Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Chalmers och Göteborgs Universitet, daterad 2008-04-10, fått en framställan om stöd för samverkan för FoU-medel från MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning).
MISTRA kommer 2008-05-15 att göra en utlysning om hållbar
stadsutveckling. Utlysningen avser en större satsning (15-20 mkr/år för en period på upp till 12 år) i syfte att bygga upp en världsledande miljö i Sverige för kunskapsutveckling och kunskapshantering för praktisk tillämpning inom området hållbar stadsutveckling.
GR har efter medverkan vid ett seminarium 2007-04-18 beretts möjlighet att delta i en arbetsgrupp för att diskutera möjliga former och inriktningar för en gemensam MISTRA-ansökan. I gruppen har, förutom GR, medverkat
företrädare för Chalmers, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen (VGR) och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De tankar som gruppen sammanställt (lägesrapport, januari 2008; bilaga) stämmer väl överens med de intentioner som MISTRA nu presenterat.
I ovan nämnd skrivelse framhålls att en framgångsrik ansökan kräver ett starkt stöd hos ledningen för medverkande organisationer. Särskilt noteras att
MISTRA förutsätter en medfinansiering i motsvarande storlek som det
beviljade anslaget (pengar och/eller material, lokaler, utrustning och arbetstid). I skrivelsen framhålls att MISTRAs utlysning är en fantastisk möjlighet av ömsesidigt intresse. Kansliet instämmer i denna bedömning och vill peka på hur väl intentionerna i MISTRAs inriktning (Mistra Pre-research project, Sustainable Urban Development, Final Report, november 2007;
sammanfattning biläggs) överensstämmer med det arbete som bedrivs utifrån de mål och strategier som förbundsstyrelsen formulerat för
Göteborgsregionens utveckling samt de arbetsformer som förbundsstyrelsen utvecklat. I mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt anges specifikt behovet av att utveckla hållbarhetsmodellen och att stärka analysen och
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
verktyg som används av stadskansliet för att visualisera sociala aspekter på utvecklingen över tid i Västra Götaland och Göteborgs stad.
• Integrerad kustzonsplanering och landsbygdutveckling i Norra Bohuslän är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Norra Bohuslän med stöd av representanter från Lst. VG och Kommunförbundet Fyrbodal och som
utvecklar gemensamma strukturbilder för hållbar utveckling i Norra Bohuslän, med särskilt fokus på framtida markanvändning.
STADSUTVECKLING, januari 2008. (utkast 20080130, BM)
I maj 2007 inbjöd GMV till ett informations- och diskussionsmöte med anledning av ett uppdrag till Henrik Nolmark från MISTRAs styrelse att utreda förutsättningar för en större satsning på forskning om hållbar stadsutveckling. Vid mötet deltog politiker och tjänstemän från Gbg, GR och VGR samt forskare från Chalmers och GU. MISTRA stödjer forskning som kan förena hög vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta, med avsikt att resultaten skall kunna tillämpas i praktiken. Slutsatsen från mötet var att det finns både stort intresse och goda förutsättningar för forskningssamverkan om hållbar stadsutveckling i Västsverige. Med avsikt att förbereda en eventuell utlysning från MISTRA bildades en arbetsgrupp med representanter för de närvarande organisationerna för att diskutera möjliga former och inriktning för en sådan samverkan. Arbetsgruppen som har träffats 4 gånger sedan dess består av:
Lars Berggrund, ordförande i GMV, Anne-Marie Ramnerö, Gbg, Bo Aronsson, GR, Tomas Ekberg, VGR, Dick Hedman, Lst. VG, Merritt Polk, GU och Björn Malbert Chalmers.
