Ann af Buréns syn på sekularism

Ann af Burén pratar om sekularism med fokus på Sverige och vad hon har valt att kalla de för de semisekulära svenskarna. Det är hos semisekulära som vi förhoppningsvis kan hitta idéer, metoder och uttryck som befinner sig i gränslandet mellan det sekulära och det religiösa. Ann af Buréns avhandling rör sig mellan två större diskussioner. Den första diskussionen har som syfte att ansluta sig till studier av religion som fokuserar på de sociala verktygen genom att undersöka empiriskt material. Den andra diskussionen utgår ifrån att kritiskt granska begreppen religion och det sekulära, vilket är den diskussionen som kommer få ta mest plats i denna undersökning.⁵⁹

Ann af Burén skriver att Sverige ofta beskrivs som exceptionellt sekulariserat och detta utifrån att det utkom en rad kvalitativa undersökningar under 2000-talet som pekade på detta.

Det som af Burén ifrågasätter med dessa undersökningar är att man tagit fasta på resultat som menar att en religiös person innefattar att man deltar i en religiös organiserad aktivitet minst en

57 Taylor, 2011 s.48

58 Taylor 2011, s.56

59 af Burén, 2015 s.19

28

gång i veckan, ber regelbundet eller betraktar sig själv som religiös. Utifrån dessa kriterier kan ungefär 20% av den svenska befolkningen klassificeras som religiösa. Ann af Burén menar att vi istället tittar på medlemskapet i olika religiösa samfund så är istället hela 74% av befolkningen inräknade. Utöver detta så svarade 53% av befolkning år 2005 att de tror på någon form av ande eller övernaturlig kraft vilket på den tiden var den högsta i hela Europa. Utifrån dessa utgångspunkter kan Sverige istället beskrivas som en av Europas mest religiösa länder.

Detta gör det tydligt att det uppstår en paradox i Sverige där beroende på hur man förstår och mäter religion framträder olika bilder av det svenska religiösa landskapet där studier visar på att så många som 70% av befolkningen faller mellan stolarna då de varken kvalificeras som religiösa eller sekulära. Deras livsåskådning är suddig i kanterna och kan varken beskrivas som tydligt religiös eller tydligt sekulär.⁶⁰

Vad Ann af Burén försöker visa på är att många befinner sig i gränslandet mellan två extrema koncept där hon vill nyansera bilden av sekulära likväl som religiösa människor som helt och hållet det enda eller det andra. Ann af Burén presenterar en grupp som hon valt att kalla semisekulära. Vad innebär det att vara semisekulär? Att vara semisekulär betyder inte att man tror på samma saker menar af Burén. Många av de personerna som hon intervjuat i sin undersökning är från olika bakgrunder både när det kommer till var de har vuxit upp och utifrån ekonomiska möjligheter. Vad de intervjuade dock hade gemensamt är att de alla mer eller mindre identifierade med majoritetssvensken när det kom till vad de tror på. Uttryck så som

”detta måste vara väldigt vanligt” eller ”mitt tankesätt är typiskt svensk” återfanns med referenser till deras personliga tro som ”väldigt svensk.” Oavsett om denna uppfattning stämmer med verkligheten eller inte säger det väldigt mycket om personernas inställning om det svenska samhället och att inställningen att det icke-religiösa är en norm som är ”väldigt svensk”.⁶¹

När af Burén refererar till någon som semisekulär gör hon detta genom att rikta uppmärksamhet till komplexiteten i ”både och, varken eller” inställningen. Ett problem med termen enligt af Burén är att den innehåller termen semi. Uppfattningen av detta begrepp kan vara att den beskriver människor som ”halvt någonting” och på så sätt skilja en domän från en annan. Om semisekulär förstås utifrån detta kan begreppet föreslå en dikotomi mellan en sekulär och en religiös person vilket inte är intentionen af Burén har med begreppet. Istället genom att kalla personerna i undersökningen för semisekulära svenskar är tanken med termen att sekulära och religiösa sfärer är flytande, orelaterat till situation och kontext utan tanken är

60 af Burén, 2015 s.217

61 af Burén, 2015 s.18

29

att människor inte bara är en sak. Respondenterna ser sig själva som sekulära i en sekulär stat.

Trots detta bidrar respondenternas syn på religion till att deras ”sekularitet” utmanar en standardiserad bild av vad det innebär att vara sekulär. Anne af Buréns definition av semisekulär belyser därför en sammansättning av det empiriskt resultat som i sin tur utmanar en förenklad bild av det religiösa och det sekulära.⁶²

Avhandlingen har två syften vilket är att (1) närma sig och förstå de semisekulära svenskarnas sätt att prata om religion och (2) att analysera materialet med fokus på inkongruenser (incongruences).⁶³ Inkongruenser kan beskrivas som motsägelser där af Burén menar att empiriskt material många gånger kan beskrivas som otydligt och innehåller inkongruenser, alltså ett innehåll som inte alltid överensstämmer med varandra. Kongruens är motsatsordet som betyder att det finns en överensstämmelse. Religiösa inkongruenser är inte samma sak som religiös förvirring. Detta betyder inte att bara för att empiriskt material kan vara otydligt att det inte är bra studieobjekt. Vid analys av materialet har af Burén främst fokuserat på dikotomin mellan det religiösa och det sekulära samt en diskursiv förväntan på religiös kongruens.⁶⁴ Genom att fokusera på motsättningarna, inkongruenserna, som finns i materialet genom olika analysfrågor kunde af Burén se att respondenterna pratade om religion i termer av både överlappningar och motsättningar. Fokus i att bearbeta materialet ligger därför på att visa hur de olika betydelser som de intervjuade använde kring religion användes samtidigt i intervjusituationen. Detta karaktäristiska drag av motsättningar kring hur religion används samtidigt har af Burén valt att kalla för samtidighet.⁶⁵

