Björnlandshöjden till det allmänna elnätet.

Inför föreliggande planerings- och tillståndsarbete har E.ON Elnät haft en dialog med det statliga affärsverket Svenska Kraftnät för att bestämma var anslutning mot stamnätet kan ske. De i närområdet planerade vindkraftparkernas lokalisering i kombination med tillgänglig kapacitet har utmynnat i att stamnätsstationen vid Nysäter blivit anvisad som anslutningspunkt av Svenska Kraftnät.

Den alternativutredning som redovisas i projektet, se avsnitt 4, har utgått ifrån anvisad anslutningspunkt vid Nysäter och planerade transformatorstationer vid vindkraftparkerna.

Inom ramen för tillståndsarbetet har flera möjliga stråk- och sträckningsalternativ tagits fram och analyserats.

7.2 Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ

Under stråksamrådet inkom information och synpunkter som ledde fram till val av stråk och flera framtagna sträckningsalternativ för kraftledningen. Vidare har E.ON Elnät låtit göra en naturvärdesinventering i området där resultatet användes vid framtagande av sträckningsalternativen. Här följer en kort sammanfattning av de val som gjorts under processen.

Processen inleddes med att ett större område studerades och utifrån möjliga lägen för planerade stationer och vindkraftparkernas utformningar identifierades ett

utredningsområde för kraftledningen. Inom detta område togs sedan ett antal stråk fram.

Dessa stråk togs fram utifrån den information som inhämtats om natur- och

kulturmiljöförutsättningar, information om bostäder i området, tekniska och ekonomiska aspekter samt kända markförhållanden. Stor Laxsjöns utbredning vägdes också in då denna sjö ej ansågs lämplig att korsa. Utredningsområdet och de ursprungliga stråken användes som underlag för ett tidigt samråd med berörd länsstyrelse och berörda kommuner, se karta i figur 9.

Utifrån de synpunkter som framfördes i det tidiga samrådet justerades stråken inför stråksamrådet. Sammanfattningsvis resulterade det tidiga samrådet i att stråk 1, 2 och 14 enligt figur 9 avfärdades samt att något mindre tillägg gjordes. Det var synpunkter från

(31)

sid 31/37 Figur 9. Stråk och utredningsområde vid det tidiga samrådet

länsstyrelsen som ledde till att stråken togs bort från fortsatt utredning. Stråk 1, samt indirekt stråk 2, togs bort på grund av ett stort fångstgropssystem där osäkerhet rådde om en kraftledning kunde dras i stråket utan att skada någon fornlämning eller ej. Stråk 14 valdes bort på grund av att potentiella naturreservatsobjekt berördes.

Därefter hölls ett bredare samråd, med stråk och utredningsområde enligt figur 3. Till detta samråd bjöds förutom länsstyrelsen och berörda kommuner, även flertalet berörda

myndigheter och organisationer samt berörda markägare in. Efter detta samråd kunde ytterligare stråk avfärdas eller justeras. I figur 12 presenteras ett internt

diskussionsunderlag som togs fram efter stråksamrådet. I kartan visas avfärdade stråk i grått och i rött visas de stråk som E.ON Elnät beslutade att fortsätta utvärdera inför

framtagandet av sträckningar. Nedan följer en förklaring kring de bedömningar som gjorts.

Vid hänvisningar till stråk se kartan i figur 12.

I stråksamrådet utgick tre stråk från Björnlandshöjden, stråk A, D och N. Både stråk A och D korsar de två större sammanhängde naturreservatsobjekt som sträcker sig längs västra sluttningen av Viksjöåns dalgång. En bedömning av länsstyrelsen gjordes att objekten eventullt kan undvikas i stråk A. Därmed avfärdades stråk D och stråk A och N behölls inför framtagande av stäckningsalternativ.

(32)

sid 32/37 Figur 10. Diskussionsunderlag – efter stråksamråd

Vidare gjordes bedömningen att stråken A, B och C ej ansågs lämpliga då de passerar ett stort sammanhängande våtmarksområde med höga naturvärden. Istället gjordes

bedömningen att ansluta Björnlandshöjden ner mot den föreslagna stationen vid Jenåsen, dvs. stråk L.

Därefter inleddes processen att ta fram sträckningar ur de framtagna och utvärderade stråken. I figur 11 visas de preliminära 16 sträckningsalternativ som arbetades fram ur stråken. Inför sträckningssamrådet begränsades antalet alternativ, motiveringen till dessa bedömningar samt en beskrivning av framtagna sträckningar följer nedan, vid hänvisningar till sträckningsnummer se figur 11.