Bakgrund
I Västra Götaland pågår flera projekt och aktiviteter med syfte att stödja hållbar utveckling i regionen. Detta sker inom ramarna för två övergripande och långsiktiga politiska processer för att förverkliga visionerna om det Goda Livet i Västra Götaland (VGR) och om Uthållig
Tillväxt i Göteborgsregionen (GR). Den senare är en lokal anpassning av den förra för att hantera Göteborgsregionens speciella förutsättningar som storstadsregion. Båda processerna är långsiktiga och unika i ett nationellt, troligen även internationellt, perspektiv inte minst p.g.a. de former för politisk samverkan mellan region och kommuner, respektive mellan kommuner, som har etablerats och utvecklas i arbetet. Västsverige är också starkt på forskningssidan. Ca 40 % av landets miljö- och hållbarhetsrelaterade forskning bedrivs på universitet och högskolor i regionen. Forskningen har en stark internationell position, dock hittills med begränsad direkt koppling och tillämpning i Västra Götaland. I Göteborgs stad pågår med utgångspunkt i stadens budget flera aktiviteter med syfte att stödja hållbar utveckling såväl i staden som i regionen.
Utgångsläget
Arbetsgruppen startade förutsättningslöst för att klarlägga aktuella aktiviteter och intressen inom respektive organisation. Vi kunde snart konstatera att det pågår olika innovativa processer på alla nivåer i regionen och som på olika sätt försöker hantera utmaningarna förknippade med hållbar utveckling. I flera fall är forskare från Chalmers och/eller GU
inblandade i olika roller, dock mer sällan med stöd av större forskningsanslag. Vi kunde också konstatera att den pågående kunskapsutvecklingen i regionen pågår parallellt på olika arenor med mer eller mindre begränsade kontaktytor. Vi anser därför att det finns en stor potential att effektivisera kunskapsutvecklingen i regionen och en MISTRA-utlysning som ett viktigt incitament för en sådan satsning, även om, som Bo Aronsson konstaterade, ’detta borde vi göra oavsett vad MISTRA säger’.
Den preliminära kartläggningen av etablerade arenor och pågående processer redovisas i bilaga 1. Det finns säkert fler pågående initiativ av intresse i
sammanhanget, som skulle kunna identifieras i en mer omfattande kartläggning. Sammantaget är det dock stora satsningar som pågår i VG regionen för att tackla utmaningarna för hållbar utveckling. Gemensamt för dessa initiativ är att nya
eller andra initiativ utvecklar tvärvetenskapliga samarbetsformer. Aktuella exempel är den nya forskarskolan om Hälsa och Miljö, som är ett samarbete mellan GU och VGR, och ’Urban Futures’, ett initiativ på Chalmers som också kan innehålla en
ämnesövergripande forskarskola om Hållbar Stadsutveckling. ’Urban Futures’ avser en samverkan för långsiktig hållbar stadsutveckling mellan universitet/högskolor, offentliga och privata organisationer i Västra Götaland för transdisciplinär
kunskapsutveckling, dvs. säga en kunskapsutveckling inriktad på ömsesidigt lärande och innovationer över etablerade disciplin- och sektorsgränser. För tillfället pågår kartläggning av forskning och utvecklingsarbete med relevans i sammanhanget både på Chalmers och GU. En aktuell sammanställning kommer att redovisas i
slutrapporten.
Preliminära slutsatser
Det finns behov av en gemensam plattform för kunskapsutveckling och ömsesidigt lärande för hållbar stadsutveckling i Västsverige, där kunskaper från olika vetenskapliga discipliner och samhällssektorer kan mötas kring konkreta utvecklingsproblem och på så sätt öka
kunskapsutbytet och samverkan mellan olika pågående processer i regionen. En sådan
plattform för urban utveckling i Västra Götaland skulle kunna utgöra en mötesplats forskning och praktik för kunskapshantering och ömsesidigt lärande, som kan stimulera forskning och utbildning och stödja förändringsprocesser och folkbildning i regionen. Hur en sådan plattform, som inte skall konkurrera med etablerade arenor utan istället utveckla och
effektivisera samverkan dem emellan, kan utformas är en utmaning för det fortsatta arbetet. Det är inte givet att en ny centrumbildning av traditionellt slag är den bästa lösningen. Vi behöver skapa ett regionalt innovationssystem för kunskapsutveckling och kunskapshantering med kopplingar till omvärlden, som är öppet och inkluderande och som kan användas av olika parter efter de behov som generas i pågående utvecklingsprocesser över tid. Ett sådant
innovationssystem kan behöva en neutral mötesplats för överblick, informations- och
kunskapshantering, samordning, och för olika typer av processtöd. Det senare kommer också att krävas för effektiv styrning och samordning av det planerade MISTRA-projektet. Kan vi redovisa hur detta kan/skall organiseras i en ansökan har vi en mycket stark position i konkurrensen om dessa medel.
