Anknytning till Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv

I följande av avsnitt kommer det att göras en sammanfattning av resultaten samt en anknytning till Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv: konstpedagogiskt perspektiv, personlighetsut-vecklande perspektiv, kritiskt frigörande perspektiv och holistiskt lärande perspektiv.

9.8 Tema 1 och 2 - Elevernas syn på drama/teater i allmänhet och elevernas syn på att använda drama i undervisningen.

Det konstpedagogiska perspektivet är det perspektiv som knyts an till tema 1 och 2. Sternudd (2000:58-59) tar upp ageringsfasen som en del i arbetet med det konstpedagogiska perspektivet när man arbetar med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I denna fas arbetar gruppen utifrån litterära texter, teman eller berättelser där deltagarna får möjlighet att ge en konstnärlig gestaltning utifrån det stoff som har valts. På så sätt får deltagarna arbeta med rollkaraktärer och deras syn på sig själva, de medagerande rollerna samt omvärlden. Syftet med denna metod är att under arbetets gång möjliggörs bearbetning av händelser utifrån olika perspektiv och roller. Detta ger deltagarna ökad inblick i hur olika personer med olika karaktärsdrag tolkar eller upplever en och samma situation samt hur ett budskap förmedlas. Det ökar även medvetenhet om interaktionen, värderingar och olika stämningar mellan människor. Det är materialet som omformas till en estetisk form som är det grund-läggande i denna fas. Oavsett vad deltagarna väljer att arbeta med för text i undervisningen är det viktigt att låta deltagarna aktivera deras livserfarenheter så att de kan ge liv och mening till innehållet

som bygger upp en helhet. I detta fall är det viktigt att låta eleverna få rum att gå in i roller, spela någon annan samt uppleva världen utifrån någon annans ögon. Det är oerhört viktigt att eleverna får förmågan att träna på att förstå andra människor samt deras situation från olika perspektiv.

Det som framkommer under tema 1 är att det finns ett starkt samt genuint intresse för drama/teater bland eleverna i årskurs 6. Drama för eleverna betyder något roligt, att få skapa, vara kreativ samt leva sig in i roller som något oerhört roligt och spännande. Estet-ämnena är något som eleverna gillar att syssla med både i skolan men även på fritiden. I tema 2 framkommer det att använda drama i undervisningen är både roligt då alla elever är delaktiga men även lärorikt då eleverna upp-fattar det som mycket lättare att ta in kunskap och information genom att få arbeta med kroppsspråket och uttryck samt få leka av sig under dramalekar och övningar. Det här är ett tydligt uttryck för den här dramapedagogiken.

9.9 Tema 3 och 4 - Elevernas syn på lärande när dramalekar används i undervisningen och elevernas syn på möjligheter med drama.

Det konstpedagogiska perspektivet är det perspektiv som relateras till tema 3 och 4. Sternudd (2000:59-60) tar upp bearbetningsfasen som en del i arbetet med det konstpedagogiska perspektivet.

I denna fas arbetar man främst på det verbala och icke-verbala uttryckssättet både på det personliga och det gemensamma planet. Det konstnärliga uttrycket samt innehållet är det arbetat fokuserar på.

Bearbetning av olika texter såsom myter, legender och sagoberättelser gör det möjligt för eleverna att förstå texten samt få kunskap om sig själva men även tillsammans med andra i gruppen. I detta fall handlar det om att eleverna får utrymme att ha roligt som grupp samt tillsammans skapa en situation där de kan relatera till på ett personligt plan men även där de får möjlighet att uttrycka sig konstnärligt såsom att använda kroppen under en dramalek eller skapa en pjäs utifrån ett material de har arbetat med under engelsklektionerna.