Sträckningsalternativ togs fram ur stråk A och N, och även ett alternativ i stråk M, dvs.

sträckningarna 13, 11 och 10. Även ett alternativ till sträckning 11 togs fram nämligen sträckning 12. Båda sträckningar 13 och 11 berör riksintresseområdet för natur,

Ljustorpsån – Mjällån, och sträckning 13 berör även naturvårdsobjektet Deltaområde vid Mjällån. Sträckning 11 berör inte naturvårdsintressen i Mjällån samma utsträckning som sträckning 13, men istället berörs två naturvärden som identifierats i

naturvärdesinventeringen. Dessa naturvärden utgörs av ett visst naturvärde, Näsdalen –

(33)

sid 33/37 Figur 11. Preliminära sträckningar efter stråksamrådet

Näsberget och ett högt naturvärde vid namn Sammelsbäcken. Områdena finns beskrivna i rapporten från naturvärdesinventeringen i bilaga 5. Vidare finns flera fynd av

skyddsklassade och sekretessbelagda arter i närheten av sträckningarna 10, 11 och 12, medan det vid sträckning 13 endast finns fynd av en sådan art. Dessutom korsar en eventuell ledning i sträckning 10 och 11 flertalet mindre skogsbruksfastigheter och passerar betydligt närmre bebyggelse, än en ledning i sträckning 13. Inför

sträckningssamrådet valdes det därför att gå vidare endast med sträckning 13.

Ur stråk L togs sträckningsalternativ 9 och 13 fram. Den planerade ledningen kan på de sista tre kilometrarna in mot Hästkullens Södra station samlokaliseras med den befintliga 40 kV kraftledningen.

Två sträckningsjusteringar har även gjorts, dels för att undvika naturvärdet Hornsjöbäcken som identifierades i naturvärdesinventeringen, och dels för att undvika ett nytillkommet naturvårdsobjekt vid namn Aborrsjöklippen. Dessa justeringar åskådliggörs i nedan i figur 12.

(34)

sid 34/37

Figur 12. Vid framtagandet av sträckningen gjordes justeringar för att undvika naturvärden.

Efter genomförda stråksamråd fastställdes vindkraftparkernas stationsplaceringar. Detta arbete gjordes i samråd med vindkraftexploatörerna och utgjorde även ett viktigt underlag i framtagningen av sträckningsalternativ samt ett beslutsunderlag inför valet mellan

sträckning 11 eller 13 enligt figur 11.

Sammantaget har ett stort antal stråk- och sträckningsalternativ utvärderats under

processens gång där föreslaget huvudalternativ anses vara bästa möjliga sträckning för att uppfylla ändamålet om att ansluta tillkommande vindkraftproduktion till det allmänna elnätet.

7.3 Alternativ teknisk lösning

Luftledning är vanligt förekommande i områden med gles till måttlig bebyggelse. Förutom att det är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ, är även felsökning och reparation vid ett eventuellt driftavbrott enklare vid val av luftledning än för markförlagd kabel.

(35)

sid 35/37

Markförlagd kabel är vanligast vid korta kabelsträckor inom tät bebyggelse och ger en mindre påverkan på landskapsbilden. Markförläggning av kabel innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. För en markförlagd kabel är magnetfälten mindre än för en luftledning men det är avsevärt svårare att lokalisera och reparera fel som uppkommer på markförlagda kablar. Det kan även bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor vid fel. För produktionsanläggningar av denna omfattning är det av stor vikt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt.

Vid överföring av el skapas värme i faslinorna/kablarna på grund av överföringsförluster.

En luftledning har bättre kylning än nedgrävda kablar, vilket medför att det krävs mycket grövre ledararea i markkabelförband än i en luftledning för att få motsvarande kapacitet.

För detta projekt anses ett utförande som luftledning vara mest lämpligt.

8 Samlad bedömning

Ledningen planeras huvudsakligen i obanad terräng, endast med mindre samordningsmöjligheter med befintlig infrastruktur.

Bedömningen är att hänsyn ska kunna tas till samtliga identifierade kulturmiljöintressen.

Ledningen planeras i anslutning till några identifierade naturmiljöintressen. På grund av teknisk genomförbarhet är det dock inte möjligt att hålla ett större avstånd till berörda naturvärden. Ledningen planeras genom ett område som till stora delar består av terräng som sannolikt varit olämplig för förhistorisk och historisk bosättning. De

kulturmiljövärden som är identifierade kommer att undvikas.

Med den information som sökanden erhållit från rennäringen bedöms inga betydande konsekvenser uppstå.

Ledningen kommer att innebära en påverkan på landskapsbilden och det rörliga friluftslivet men kan även underlätta andra fritidsintressen som t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet i kraftledningsgatan.

Den planerade ledningen bedöms inte få några betydande konsekvenser för bebyggelsen och kommande planer.

En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparken är att elproduktionen kan

omhändertas. I detta projekt bedöms luftledning var det bästa tekniska alternativet för att tillgodose kraftledningens syfte.

Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar har det enligt bedömning mest lämpliga sträckningsalternativet valts.

(36)

sid 36/37

Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten påverkan på miljön.

(37)

sid 37/37

Referenser

Tryckta källor Ellagen (1997:857) Miljöbalken (1998:808)

Naturvårdsverkets rapport nr 3147 – Alstring av ljud och luftföroreningar

Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, 1996.

(Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet)

Magnetfält och hälsorisker, 2009. (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten)

Digitala källor

Digitalt material har hämtats från:

Länsstyrelsen: www.gis.lst.se/lstgis Riksantikvarieämbetet: www.raa.se Skogsstyrelsen: www.skogsstyrelsen.se Härnösands kommun: www.harnosand.se Sametinget: www.sametinget.se