Teologiska institutionen
Tros- och livsåskådningsvetenskap C Vårterminen 2021
Handledare: Francis Jonbäck
”Både och, varken eller”
En analys av två förhållningssätt till sekularism för att kritisera skolans sekulära diskurs och vad detta kan ha för didaktiska konsekvenser för
religionsundervisningen
Hanna Gustafsson Svahn
hanna.gustafssonsvahn.8003@student.uu.se
Abstract
Denna uppsats kritiserar den sekularistiska diskursen som är dominerande i den svenska religionsundervisningen genom att diskutera olika förhållningssätt till sekularism. Studiens huvudfokus ligger på att diskutera begreppet religionskritik och hur man kan föra ett kritiskt samtal om den sekulära diskursen genom två förhållningssätt till sekularism. Tankar om sekularism från Charles Taylor och Ann af Burén utgör studiens material och diskussionen kring religionskritik utgår ifrån Mikael Stenmarks öppna strategi med ett speciellt fokus på immanent kritik.
Analysen visar att både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism möjliggör en immanent kritik då båda deras resonemang kan sägas utgöra interna skäl för att utforma kritik gentemot den sekulära diskursen. Till skillnad från den sekulära diskursen så förhåller sig både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism relativt positiva till religion och menar att sekularism inte behöver innebära en uppdelning mellan det religiösa och icke-religiösa. Studien avslutas med att diskutera vad de eventuella didaktiska konsekvenserna kan bli om den sekulära diskursen kritiseras genom att använda sig av Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism. Den diskussionen utgår ifrån vikten av att kunna vara kritisk gentemot alla former av livsåskådningar i samhället för att motverka fördomar.
Nyckelord: religionskritik, sekularism, sekulär, livsåskådning, Taylor, af Burén, religionsdidaktik
Innehållsförteckning
1.Inledning... 1
1.1 Bakgrund och syfte ... 1
1.2 Frågeställning ... 3
1.3 Material och avgränsning ... 3
1.4 Relevans ... 5
1.5 Tidigare forskning ... 6
1.5.1 Livsfrågornas betydelse för religionsundervisningen ... 7
1.5.2 Sekulär diskurs ... 8
1.5.3 Tolerans och kritik i religionsundervisning ... 11
1.6 Teori ... 12
1.6.1 Livsåskådningsbegreppet ... 12
1.6.2 Religionskritik ... 14
1.6.3 Immanent kritik ... 15
1.7 Metod ... 19
1.7.1 Innehållslig idéanalys ... 19
1.7.2 Analysfrågor ... 20
1.8 Disposition ... 21
2. Förhållningssätt till sekularism ... 21
2.1 Charles Taylors syn på sekularism... 22
2.2 Charles Taylor och immanent kritik ... 25
2.3 Ann af Buréns syn på sekularism ... 27
2.4 Ann af Burén och immanent kritik ... 31
3. Diskussion ... 33
3.1 Förhållningssätt till sekularism & immanent kritik ... 34
3.2 Didaktiska konsekvenser ... 39
3.3 Sammanfattning ... 41
Litteraturförteckning ... 44
1.Inledning
I dagens svenska samhälle går det att se ett ökat behov av att få kunskap om olika religioner och lära sig att respektera religiösa gruppers sätt att se på världen och leva sina liv. Något som kanske glöms bort är förmågan att utveckla ett seriöst samtal om religion och på ett konstruktivt sätt ställa kritiska frågor till de grundläggande värderingar som genomsyrar människors liv.1 Då studier har visat att det är den sekulära diskursen i skolan som är den dominerande där det icke-religiösa tolkas som det neutrala och normala,2 syftar mitt arbete till att undersöka hur man kan ställa sig kritisk till denna typ av förhållningssätt samt hur man som lärare kan utforma en undervisning som på ett kritiskt sätt nyanserar bilden av vad det innebär att vara sekulär. Min utgångspunkt är att många lärare och elever omedvetet anammar en sekulär diskurs i under- visningen och på så vis inte är kritiska till detta förhållningssätt.