Avseende inriktningen på MISTRA-ansökan ser arbetsgruppen ett antal intressanta (preliminära) teman av gemensamt intresse:
• Hur den globala politiska visionen om hållbar utveckling kan tolkas och förstås för att kunna omsättas i konkreta handlingar på lokal nivå i olika sammanhang.
• Former och metoder för integrerad utvecklingsplanering, som kan samtidigt kan hantera den hållbara utvecklingens olika dimensioner (helhetssyn), och som stödjer nödvändig samverkan mellan olika parter i samhället (deltagandeplanering,
partnerskap, dialogprocesser).
• Positiv social utveckling är målet för allt politiskt arbete. I flera pågående processer framhålls särskilt behovet av att utveckla förhållningssätt och metoder som kan
synliggöra och bättre hantera den sociala dimensionen i utvecklingsarbetet. Frågan om hur de nya svenskarna, med olika kulturell och etnisk bakgrund, kan delta aktivt i
• Teknik och metoder för visualisering, analys och simulering av komplexa system, inklusive metoder för kommunikation och lärande (pedagogik för hantering av komplexitet).
• Hur kan transdisciplinär kunskapsutveckling skapas och stödjas? Hur kan sådan kunskapsutveckling göras till en kontinuerlig och självklar del av
samhällsutvecklingen?
Dessa och ev. andra teman behöver preciseras och omformuleras till konkreta forskningsfrågor av gemensamt intresse i det fortsatta arbetet.
Nuläge
Den 7:e december 2007 beslöt MISTRAs styrelse att gå vidare med en utlysning om hållbar stadsutveckling i princip enligt utredningens förslag (Henrik Nolmark). Rapporten blir offentlig i samband med inbjudan enligt punkt 1, men processen nedan kommer troligen att följas (enligt erfarenhet från tidigare utlysningar):
1. MISTRA inbjuder rektorer från landets universitet och högskolor för information om satsningen på hållbar stadsutveckling den 21 februari 2008.
2. MISTRA öppnar utlysningen under våren 2008, troligen 15 maj eller 1 juni. 3. Steg 1 blir en kortare intresseanmälan (8-10s.) med idéer om forskningens
uppläggning och innehåll, samt beskrivning av partners nationellt och internationellt. Inlämning i september 2008.
4. MISTRA granskar inkomna förslag med hjälp av internationella experter och väljer ut ett antal av dem för utveckling av idéerna till ett fullständigt forskningsprogram (beslut av MISTRAs styrelse troligen i december 2008).
5. Programarbete med visst ekonomiskt stöd (ca 100s, 5-6 månaders arbete)
6. Utvärdering av programförslagen med stöd av internationella experter och beslut av MISTRAs styrelse (troligen hösten 2009)
7. Programstart i januari 2010.
MISTRAs syfte är att med en stor och långsiktig satsning skapa en ’världsledande’ forskningsmiljö. Det kan handla om upp till 12 års varaktighet, med 2 år för
uppbyggnadsarbete, och 5+5 års verksamhet (efter halvtidsutvärdering). Typisk för MISTRAs handläggning är regelbundna kontakter och avstämningar med MISTRAs kansli under såväl program- som verksamhetsskedet. Kontakten och samarbetet mellan forskargrupperna och deras partners i praktiken är då en mycket viktig fråga. Håller forskningen hög kvalitet, dvs. kan resultaten publiceras i ledande internationella tidskrifter och kan resultaten tillämpas med framgång i praktiken? Förutsättningarna för detta är bl.a. ett nära samarbete i tidigt skede för problemformulering och programskrivning.
