Etiska aspekter - Syfte och frågeställningar

6. Syfte och frågeställningar

7.5 Etiska aspekter

I min studie har jag som undersökare ett ansvar att informera mina intervjudeltagare om syftet bakom min undersökning och dess roll samt ha respondenternas samtyckte till undersökningen. Det är även viktigt att jag upplyser respondenternas om att deras deltagande sker alltid på deras villkor. Det finns fyra viktiga etiska krav att hålla sig till för en forskningsverksamhet. De fyra grundläggande reglerna är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2015). Då min studie riktar in sig på intervjuer som datainsamlingsmetod har samtliga principer tagits

hänsyn till då de ingår i individskyddskravet. När det gäller frågan om forskningsetik, är det alltid aktuellt innan, under och efter en undersökning.

7.6 Reflektion över metoden

För att besvara mina frågeställningar var semistrukturerade gruppintervjuer ett tillvägagångssätt som lämpade sig väl då studiens fokus är att undersöka elevernas uppfattningar och erfarenheter av att ha drama i undervisningen. Detta är även något som nämns i Esaiasson (2012, s.259) som menar att samtalsintervjuundersökningar bygger främst på människors uppfattningar eller föreställningar om olika fenomen som granskas. Valet av att göra gruppintervjuer baseras på att det är smidigt att ha en fokusgrupp som diskuterar tillsammans kring ett ämne/fenomen då det ger trygghet i att eleverna känner varandra samt en avslappnad miljö för eleverna att eliminera känslan av att bli utpekad eller nervös. Tanken var även att då dramaövningar görs oftast i grupp är det givetvis naturligt att sitta och diskutera deras uppfattningar och känslor i grupp för att på så sätt våga berätta sina åsikter men även känna stöd av varandra. Trost (2005:25-26) tar upp både för- och nackdelar med att använda gruppin-tervjuer som metod, en fördel är att respondenterna har möjlighet att bygga vidare på varandras idéer och uppslag under en intervju. Nackdelen däremot är att det kan bli svårt som forskare att registrera ansiktsuttryck och kroppsspråk. Ytterligare en nackdel är givetvis grupptryck som gör att responden-terna påverkar varandra och därmed håller sig till en åsikt. Validitet och reliabilitet i studien kan endast diskuteras och jämföras i förhållande till de elever som har intervjuats och därmed kan bara en bild ges av hur fenomenet ser ut i dessa tre klasser i årskurs 6 i grundskolan. Utifrån intervjuguiden samt inspelat material i undersökningen kan validiteten styrkas i detta avseende. Då min undersök-ning består av 14 elevers uppfattundersök-ningar och erfarenheter är det viktigt att betona att ett generellt anta-gande om ämnet dock kräver en större undersökningsgrupp.

8. Resultat och analys

I det här avsnittet presenteras en två-stegs analys av resultaten. I den första delen har materialet sam-manställts genom en innehållsanalys som resulterade i sex teman. De teman som framkom av elev-grupperna är följande: elevernas intresse för drama/teater i allmänhet, elevernas syn på att använda drama i undervisningen, elevernas syn på lärande när dramalekar används i undervisningen, elever-nas syn på möjligheter med drama, eleverelever-nas syn på svårigheter med drama och eleverelever-nas tankar om att integrera drama i andra ämnen. Respondenternas uppfattningar redogörs genom referat av vad som framkommit vid intervjuerna samt med citat. I den andra delen sammanställs de viktigaste punkterna i tema-analysen med anknytning till Sternudds dramapedagogiska perspektiv. För en över-blick av intervjufrågorna hänvisas till Bilaga 2.

Intervju med elevgrupp 1, 2 och 3

I följande avsnitt ges en sammanfattning av varje tema som framkom i intervjuerna med varje elev-grupp i årskurs 6.