1.1 Bakgrund och syfte
Varför är det viktigt att diskutera risken med en dominerande sekulär diskurs? Den sekulära diskursen kan i sig påverka inställningen människor har till religion. Personer med en religiös tro målas upp som onormala och oliktänkande gentemot majoritetssamhället och risken för diskriminering är stor. Om lärare samtidigt framställer sekularism som modernt och jämställt bekräftas uppfattningen att det sekulära är det normala.3 Genom att nyansera bilden av sekularism för att kritisera den sekulära diskursen som jämställt, normalt och neutralt är förhoppningen att inställningen till religion kan ändras. En sekulär inställning kan innebära många olika saker och då blir andra trosuppfattningar, religiösa som icke-religiösa, inte lika onormala när det blir tydligt att sekularism inte är neutralt utan i själva verket ett komplext begrepp som kan innebära olika saker för olika människor. I själva verket rör vi oss alla i ett pluralistiskt samhälle med mångfacetterade världsbilder. Studier visar också att elever uppskattar undervisning som ger utrymme för eleverna att kunna reflektera över sig själva och
1Stenmark, Mikael. Religionskritik i ett sekulärt och pluralistiskt samhälle. I Konstruktiv religionskritik:
filosofiska, teologiska och pedagogiska perspektiv Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.), Första upplagan, Sanoma Utbildning, Stockholm, 2019 s.199
2 Kittelmann Flensner, Karin. Religious education in contemporary pluralistic Sweden. Diss., Göteborg: Göteborgs universitet, 2015, s.285
3 ”Kränkningar mot elever med religiös tro” Riksdagen. https://data.riksdagen.se/fil/038BB445-C0CC-4A9D- A627-5044033E18CD (2021-05-15)
2
sina egna erfarenheter där lärarna spelar en central roll i att planera en undervisning som passar den aktuella elevgruppens intressen och erfarenheter.4
Samtidigt beskriver många lärare att de har svårt att hantera de kritiska diskussionerna i religionsundervisningen. Med bakgrunden att Sverige beskrivs som en av världens mest sekulariserade länder men samtidigt växer det fram en mer religiös och kulturell mångsidighet skapar detta en ganska unik situation i undervisningen av en icke-konfessionell religions- undervisning. Flertalet lärare inom religionskunskap visar en medvetenhet om betydelsen av att diskutera religionskritiska frågor i klassrummet men uttrycker också frustration över hur utmanande detta kan vara. Utifrån studier av bland annat Malin Löfstedt och Anders Sjöborg blir det tydligt varför lärare bör ägna tid åt dessa kritiska frågor där uppmärksamheten inte bara ska vara på elever med olika religiösa tillhörigheter utan också på de elever som beskriver sig som icke-religiösa, vilket på många håll i Sverige utgör majoritet.5
Den kritiska aspekten av religionsundervisningen kan för många lärare vara svår och kanske framförallt när kritiken ska beröra en diskurs som läraren själv intar och det är den luckan denna uppsats har som mål att fylla. Då min utgångspunkt är att kritisera den sekulära diskursen som råder i religionsundervisningen gör jag det utifrån den testen som Karin Kittelmann Flensner lade fram i sin studie från 2015 om att svenska skolan präglas av just en sekulär diskurs. Den sekulära diskursen beskriver religion som något privat och förlegat medan en icke-religiös position beskrivs som neutral, jämställd och tolerant.6 Syftet med uppsatsen är att utmana denna uppfattning och genom att fokusera på en typ av religionskritisk strategi nyansera, vad jag anser, är en förenklad bild av vad det innebär att vara sekulär i dagens svenska samhälle. Uppsatsen ämnar också att diskutera, utifrån olika förhållningssätt till sekularism för att kritisera den sekulära diskursen, de eventuella konsekvenser detta kan ha för religionsundervisningen. Vad händer med undervisningen om den dominerande sekulära diskursen kritiseras?