Begreppet samtidighet (simultaneity) får en central plats i diskussionen av af Buréns material. Samtidighet används av af Burén som ett samlingsbegrepp för att beskriva hur respondenterna på olika sätt pratar och förhåller sig till religion. Begreppet samtidighet har en beskrivande karaktär och lägger vikten på beskrivning av respondenternas ”både och”

tillvägagångssätt vid diskussionen av religionens betydelse i deras liv och hur de ser på sig själva i förhållande till religion.⁶⁶ Samtidigheten beskriver alltså respondenternas sätt att inte välja mellan det ena och det andra utan använder sig av en mångfald av olika betydelser av religion samtidigt. Utifrån de samtidigheter som af Burén kunde urskilja gick det att se att intervjupersonerna kunde beskriva sig som till viss del ateist, till viss del kristen eller kanske buddist, allt på samma gång. Många kanske ser människan som logiskt sammansatta enheter

62 af Burén, 2015 s.35–36

63 af Burén, 2015 s.208

64 af Burén, 2015 s.38-40

65 af Burén, 2015 s.209

66 af Burén, 2015 s.21

30

vilket i sig kan bidra till synen på olika samtidigheter som oförenliga med människans natur.

Det af Burén dock kan se är att de samtidigheter som fanns hos respondenterna är i linje med den forskning som visar på att de religiösa uttryck som finns i vardagen oftare karaktäriseras av en överenstämmelse snarare än en likformighet.

I sin avhandling analyserar af Burén de olika samtidigheter som finns i det empiriska materialet. Man kan se samtidigheter som tolkningsmöjligheter kring hur man väljer att se på sig själv och sin tro. Samtidigheterna behöver inte i sig alltid vara en självklarhet eller något enkelt val utan motiveras olika av respondenterna. Dessa tolkningsmönster ger uttryck för hur respondenterna erfar världen och kan förklara hur en samtidighet av ett flertal kanske motstridiga tankemönster och erfarenheter som upplevs kan uttryckas utan problem.

Samtidigheten kan sägas möjliggöra en växelverkan för respondenterna där de kan välja att åsidosätta vissa föreställningar om verkligheten men samtidigt kunna upphäva allt tvivel att verkligheten är så som den förfaller. Samtidigheten blir ett uttryck för att kunna kombinera olika uttryck kopplat till respondenternas syn på religion i specifika sammanhang.⁶⁷

Ett exempel på hur den här samtidigheten kommer i uttryck hos respondenterna går att se i detta citat. Här kan man se exempel på den här ”både och, varken eller” inställningen som af Burén beskriver:

I mean that I don’t think that there is a God that takes care of us. But on the other hand, if you look at the universe maybe we were born in the big bang 15.7 billion years ago. The universe was born then and maybe we have, in our bodies, traces of this birth. An atom or something that came into being a fraction of a second after the big bang. That might be God.⁶⁸

Här menar af Burén att detta typ av resonemang ger uttryck för en bredare definition av religion.

Citatet ger uttryck för att tron på big bang är likvärdigt med tron på något utanför människans intellektuella förstånd och kan på så vis ses inkluderas i kategorin religion. Detta typ av resonemang beskriver af Burén ger uttryck för ”floaters” som kan beskrivas som en uppfattning som flyter mellan de religiösa och de sekulära gränserna.⁶⁹ Ett annat exempel på hur den ”både och” inställningen kommer till uttryck hos respondenterna är:

67 af Burén, 2015 s.220–221

68 af Burén, 2015 s.114

69 af Burén, 2015 s.114-115

31

Religion is important. Nobody can say that it doesn’t mean anything […] In some sense, even though you don’t believe, it isn’t just traditions. You’d be fooling yourself if you say that you are anti-everything and then you celebrate Christmas. […] There is something there, isn’t there? That makes people happy.⁷⁰

Respondenten uttrycker att ”something” inte nödvändigtvis behöver vara något övernaturligt utan är något som finns inom sig själv och uttrycker att det är konstigt att ha en Gud att vända sig till men tror att många behöver någonting, typ en känsla, för att kunna klara av det samhälle vi lever i.⁷¹ Det Anne af Burén försöker göra med att analysera dessa intervjuer är att ifrågasätta tanken om ”de religiösa andra” och att detta skulle vara så radikalt annorlunda gentemot de personer som anser sig vara sekulära och ”icke-religiösa”. Hon menar att i en värld som i många aspekter präglas av mångfald behöver vi därför också börja med att försöka förstå sekularism och religiositet med hänsyn till samtidighet på olika nivåer. Ett sätt att motarbeta en förenklad bild av att vara religiös är att lyfta fram nyanser. Syftet med af Buréns avhandling är att avslöja material som utmanar en förenklad bild av vad det innebär att vara religiös respektive sekulär i Sverige. Utifrån de olika intervjuerna utgör avhandlingens diskussion en pusselbit i pusslet som är svensk sekularism. Resultatet i sig strider mot den bilden att Sverige är helt sekulariserat i en okomplicerad mening utan af Burén visar att i ett samhälle präglat av mångfald finns det ett stort behov av att skapa sig olika uppfattningar av vad det innebär att vara ”religiös” eller

”sekulär”. Anne af Burén uppmanar till en förståelse som tar hänsyn till verklighetens komplexitet.⁷²