I tema 3 framkommer det tydliga mönster på att eleverna lär sig mer i det engelska språket när dramalekar och övningar integreras i undervisningen. Det muntliga språket, ord/glosor samt olika fraser och uttryck som används i engelskan är några exempel. Även att eleverna får ett mer flyt och struktur när de talar engelska är ännu ett exempel på deras lärande när drama används. I tema 4 är en av möjligheterna av att använda drama i undervisningen är arbetet med kroppsspråket. Detta är något som eleverna uppskattar i undervisningen då de menar att de vaknar i kroppen av att använda drama under ett lektionstillfälle samt att de är mer engagerade och koncentrerade. De menar även att det är viktigt att få in lite humor i klassen emellertid. Vissa elever berättar även att det är många ord, fraser och uttryck som de minns betydligt bättre genom dramalekar än att ha glosförhör eller prov.

9.10 Tema 5 och 6 - Elevernas syn på svårigheter med drama och elevernas tankar om att inte-grera drama i andra ämnen.

Det kritiskt frigörande perspektivet är det perspektiv som knyts an till tema 5 och 6. Inom det kritiskt frigörande perspektivet tar Sternudd (2000:82-84) upp vikten av att förankra situationer och teman till individernas egna erfarenheter. På så sätt blir arbetet meningsfullt för eleverna när de arbetar med forumteater och forumspel. I detta fall förklarar eleverna själva att när drama integreras med andra ämnen såsom SO där de får spela en pjäs utifrån en historisk händelse ger det eleverna en roligare upplevelse men samtidigt kunskap om ämnet på ett roligare sätt. Att arbeta med känslor och olika värderingar under ett lektionstillfälle är ett tydligt exempel på holistiskt lärande perspektiv.

Det som framkommer i tema 5 är att det inte finns några svårigheter med att använda drama i under-visningen men att det däremot finns några få begränsningar såsom att inte kunna svaret på en fråga, eller när något ska förklaras på engelska där det råder osäkerhet eller brist i språket kan ibland göra det svårt för eleverna att prestera. Att inte kunna svaret eller råka uttala något fel är elevernas största rädsla och bekymmer. Däremot tas det upp att vissa elever känner sig inte helt trygga med att prata inför klassen, gå fram och agera under en dramaövning vilket kan ses som en svårighet. I tema 6 framkommer det bland eleverna att drama bör integreras med andra ämnen då det finns möjlighet att lära sig kunskap genom andra metoder såsom dramalekar ”Heads-up” och ”Kahoot” eller andra öv-ningar där de får möjlighet att uttrycka sig på ett känslomässigt plan. Ämnen såsom svenska, matte och SO är exempelvis på ämnen som skulle kunna använda drama i undervisningen enligt eleverna.

Samtliga elever förespråkar vikten av att använda drama i undervisningen då det är mycket roligare samt att kunskap tas in mycket snabbare. Ännu en gång berättar eleverna hur viktigt det är att de får röra på sig emellertid då det ibland kan vara jobbigt att ständigt sitta ner men även att gå utanför ramarna när det gäller undervisningen.

10. Diskussion

I det här avsnittetpresenteras en diskussion utifrån mina frågeställningar med anknytning till tidigare forskning där elevernas uppfattningar samt pedagogik diskuteras.

10.1 Vilken typ av lärande får eleverna med sig genom dramalekar?

Utifrån intervjuresultatet framgår att den typ av lärande eleverna från genom dramalekar är en bland-ning av de fyra perspektiven: det konstpedagogiska, det personlighetsutvecklande, kritiskt frigörande samt holistiskt lärande. Däremot träder det konstpedagogiska perspektivet och det kritiskt frigörande perspektivet fram lite mer, då mycket vikt läggs på den konstnärliga formen såsom att utveckla sin personlighet, det sociala samarbetet, vara kreativ samt att skapa men även på självreflexion såsom