9.1 Elevernas intresse för drama/teater i allmänhet

I intervjugrupp 1, 2 och 3 framkommer det från samtliga elever att det finns ett genuint intresse för drama/teater då de anser att det är något som är roligt och även ett ämne de gillar både i skolan som estetval men även att hålla på med på fritiden. Ett par elever berättar att de har ett starkt intresse för att filma och skapa videos såsom shower, skräckfilmer och musikvideos under fritiden. Några andra elever berättar att dans och musik är roligt och något som de älskar att hålla på med både i skolan och på fritiden. En elev berättar att hon inte är förtjust i att läsa eller skriva manus men att hon däremot gärna springer hemma och är galen/dramatisk, spelar teater och leker av sig. Att skapa en pjäs eller att få leva sig in i olika roller samt klä ut sig i en kort stund är det något eleverna tar upp som något oerhört roligt och spännande.

Det mesta drama jag gör är med mina småsystrar, de tycker det är kul med olika lekar. Vi brukar hålla på med teater. (Elevgrupp 1, elev 4)

När jag var liten på dagis, då hade vi pjäser. Det var kul. Men jag tycker att det är lite svårt men det är ändå roligt att få vara en annan person. (Elevgrupp 2, elever 2)

Jag älskar drama. Jag gör olika filmer, videos, musikvideos, inte som jag sjunger till. Ibland brukar jag och min kusin hålla med shower. (Elevgrupp 1, elev 3)

9.2 Elevernas syn på att använda drama i undervisningen

Samtliga elever i de tre intervjugrupperna uttrycker att det är väldigt bra att använda drama i under-visningen eftersom det är både roligt och lärorikt. Det blir mycket lättare att ta in information och lära sig nya glosor, meningar och uttryck.

Jag tycker att det är väldigt bra, jag lär mig mer och är bättre koncentrerad när vi rör på oss. Jag koncentrera mig väldigt lite när jag sitter ner för mycket under lektionerna. (Elevgrupp 1, elev 1)

Ett par elever berättar även att det finns plats till att vara knäpp och skoja eller med andra ord, leka av sig när dramalekar används i undervisningen. På så sätt lär eleverna sig både engelska och drama samtidigt. Eleverna menar även att de får använda kroppsspråket mer vilket triggar igång alla i klassen då det är roligt. Eleverna berättar även att dramalekar inte får inte skall förekomma för ofta då det kan bli för enformigt. Att använda drama/teater i undervisningen svarar eleverna:

När man gör en lek eller har en dramaövning kan man göra lite vad man vill/känner för men ändå inom vissa ramar. (Elevgrupp 2, elev 4)

Jag tycker det är kul för då kan alla vara med, alla deltar. (Elevgrupp 1, elev 2)

Vidare berättar en elev att hon tycker att det är väldigt bra att använda drama i undervisningen ef-tersom hon lär sig bättre när man visar upp något eller arbetar med kroppsspråket. Hon berättar att hon lär sig betydligt mer än att enbart sitta stilla och läsa en text ur en kursbok, eftersom hon kommer i håg det mer och bättre med exempelvis en dramalek som heter ’’Heads-up’’. Leken går ut på att glosor skrivs ner på lappar som en elev håller upp över huvudet där resten av klasskamraterna ska förklara ordet på lappen utan att säga det vad det är. Det får henne att komma i håg glosorna för det får henne att tänka tillbaka på dramaleken. En annan elev berättar att använda drama i undervisningen är något hon tycker är roligt eftersom alla elever blir delaktiga under ett lektionsmoment. För de elever som tycker att det är läskigt att ta plats eller som tycker det är jobbigt läsa högt framför klassen kan en dramaövning var ett utmärkt sätt att få med alla, en rolig gemenskap. Hon reflekterar tillbaka på sin tidigare skola där hon tar upp att hennes klass fick arbeta med teater i smågrupper som ett exempel. Varje grupp fick arbeta med olika litterära texter att öva in och sedan spelade de upp för hela klassen. Hon betonar att man var tvungen att veta vad texten betydde och vad den handlade om och det gjorde att hon lärde sig väldigt mycket. Hon kopplar sedan till övningen ’’Heads-up’’ och menar att man lär sig mer av liknande lekar eftersom man vill veta/lära sig orden och dess betydelse vilket kräver delaktighet samt att man även vill ’’vinna’’.