Förslag till fortsatt arbete:
Arbetsgruppen är enig om att vi bör gå vidare med förberedelser för att anta utmaningen att få denna satsning till Västsverige. Ett medel för detta, som kan passa in väl i ovanstående tidplan är en gemensam seminarieserie med 3-4 möten under våren 2008, där aktuella projekt, eller processer, hos de olika parterna presenteras och diskuteras mer detaljerat. Syftet skulle vara att hitta gemensamma frågeställningar och teman, som skulle kunna ligga till grund för en ansökan till MISTRA, och att diskutera på vilket sätt befintliga eller nyskapade arenor/centra
Förslag till seminariedagar, innehåll och form: tisdag 8/4 em. GR och GBG
presenterar arb.gr. + 1-2 delt. från resp. org. diskuterar sem. rum GMV måndag 14/4 fm. VGR och Lst. VG presenterar arb.gr. + 1-2 delt. från resp. org. diskuterar sem.rum GMV måndag 19/5 hela dagen Forskare från Chalmers och GU presenterar
öppet sem. delt. från resp.org. diskuterar, arb.gr. summerar
Fakultetsvillan
Principen för presentationerna kan vara att besvara följande frågor: Vad gör vi, vad vill vi veta, och vilka är de största utmaningarna i framtiden?
Vi tar tacksamt emot synpunkter på detta förslag och hoppas på fortsatt förtroende att arbeta vidare för att kunna redovisa våra slutsatser när utlysningstexten är offentlig (i bästa fall den 19/5).
Arbetsgruppen för MISTRA hållbar utveckling Genom Merritt Polk och Björn Malbert
Bilaga 1: Etablerade arenor och pågående processer
Exempel på etablerade arenor för samverkan och pågående processer med inriktning på hållbar utveckling i regionen är (obs utan inbördes ordning):
Arenor:
• Göteborg Action for Management of the Environment (GAME) som är ett västsvenskt samarbete forskning – politik – näringsliv för att initiera projekt och aktiviteter som kräver samverkan mellan flera olika aktörer. Det gemensamma temat är hållbar utveckling.
• Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) som är ett samarbete mellan Chalmers och GU för att initiera, koordinera och stödja forskningssamverkan inom området miljö och hållbar utveckling.
• Panelen kopplad till visionen om det Goda Livet i Västra Götaland, som är ett uppdrag från VGR att utvärdera och stödja VGRs arbete för att genomföra visionen. Panelen består av representanter för forskning, politik och näringsliv i Västsverige. Panelen lämnar sin rapport under våren. Panelens ev. fortsatta roll och inriktning är en öppen fråga.
• Hållbar utveckling i regionen 2050 (HUR 2050), som är ett nätverk av representanter för 14 offentliga bolag eller förvaltningar i Göteborgsregionen, inklusive Banverket, Vägverket och Landvetter flygplats, med syfte att ta fram ett gemensamt
kunskapsunderlag och stärka samarbetet för hållbar utveckling i regionen. Chalmers och GU har representanter som följer arbetet i ledningsgruppen.
• Överenskommelsen mellan Göteborgs stad, Chalmers och GU (2005-10-07) om samverkan mellan praktik och forskning för hållbar utveckling. Med hållbar
utveckling avses en samhällsutveckling miljö, social och ekonomisk i ett integrerat och långsiktigt perspektiv. Samverkan har för tillfället har två huvudinriktningar: 1)
kunskapsutveckling för olika kategorier av stadens förtroendevalda och tjänstemän, och 2) utredning om de ömsesidiga relationerna mellan staden och universiteten med inspiration och stöd från Stratclyde i Glascow.