medvetenhet, spontanitet och kopplingar till egna erfarenheter. Sternudd (2000) tar upp att det konst-pedagogiska perspektivet är det som genomsyrar mest i de svenska läroplanerna. Att elevernas kun-skaper berikas genom dramalekar i ämnet engelska påvisar vikten av att fler lärare på skolan bör integrera dramalekar och övningar i sin undervisning då eleverna menar att det är viktigt men även roligare samt lättare att ta in nya kunskaper som får igång ett engagemang för hela gruppen. Sternudd (2000:100) tar upp att lärande uppstår när eleverna förstår meningen/syftet bakom deras handlingar och val. Det gör man genom att arbeta med ett specifikt tema vid flera tillfällen. Därefter kan peda-gogen avbryta ageranden för faktainsamlande och reflektion som uppstår i klassrummet och lösa pro-blemet gemensamt med klassen. Saebo (2009) visar att drama som undervisningsform engagerar ele-verna och skapar gemenskap. Även Ødegaard (2000) menar att användning av drama som undervis-ningsmetod ökar elevernas personliga inlevelse samt ger möjlighet till etisk reflektion i förhållanden till läroplanen men även ökar elevernas handlingskompetens genom rollspel samt ger utrymmer till att bygga vidare elevernas kunskap, kreativitet och erfarenhet.

10.2Vad lär eleverna sig genom dramalekar i undervisningen?

Utifrån elevernas svar framgår att grammatik såsom ord/glosor, uttal samt stavning i det engelska språket behärskas mer genom dramalekar i undervisningen då man gör något roligt av det som ibland kan ses som ett ganska tråkigt moment i engelskan. Att få arbeta med praktisk inlärning både föredras samt uppskattas av eleverna då de anser att det är mycket lättare att ta till sig kunskapen än att enbart sitta med en bok eller skriva läxförhör. Genom att arbeta med det muntliga språket i engelska utifrån en dramalek lär eleverna sig att prata engelska mer flytande, höra hur olika begrepp och uttryck an-vänds i både talad och skriven engelska.

Skolverket lyfter att ämnets syfte är bland annat att:

‘’Att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift

och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare’’

Fiske (2002) drar i sin forskningsöversikt slutsatsen att användning av konst både som kurs eller undervisningsmetod är en viktig del oavsett då det berikar vår liv, ökar vår livskvalitet samt vår för-ståelse av världen. Fiske (2002) menar även att konstnärliga metoder ökar motivationen och ansträng-ning i inläransträng-ningen. Bamford (2006) menar att använda konst i utbildansträng-ningen bidrar till att elevernas akademiska prestationer, läskunnighet och prestanda i språkinlärningen förbättras. Chaib (1996) visar i sin forskning fem viktiga punkter av vad elever lär sig genom drama:

• Självförtroende blir större

• Frihetskänsla växer

• Identiteten stärks

• Kommunikativa kompetensen berikas

• Empati utvecklas.

10.3Vad är det för pedagogik elevernas erfarenheter och attityder är ett tecken på?

Utifrån elevintervjuerna framgår att den pedagogik elevernas erfarenheter och attityder är ett tecken på är det konstpedagogiska perspektivet/pedagogiken. Liksom med all undervisning som sker i skolan har lärare alltid ett mål, ett syfte med det man lär ut. Det hela hänger på pedagogen om vad han/hon anser är viktigt. Inom pedagogisk drama finns det flera faktorer som är kärnan i arbetet. Rasmusson (2008:42) tar upp kreativitet som ett exempel, där det handlar om individen och dess egna sätt att uppleva både själv och andra genom sin kreativt som skapas. Rasmusson (2008) menar att det är i pedagogiskt drama där man aktiverar sitt kreativa tänkande som mest eftersom det är där eleverna blir drivna till brainstorming och bollar idéer med varandra. Det är även där de får utrymme att agera utifrån sina idéer. Østern (1999:256-258) tar upp att drama är en plats där deltagarna kan stiga in i fiktion, skapa fiktiva situationer och händelser. Hon tar även upp hur det finns två teoretiska förstå-elser, det kognitiva och det sociokulturella som är intressanta att reflektera över ur en dramapedago-gisk synvinkel. I det kognitiva är det utifrån individen och dess lärande och process medan i det sociokulturella är det snarare samspelet mellan människor och det som skapas emellan.