9.3 Elevernas syn på lärande när dramalekar används i undervisningen

I intervjugrupp 1, 2 och 3 berättar eleverna att när dramalekar används i engelskundervisningen lär de sig det muntliga språket mer samt hör hur ord/glosor uttalas och även lär sig olika uttryck i det engelska språket. Detta gör att eleverna lär sig mer om uttal samt att prata engelska mer flytande.

Eleverna håller även med om att det är betydligt lättare att öva in glosor eller läxor genom dramaöv-ningar då det är en enklare metod för de att få in nya kunskaper.

Jag har det lättare med praktisk inlärning. Jag tycker att jag lär mig nästan lite mer när det är praktiskt saker än att sitta med en bok framför sig. Jag tycker ibland när man ska till exempel plugga eller läsa en text tycker jag att det blir lite tjatigt att läsa om och om igen. (Elevgrupp 3, elev 4)

Ofta för mig, om man gör något kul av något så kommer jag ihåg det mycket lättare än att exempel läsa en text eller skriva, då kommer jag inte alls ihåg lika mycket. Men om man kör någon lek eller när någon råkar säga något fel om ett visst ord, då kommer man ihåg det bättre. (Elevgrupp 2, elev 4)

Även repetition av det som tidigare har lärts ut är något eleverna uppskattar när dramalekar används i undervisningen. De lär sig även uttalet på ordet samt hur det stavas och även vad det motsvarande ordet heter på svenska. De menar även att ett ord ibland stavas på ett sätt men uttalas på ett annat och det är något som de lär sig mer av under dramalekar då man lekar med olika ord. Under namnuppropet brukar deras lärare alltid skriva ett ord på tavlan, oftast ett svårt ord som eleverna ska lära sig. När läraren ska ta närvaro ber hon eleverna att istället säga det givna ordet högt istället för ”ja” när läraren

ropar upp deras namn, på så sätt hör eleverna ordet, hur det uttalas samt hur det stavas genom att läsa på tavlan, detta är något som eleverna berättar att de lär sig mycket av.

9.4 Elevernas syn på möjligheter med drama

Eleverna berättar att största möjligheterna av att använda drama i ett undervisningsmoment är att eleverna får arbeta mer med kroppsspråket, de lär sig mer samt vågar mer att stå inför en grupp/publik.

Eleverna menar även att det är bra när det kommer in lite humor i klassrummet, för det behövs ibland.

Under vissa läs och skrivtillfällen berättar eleverna att det kan bli så allvarligt men när en dramalek används då behöver det inte var lika spänt utan istället något roligt och även att många fler elever anstränger sig lite mer samt är mer engagerade och koncentrerade. Eleverna berättar även att om ett lektionsmoment är lättlärd och görs på ett roligt sätt så är det positiv möjlighet än om eleverna får sitta och läsa eller skriva individuellt, för ofta då blir det lätt tråkigt och inte stimulerande.

Det blir roligare med dramaleker och man lär sig samtidigt, oftast mer för att om man har roligt då brukar man lära sig snabbare, man längtar lite mer efter den lektionen. (Elevgrupp 2, elev 4)

Om jag reser till USA och vill säga kan jag få en jordgubbsmilkshake och inte vet vad jag ska säga eller hur jag det uttalas då blir det ett problem. Det är många meningar jag kommer ihåg som jag har lärt mig från när vi har haft dramalekar i klassrummet och stöter jag på en liknande händelse så jag minns jag det och kan säga det för jag har det i huvudet. (Elevgrupp 1, elev 3)

Man vaknar i kroppen av att använda drama under lektionerna. (Elevgrupp 3, elev 4)

9.5 Elevernas syn på svårigheter med drama

De svårigheter eleverna möter när drama används i undervisningen är få men de berättar att det inte får bli för mycket dramalekar och övningar utan ordinarie lektioner behövs också såsom att jobba med olika litterära texter, läsa, skriva och ha glosor. Ett annat exempel som eleverna tar upp som svårighet är om de exempelvis inte kan svaret på en fråga eller ska förklara något på engelska och det finns en osäkerhet eller brist i språket som gör att eleverna börjar tänker för mycket och nervositeten tar över. Enligt de, blir det en jobbig situation där de inte vet vad de ska säga, där även rädslan för att säga fel är en stor faktor. Eleverna förklarar även att det finns en del elever som är väldigt blyga och därav inte vågar prata inför alla andra i klassen, ta plats eller gå fram under en dramalek som kan ses som en svårighet om de inte känner sig bekväma.