• Urban Laboratory Göteborg (ULG) är en gemensam plattform för Göteborgs stad och Chalmers inom ramen för ovanstående överenskommelse för samverkan om undervisning, forskning och praktik rörande olika stadsutvecklingsfrågor. (Förutsättningarna för att utvidga och utveckla ULGs uppdrag som grund för en gemensam arena för urban utveckling i Västra Götaland bör kunna diskuteras bland berörda parter, som då även omfattar GU, GR, VGR och Lst. VG.)
• Stenakademin i Norra Bohuslän är en intresseförening för samverkan mellan stenindustrin, fem kommuner (Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum), Chalmers Arkitektur och Bergens Arkitektskola om undervisning, forskning och praktik för hållbar samhällsutveckling.
• Da Capo i Mariestad är en del av inst. för Bebyggelsevård, GU. Verksamheten är inriktad på hantverkets teori och praktik för renovering och underhåll av kulturarvets konstruktioner, inredningar och trädgårdar och drivs i samarbete med Mariestads kommun, Fastighetsverket och Chalmers Arkitektur
Processer:
• Arbetet att genomföra visionen om det Goda Livet i Västra Götaland är en långsiktig process som leds av regionstyrelsen för Västra Götaland. Arbetet innehåller ett flertal delprocesser med olika varaktighet, t.ex. Smart Energi, Biogas Väst, Passivhuscentrum i Alingsås (samarbete med Alingsås kommun), Design med omtanke, Hållbar
produktion och konsumtion (centrum på GU), Hälsa och Miljö (forskarskola på GU), Corporate Social Responsiblity (CSR Väst).
• Arbetet att genomföra visionen om Hållbar Tillväxt i Göteborgsregionen är en
långsiktig process som leds av GRs styrelse. Arbetet bedrivs bl.a. genom Rådslag som är en politisk dialogprocess för handlingsinriktad samverkan i regionen. Ett exempel på en pågående delprocess är Kollektivtrafik 2020 (K 2020), med rötter i HUR 2050, som innebär nära samarbeten mellan tjänstemän i GRs medlemskommuner om den framtida kollektivtrafiken i regionen som stöd till de politiska dialogprocesserna för beslut om ansvarsfördelning och genomförande. På liknande sätt drivs ett arbete för att skapa gemensamma strukturbilder för regionens framtida utveckling.
• Arbetet med att genomföra visionen om hållbar tillväxt och att bryta segregationen i Göteborgs stad utgår ifrån kommunfullmäktiges budget. Stadens 70-tal enheter d.v.s. nämnder och bolag har uppdraget att vidta åtgärder som syftar till att uppnå visionen. Visionen och projektet K2020 är t.ex. utgångspunkter för pågående arbete med översiktsplan för Göteborg. Projektet Miljökvalitetsmål Göteborg konkretiserar den ekologiska dimensionen i stadens budget och tar fram förslag till miljökvalitetsmål med tidshorisonten 2020. Till stöd för nämndernas och bolagens arbete finns ett antal nätverk och stödprocesser. Exempel på sådana nätverk är: Trygg och vacker stad, Ung och trygg, Tryggare Mänskligare Göteborg och uppdraget S 2020 som haratt utveckla den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett arbete som kan vara intressant att vidareutveckla för hela GR.
• Inom ramen för ovan nämnda ramavtal har Göteborgs stadskansli, Chalmers och GU inlett diskussioner om ett utvecklat samarbete för ömsesidigt lärande om teknik och metoder för visualisering, analys och simulering av olika aspekter på hållbar
stadsutveckling. Ett exempel är Go-Trend, som är ett verktyg som används av stadskansliet för att visualisera sociala aspekter på utvecklingen över tid i Västra Götaland och Göteborgs stad.
• Integrerad kustzonsplanering och landsbygdutveckling i Norra Bohuslän är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Norra Bohuslän med stöd av representanter från Lst. VG och Kommunförbundet Fyrbodal och som utvecklar gemensamma strukturbilder för hållbar utveckling i Norra Bohuslän, med särskilt fokus på framtida markanvändning.
Dnr: 06-74.39 Styrelseärende 2008-05-23 Till
Förbundsstyrelsen