11. Konklusion

Syftet med studien har varit att genom kvalitativa metoder undersöka hur elever i grundskolan har för uppfattningar av att ha drama i engelskundervisningen och vad det är för pedagogik som lyfts fram av att ha ett undervisningsmoment i drama. Studien har undersökt och intervjuat 14 elever i årskurs 6 i en estetisk inriktad grundskola. Denna undersökning visar att drama har en stor betydelse för eleverna och att arbeta med estet-ämnena är uppskattade. Det råder en positiv uppfattning och attityd när drama används i undervisningen men även ett intresse som finns utanför skolan. Då dagens unga generation växer upp med ständigt ny teknik behövs det alternativ där eleverna personligt aktiveras på ett kreativt sätt.

Att använda drama som ett pedagogiskt hjälpmedel tränar eleverna deras förmåga att iaktta, tänka och uttrycka samt steg för steg upptäcka hur kroppen fungerar. Genom att använda hela kroppen och alla sinnen i en dramalek eller övning ger det både nya perspektiv och nya tankar men även en metod att kommunicera. Inlevelse och fantasi spelar en central del när man arbetar med dramalekar och övningar såsom att känna andras känslor, gå in i roller eller att tillbakadragna elever tar plats. I drama lär eleverna sig att medvetet studera och öva de fem sinnesfunktionerna. Även spontana rörel-ser, känsloliv och fantasi stimuleras i drama. Utifrån de tre intervjuerna framgår att eleverna har ett starkt intresse för att skapa, vara kreativa och att få leva sig in i roller då de anser att det är något som gynnar de. Att arbeta med praktisk inlärning ser eleverna som något positivt då det berikar deras kunskaper i det engelska språket men även möjlighet att få arbeta mer med kroppsspråket som oftast inte uppmärksammas eller tränas tillräckligt ofta i skolan idag. Genom drama och teater i språkun-dervisningen aktiveras språket, levandegör samt lockar eleverna att välja språk. Att låta eleverna träna på ansiktsuttryck, gester och lära känna kroppen fyller en viktig funktion.

Drama kan ses både som en obligatorisk del i undervisningen eller som ett komplement till ordinarie undervisning, exempelvis kan improvisation ses som ett hjälpmedel i språkstudierna som tillåter eleverna att upptäcka tillvaron samt bearbeta sin verklighet eller att använda rollspel och fo-rumspel när man arbetar med konflikter och konflikthantering i skolan där eleverna utvecklas genom att ta itu med det och bearbetar dem. Rollspelets funktion i konflikter är att eleverna lär sig att kom-promissa, förstå orsaken och utveckla empati och i vissa fall stärkas som människor. Efter att ha avslutat undersökningen kan följande slutsatser dras utifrån intervjuerna:

• Kunskap och information tas in mycket lättare genom dramalekar och övningar.

• Språkinlärningen ökas genom dramalekar och övningar.

• Mer flyt och struktur när drama används i engelska språket.

• Bättre koncentration och engagemang under lektionen när eleverna får jobba aktivt med kroppen.

• Eleverna lär sig ny kunskap snabbare genom drama metoder.

• Möjlighet för eleverna att uttrycka sig på ett känslomässigt plan.

• Det är viktigt att få röra på sig och vakna till i kroppen emellertid i undervisningen.

12. Förslag till vidare forskning

I den fortsatta forskningen inom ämnet skulle det vara intressant att intervjua fler elever och även andra årskurser i grundskolan och gymnasiet för att få en bredare uppfattning. Det skulle även vara intressant att göra undersökningar som granskar lärares syn på drama i undervisningen, hur drama-lärare upplever, tolkar och förhåller sig till dramapedagogiska metoder i klassrummet.

Referenslista

Bamford, Anne (2006) The Wow Factor. Global research compendium on the impact of the arts in education. Munster; Waxmann.

Bolton, Gavin (2008). Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik/ Gavin Bolton; texter i urval av Anita Grünbaum. Göteborg: Daidalos.

Chaib, Christina (1996) Ungdomsteater och personlig utveckling: en pedagogisk analys av ungdo-mars teaterskapande. Lunds Universitet.

Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (1996) Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlittera-tur.

Esaiasson, Peter (2012) Metodpraktikan:konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nor-stedts Juridik AB.

Fiske, E. B. (red.) (2002) Champions of Change. The Impact of The Arts on Learning: Arts Educa-tion Partnership.