Jag kan tycka det kan vara jobbigt ibland om man inte vet vad det är man ska förklara. Jag vill inte stå där och inte veta vad jag ska säga. Jag blir rädd ibland. (Elevgrupp 2, elev 1)

Jag vet inte om det finns någon svårighet med drama, det är om man glömmer bort ordet, och det kan man göra, då har man inte tränat på det bara. (Elevgrupp 2, elev 2)

9.6 Elevernas tankar om att att integrera drama i andra ämnen

I samtliga intervjugrupper berättar eleverna att de tycker att det finns möjlighet till att andra ämnen integrerar drama i undervisningen såsom i svenska, matte och SO. Exempelvis berättar eleverna att i ämnet SO fick en klass läsa om Gustav Vasa där de fick skapa en teaterpjäs av materialet de hade läst i sina textböcker, på så sätt lärde sig mer om Gustav Vasa och hans tid men även mer om historia. Ett par elever berättar att det inte skulle göra något att ha drama i i fler ämnen och integrera det i under-visningen såsom matte där exempelvis läran om multiplikationstabellen skulle kunna göras till en dramalek. Några elever nämner spelet ”Kahoot”, en typ av frågeformulär där eleverna med hjälp av sina smartphones eller datorer svarar på frågor med olika alternativ, den grupp som svarar först får flest poäng. Detta används av flera lärare i språkämnen. Samtliga elever förespråkar att det är viktigt att ha drama i undervisningen för att det blir en helt annan sak. Det är bättre att ha drama i undervis-ningen för att lektionerna blir roligare och att man lär sig snabbare när man har roligt. Eleverna be-rättar att det kan bli väldigt trist att ständigt behöva sitta ner, det är mycket roligare att ha drama som helklass och att få röra på sig. Därför ser eleverna det som något positivt att integrera drama i andra ämnen så länge det inte tar över för mycket.

9.7 Anknytning till Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv

I följande av avsnitt kommer det att göras en sammanfattning av resultaten samt en anknytning till Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv: konstpedagogiskt perspektiv, personlighetsut-vecklande perspektiv, kritiskt frigörande perspektiv och holistiskt lärande perspektiv.

9.8 Tema 1 och 2 - Elevernas syn på drama/teater i allmänhet och elevernas syn på att använda drama i undervisningen.

Det konstpedagogiska perspektivet är det perspektiv som knyts an till tema 1 och 2. Sternudd (2000:58-59) tar upp ageringsfasen som en del i arbetet med det konstpedagogiska perspektivet när man arbetar med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I denna fas arbetar gruppen utifrån litterära texter, teman eller berättelser där deltagarna får möjlighet att ge en konstnärlig gestaltning utifrån det stoff som har valts. På så sätt får deltagarna arbeta med rollkaraktärer och deras syn på sig själva, de medagerande rollerna samt omvärlden. Syftet med denna metod är att under arbetets gång möjliggörs bearbetning av händelser utifrån olika perspektiv och roller. Detta ger deltagarna ökad inblick i hur olika personer med olika karaktärsdrag tolkar eller upplever en och samma situation samt hur ett budskap förmedlas. Det ökar även medvetenhet om interaktionen, värderingar och olika stämningar mellan människor. Det är materialet som omformas till en estetisk form som är det grund-läggande i denna fas. Oavsett vad deltagarna väljer att arbeta med för text i undervisningen är det viktigt att låta deltagarna aktivera deras livserfarenheter så att de kan ge liv och mening till innehållet

som bygger upp en helhet. I detta fall är det viktigt att låta eleverna få rum att gå in i roller, spela någon annan samt uppleva världen utifrån någon annans ögon. Det är oerhört viktigt att eleverna får förmågan att träna på att förstå andra människor samt deras situation från olika perspektiv.