4 Skolinspektionen, Mer än vad du kan tro [Elektronisk resurs], 2012 https://www.skolinspektionen.se/beslut- rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/mer-an-vad-du-kan-tro/ (2021-04-25)
5 Löfstedt, Malin, Sjöborg, Anders. Tolerance and Criticism within Religious Education. I Lövheim, Mia &
Stenmark, Mikael (red.), A constructive critique of religion: encounters between Christianity, Islam and non- religion in secular societies, Bloomsbury Academic, London, 2020 s.147
6 Kittelmann Flensner, 2015 s.285
3
1.2 Frågeställning
För att kunna fylla ovanstående beskrivna syfte blir uppsatsen frågeställning följande:
• Hur kan man kritisera den sekulära diskursen som råder i skolan genom Charles Taylor och Ann af Buréns förhållningssätt till sekularism?
1.3 Material och avgränsning
För att kunna kritisera den sekulära diskursen genom att använda olika förhållningssätt till sekularism behöver dessa förhållningssätt först presenteras. Förhållningssätten kommer att presentera i form av Charles Taylor och Ann af Burén som på olika sätt diskuterar sekularism.
Taylor och Buréns resonemang kring sekularism kommer därför utgöra uppsatsen material.
Studien kräver också en del avgränsningar som nedan kommer diskuteras.
1.3.1 Material
Charles Taylor har skrivit många olika texter kopplat till sekularism. Taylor är en kanadensisk filosof och är professor emeritus i filosofi och statsvetenskap vid McGill universitetet och har fått priser så som Templeton Prize7 och Kyoto Prize8 samt skrivit böcker så som Modern Social Imaginaries (2003) och A Secular Age (2007). Det materialet som kommer vara i fokus i denna studie är Taylors artikel ”Why We Need A Radical Redefinition Of Secularism” från boken The Power of Religion In The Public Sphere publicerad 2011.9 Artikeln utgör kritik gentemot uppfattningen att en sekulär stat endast innebär en uppdelning mellan kyrka och stat. Taylor menar att sekularism är mer komplicerat än så och presenterar en tre-princips modell för hur en sekulär stat egentligen ska se ut med fokus på att ändra uppfattning om vad sekularism innebär.10
Living Simultaneity: On religion among semi-secular Swedes är en avhandling skriven av Ann af Burén från 2015. Af Burén är lektor på Södertörns högskola på institutionen för historia
7 The Templeton Prize är ett pris som hyllar individer vars framsteg hyllar John Templetons filantropiska vision att genom vetenskap utforska de djupaste frågorna i universum samt människans plats och syfte inom den. Andra som har fått priset är bland annat Dalai Lama, Dame Margaret Thatcher och Gerard Ford.
https://www.templetonprize.org/templeton-prize-history/(2021-05-15)
8 The Kyoto Prize är ett internationellt pris med rötter i Japan som hyllar individer som bidragit med forskning inom vetenskap och teknologi samt filosofi och konst. Varje pristagare får ett diplom, en Kyoto Prize medalj och prispengar på 100 miljoner yen. https://www.kyotoprize.org/en//about (2021-05-15)
9 Taylor, Charles, “Why We Need A Radical Redefinition Of Secularism”, Butler, Judith, Mendieta, Eduardo &
VanAntwerpen, Jonathan, The power of religion in the public sphere, Columbia University Press, New York, 2011
10 Taylor, 2011 s.34–37
4
och samhällsstudier.11 Ann af Buréns avhandling syftar till att bidra till en kritisk diskussion om Sveriges förmodade långtgående sekularism och inkonsekvenserna av levd religion.