Heathcote, Dorothy, Wagner, Betty Jane (1979) Drama as a learning medium. London: Hutchins-son.

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1 uppl. Malmö: Gleerup.

Rasmusson, Viveka (2008) Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsar-bete. Lund. Studentlitteraturo.

Saebo, A. B (2009) Drama og elevaktiv laering. En studie av hvordan drama svarer på undervis-nings- og laeringsprosessens didaktiske utfordringer. Doktorsavhandling. Norges teknisk-naturvi-tenskapelige Universitet. Trondheim.

Slade, Peter (1973) Child Drama. Michigan: Phiosophical Library.

Sternudd, Mia Marie F (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: fyra dramapedago-giska perspektiv: dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Way, Brian (1976) Utveckling genom drama. Dramatisk improvisation som pedagogiskt hjälpme-del. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Winner, Ellen, Goldstein, Thalia R. and Vincent-Lancrin, Stephan, (2013) Art for Art’s Sake? The Impact of Arts Education, OECD Publishing.

Österlind, Eva (2011) Drama, ledarskap som spelar roll. Lund. Studentlitteratur.

Ødegaard, M (2001). The Drama of Science Education. How public understanding of biotechnology and drama as a learning activity may enhance a critical and inclusive science education. University of Oslo, Oslo.

Østern, Anna-lena (1999). Dramaforskning som genre - beskrivning, tankar och reflexioner.. Mads Haugstedt et al. (red). Anslag. Danmarks lärarhögskola.(Flyttade så att de står i bokstavsordning)

Övriga

www.skolverket.se

Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forsk-ning.

Bilaga 1 - Informationsbrev

Till vårdnadshavare Medgivande till deltagande i en studie

Studien, som kommer att handla om elevers uppfattningar och attityder av drama/teater i undervisni-gen, kommer att utföras inom ramen för ett examensarbete. Studien utförs av Macy Homayountash som går sista terminen på lärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstu-dier vid Uppsala universitet.

Jag ger härmed mitt medgivande till att mitt barn medverkar i ovan nämnda studie.

Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att mitt barn kommer att inter-vjuas i sin skolmiljö. Jag har förklarat för mitt barn vad studien innebär och jag har uppfattat mitt barn har förstått detta och vill delta i studien.

Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och för-varas på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovis-ningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara bort-tagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat.

Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min/mitt barns medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas, både av mig och av mitt barn. Jag vet att jag kan begära att forskning inte utförs på insamlade data där mitt barn deltar, även efter att datainsamlingen har ge-nomförts.

Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras. Jag vet att insamlade data är avsedda för forskning och forsknings-relaterade verksamheter vid universitetet, men inte för andra ändamål.

Barnets namn: ………. Födelsedatum: ………

Vad har Du för favoritämne och varför?

Tema 2: Fritidsvanor Vad har Du för intressen?

Läser Du på fritiden? Vad har du för läsvanor?

Vilken genre är Du mest intresserad av att läsa?

Tema 3: Åsiktsfrågor

Hur stort är Ditt intresse för drama/teater i allmänhet?

Hur betydelsefull är drama/teater för Dig?

Beskriv 3 ord som du associerar med drama/teater.

Tema 4: Utbildning

Hur ser Du på drama/teater i undervisningen?

Vilken är den roligaste dramaleken?

Hur är Din upplevelser/tankar/känslor när dramalekar avvänds i undervisningen?

Vad lär Du dig genom drama i engelsklektionen?

Är det lättare/svårare att träna på glosor/läxor genom dramalekar under lektionen?

Vad finns det för positiva effekter med att använda drama/teater i undervisningen?

Vad finns det för negativa effekter med att använda drama/teater i undervisningen?

Är det viktigt/bra att ha drama/teater i undervisningen? Varför/Varför inte?

Bör andra skolämnen såsom svenska, SO/NO etc få in dramaövningar/teaterpass i undervisningen?

Varför/Varför inte?

Finns det något Du saknar i undervisningen som du skulle vilja ha/lära dig?

Uppföljning:

Vill Du tillägga något?