Det som framkommer under tema 1 är att det finns ett starkt samt genuint intresse för drama/teater bland eleverna i årskurs 6. Drama för eleverna betyder något roligt, att få skapa, vara kreativ samt leva sig in i roller som något oerhört roligt och spännande. Estet-ämnena är något som eleverna gillar att syssla med både i skolan men även på fritiden. I tema 2 framkommer det att använda drama i undervisningen är både roligt då alla elever är delaktiga men även lärorikt då eleverna upp-fattar det som mycket lättare att ta in kunskap och information genom att få arbeta med kroppsspråket och uttryck samt få leka av sig under dramalekar och övningar. Det här är ett tydligt uttryck för den här dramapedagogiken.

9.9 Tema 3 och 4 - Elevernas syn på lärande när dramalekar används i undervisningen och elevernas syn på möjligheter med drama.

Det konstpedagogiska perspektivet är det perspektiv som relateras till tema 3 och 4. Sternudd (2000:59-60) tar upp bearbetningsfasen som en del i arbetet med det konstpedagogiska perspektivet.

I denna fas arbetar man främst på det verbala och icke-verbala uttryckssättet både på det personliga och det gemensamma planet. Det konstnärliga uttrycket samt innehållet är det arbetat fokuserar på.

Bearbetning av olika texter såsom myter, legender och sagoberättelser gör det möjligt för eleverna att förstå texten samt få kunskap om sig själva men även tillsammans med andra i gruppen. I detta fall handlar det om att eleverna får utrymme att ha roligt som grupp samt tillsammans skapa en situation där de kan relatera till på ett personligt plan men även där de får möjlighet att uttrycka sig konstnärligt såsom att använda kroppen under en dramalek eller skapa en pjäs utifrån ett material de har arbetat med under engelsklektionerna.

I tema 3 framkommer det tydliga mönster på att eleverna lär sig mer i det engelska språket när dramalekar och övningar integreras i undervisningen. Det muntliga språket, ord/glosor samt olika fraser och uttryck som används i engelskan är några exempel. Även att eleverna får ett mer flyt och struktur när de talar engelska är ännu ett exempel på deras lärande när drama används. I tema 4 är en av möjligheterna av att använda drama i undervisningen är arbetet med kroppsspråket. Detta är något som eleverna uppskattar i undervisningen då de menar att de vaknar i kroppen av att använda drama under ett lektionstillfälle samt att de är mer engagerade och koncentrerade. De menar även att det är viktigt att få in lite humor i klassen emellertid. Vissa elever berättar även att det är många ord, fraser och uttryck som de minns betydligt bättre genom dramalekar än att ha glosförhör eller prov.

9.10 Tema 5 och 6 - Elevernas syn på svårigheter med drama och elevernas tankar om att inte-grera drama i andra ämnen.

Det kritiskt frigörande perspektivet är det perspektiv som knyts an till tema 5 och 6. Inom det kritiskt frigörande perspektivet tar Sternudd (2000:82-84) upp vikten av att förankra situationer och teman till individernas egna erfarenheter. På så sätt blir arbetet meningsfullt för eleverna när de arbetar med forumteater och forumspel. I detta fall förklarar eleverna själva att när drama integreras med andra ämnen såsom SO där de får spela en pjäs utifrån en historisk händelse ger det eleverna en roligare upplevelse men samtidigt kunskap om ämnet på ett roligare sätt. Att arbeta med känslor och olika värderingar under ett lektionstillfälle är ett tydligt exempel på holistiskt lärande perspektiv.

Det som framkommer i tema 5 är att det inte finns några svårigheter med att använda drama i under-visningen men att det däremot finns några få begränsningar såsom att inte kunna svaret på en fråga, eller när något ska förklaras på engelska där det råder osäkerhet eller brist i språket kan ibland göra det svårt för eleverna att prestera. Att inte kunna svaret eller råka uttala något fel är elevernas största

In document Elevers uppfattningar, erfarenheter och attityder om drama i undervisningen (Page 12-0)