Fokusgruppen är vad af Burén kallar för semisekulära svenskar, en grupp som oftast blir förbisedda i studiet av religion. Semisekulära svenskar går inte till kyrkan eller involverar sig i organiserade andliga aktiviteter men samtidigt är personerna inte nödvändigtvis mot religion eller helt likgiltiga inför den. Många av personerna beskriver att de är religiösa, eller icke- religiösa, likt mönster som finns i det svenska samhället. Ann af Buréns avhandling är en kvalitativ studie där materialet består av 28 intervjuer och enkäter. Resultatet är en skildring av 28 semisekulära svenskars sätt att förhålla sig till religion med hänvisning till deras vardag och deras erfarenheter där materialet fokuserar på vad af Burén kallar för incongruences, som kan beskrivas som motsägelser.12
1.3.2 Avgränsning
Jag avgränsar mig till två förhållningssätt till sekularism och det har helt enkelt att göra med uppsatsen omfång. Taylor och af Burén bidrar med tillräckligt mycket material för att kunna diskutera uppsatsen frågeställning. Studien har som syfte att genom förhållningssätt till sekularism kritisera den sekulära diskursen och på så vis också nyansera bilden av vad det innebär att vara sekulär. Det finns däremot inga garantier att Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism i verkligheten bidrar till att nyansera bilden av vad det innebär att vara sekulär bland svenska skolans lärare och elever. Att det endast är dessa två förhållningssätt till sekularism som utgör grunden för min analys betyder dock inte att de tillsammans kan bidra med tillräckliga argument för att kritisera den sekulära diskursen. Dock skulle kritiken skulle kunna ha sett annorlunda ut om fler eller andra förhållningssätt hade analyserats.
Det är även en avgränsning i sig att bara använda Taylors artikel från The Power of Religion In The Public Sphere då han skrivit mycket gällande just sekularism. Anledningen till detta är att ”Why We Need A Radical Redefinition Of Secularism” bidrar, enligt mig, med tillräckligt mycket material för att undersöka studiens analysfrågor. Det är just den koncentrerade diskussionen kring vad som utgör en sekulär stat i artikeln som gör den relevant för denna
11 “Ann af Burén” Södertörns högskola. https://www.sh.se/kontakt/forskare/ann-af-buren (2021-04-15)
12 af Burén, Anne, Living Simultaneity: On religion among semi-secular Swedes, Södertörns högskola, Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet, 2015, Huddinge, 2015 s.3
5
uppsats. När det gäller af Burén har hon inte lika mycket publicerade texter som Taylor men även hon har andra texter som skulle kunna använts.13
Valet av hur begreppet religionskritik användas är också en avgränsning. Religionskritik går att förstå och använda sig av på olika sätt i undersökningar. I denna uppsats har begreppets avgränsats till att det förstås utifrån Mikael Stenmarks olika strategier av religionskritik där en av dessa strategier har valts ut som den mest passande för att använda i ett sekularistiskt och pluralistiskt samhälle. Detta för att underlätta för läsaren vad som egentligen menas när begreppet religionskritik används. Åter igen skulle resultatet kunnat se annorlunda ut om en annan definition av religionskritik använts.
Min sista avgränsning är att jag inte valt att lägga någon värdering i skillnaden på exempelvis att vara sekulär eller att vara icke-religiös. Då uppsatsen har en kritisk inriktning med fokus på sekularism kan det vara bra att förtydliga att även om det går att tala om sekularism i olika benämningar så som ideologi, ett tillstånd eller en process så syftar uppsatsen till att prata om sekularism främst kopplat till människan och dess förståelse av omvärlden.
Därför läggs det inga värderingar i olika användningar av begreppet sekularism i uppsatsen utan begrepp som sekulär, sekularism och icke-religiös är mer eller mindre synonyma i mening att de syftar på att benämna olika inställningar frånkopplade från utpräglad religiös tro. Vad dessa olika begrepp kan sägas ha gemensamt och som också blivit tydligt vid granskning av materialet är att begreppen kan användas för att diskutera gruppen människor som anser sig inte tillhöra en uttryckligen religiös gemenskap. Därför är det ett medvetet val att blanda mellan olika begrepp vid benämningen av den grupp blandade människor som inte anser sig tillhöra en specifik religiös tro. Det är ytterst intressant att diskutera de olika innebörderna som sekularism eller sekulär kan ha men det är tyvärr inget som får plats i denna studie.
1.4 Relevans
Varför är det relevant att kritisera den sekulära diskursen? Som nämndes i inledningen är det den dominerande diskursen i svensk religionsundervisning men också en diskurs som kan påverka människors inställning till religion på ett negativt sätt. Därför anser jag att det är relevant att föra en kritisk diskussion kring den sekulära diskursen så att diskriminering och
13Ann af Burén har bland annat skrivit texter så som: Blurring boundaries: patterns of religiosity in
contemporary Sweden (2015), Multiplicity of religious self-descriptions among semi-secular Swedes (2015) och Sweden. Blurring boundaries: Patterns of contemporary religiosity (2017) som också skulle kunnat vara intressanta för denna studie.
6
orätta fördomar kan undvikas i religionsundervisningen. Detta för att visa på att det är viktigt att religiösa likväl som icke-religiösa människor tar ansvar för sina uppfattningar.
Varför är Charles Taylor och Anne af Burén olika förhållningssätt till sekularism relevanta för att kritisera den sekulära diskursen? Taylor diskuterar sekularism ur ett brett perspektiv med fokus på västvärlden. Han har forskat mycket kring sekularism och har publicerat många böcker rörande ämnet.14 Taylor pratar om sekularism på en samhällelig nivå med fokus på vad som utgör en sekulär demokratisk stat. Af Burén diskuterar istället sekularism på individnivå med fokus på hur individer som beskriver sig som sekulära i Sverige pratar om religion.
Kombinationen Taylor och af Burén blir därför en blandning av ett bredare perspektiv och ett snävare perspektiv på sekularism. För att kunna kritisera den sekulära diskursen som råder i skolan kändes det viktigt att använda forskning som rör sig inom den svenska kontexten vilket af Burén gör men också sätta resonemanget på prov genom att ta med ett bredare perspektiv i form av Taylor.
Även om varken Taylor eller af Burén uttryckligen diskuterar skolan så kan deras resonemang anses vara relevanta för att kunna kritisera den sekulära diskursen. Taylor diskuterar sekularism utifrån ett samhällsperspektiv och diskuterar hur en sekulär stat borde utformas där skolan kan ses som en del i den diskussionen då det som händer på en samhällelig nivå i sin tur påverkar skolan. När det kommer till af Burén så diskuterar hon faktiska individer kopplat till sekularism där mycket av de resonemang och teser hon för kring svenskarnas inställning till religion kan ses som en representation för hur många svenskar i dagens samhälle resonerar. På så vis kan gruppen semisekulära svenskar sägas spegla en del av det svenska samhället och de individer, så som lärare och elever, som befinner sig i skolans värld. Därför har vi ett stort och relativt utforskat förhållningssätt till sekularism i form av Taylor och ett mer snävare förhållningssätt till sekularism hos af Burén. Tillsammans kan dessa förhållningssätt hjälpa till att visa på hur sekularism förekommer i olika nivåer i samhället och hur detta i sin tur påverkar individerna i skolans värld.
1.5 Tidigare forskning
För att förstå varför ämnet till denna uppsats är relevant samt vad det tidigare forskats på har en del tidigare forskning valts ut som kommer presenteras nedan. Den tidigare forskningen börjar generellt med att diskutera religionsundervisningens historiska framväxt i Sverige för att
14 Charles Taylor har skrivit många böcker rörande ämnet sekularism. Exempelvis: A Secular Age (2007), Modern Social Imaginaries (2003), Varieties of Religion Today: William James Revisited (2003) och Sources of the Self (1989), för att ge några exempel.
7
få en bild av varför religionskunskapen ser ut som den gör idag. Efter detta presenteras forskning som ligger närmre denna uppsats innehåll, nämligen forskning rörande den sekulära diskursen i skolan. Avsnittet avslutas med en studie rörande hur lärare hanterar religionskritik i klassrummet vilket är den forskningen som ligger allra närmast vad den här uppsatsen vill undersöka.
1.5.1 Livsfrågornas betydelse för religionsundervisningen
I kapitlet Livsfrågornas betydelse för religionsundervisning av Malin Löfstedt får vi en beskrivning om livsfrågornas plats i skolundervisningen men även en historisk bild över hur religionskunskap som ämne har formats till vad det är i dag. Löfstedt skriver att i hennes föräldrars skola var det lika naturligt med morgonbön som det var med matematik. Deras lärare var oftast uttalat kristen och samarbetet mellan skolan och kyrkan var självklar. Så ser inte dagens skola ut. Religionskunskap idag ska både bidra till kunskaper om religioner och andra livsåskådningar likväl som en ökad förståelse hos eleverna själva kring hur de och andra människor tänker kring centrala frågor i livet. Löfstedt skriver att även om tyngdpunkten inom religionskunskapen ligger på de större världsreligionerna så ska också icke-religiösa alternativ så som agnosticism och ateism diskuteras. Existentiella frågor och livsåskådningar har idag en självklar del i religionsundervisningen där det ses som minst lika naturligt att prata om livsåskådningar som att prata om religion.15
Internationellt beskrivs ofta Sverige som ”landet annorlunda”. Vi är landet med det mest individualiserade och sekulariserade folket och där den traditionella religionen betyder minst för människor men samtidigt finns det intresse för andliga frågor. Denna inställning påverkar självklart utformningen av religionsundervisningen i skolan som genomgick en stor förändring i mitten på 1900-talet. Sverige gick från att ha en konfessionell religionsundervisning med tydliga rötter i kristendomen och Svenska kyrkan till att ämnet 1962 skulle bli objektivt och neutralt utan någon koppling till en specifik religion. Religionsämnet har sedan 1962 genomgått fler förändringar då ämnet bland annat bytte namn 1969 från kristendomskunskap till religionskunskap och blev en del av de samhällsorienterande ämnena. Detta medförde att religion blev ett ”ämne med andra ämnen” och hade inte samma framstädande ställning som innan.16
I och med 1980 års kursplan blev begreppet livsåskådning mer framträdande än innan.
15 Löfstedt, Malin, ”Livsfrågornas betydelse för religionsundervisningen.” I Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Essunger, Maria & Westerlund, Katarina (red.), Livet enligt människan: om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora, 2013 s.381
16 Löfstedt, 2013 s.382
8
Skolan kommunaliserades 1994 och fick åter igen nya kursplaner vilket innebar att det blev ett större fokus på det mångkulturella samhället. Skolans värdegrund såg dagens ljus som hade som syfte att förmedla vissa grundläggande värden så som individens frihet och jämställdhet och all undervisning i skolan skulle präglas av dessa värden. 1994 års styrdokument beskrev vikten av att förstå andra kulturer och sekulära livsåskådningar och livsfrågor fick här ta ett kliv tillbaka i förmån för undervisning om världsreligionerna. Genom de nyaste kursplanerna från 2011 blev det åter igen intressant att diskutera livsfrågor och livsåskådningar och de studeras både som samhälleliga och individuella fenomen. Religioner och livsåskådningar beskrivs som en central del i människors liv där det nya med 2011 års kursplaner är att koppla samman livsfrågor med populärkultur. Man kan se att religionsämnet har blivit allt bredare där såväl världsreligioner som andra livsåskådningar får vara en del av undervisningen. Flera av våra medborgare idag har kunskaper om andra religioner än kristendomen och det leder till en ökad beredskapen till att möta människor från olika kulturer med en andra erfarenheter av religion och livsåskådningar än den egna.17
Denna historiska översikt förtydligar hur religionsämnet har förändrats i takt med samhället. Översikten bidrar också till en förståelse varför livsfrågor och livsåskådningar idag har en självklar plats i religionskunskapen. Löfstedts beskrivning av religionsämnets utveckling har som syfte i denna uppsats att skapa förståelse kring varför ämnets ser ut som det gör idag men kanske främst som en ingång till att kunna förstå övrig tidigare forskning på ett lite djupare plan.
1.5.2 Sekulär diskurs
I studien Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden genomförd av Karin Kittelmann Flensner från 2015 undersöks hur religionskunskapen konstrueras i svensk skola.
Studien utgår från 125 observationer från 24 olika klasser i tre olika skolor i Sverige. Genom en etnografisk ansats undersöker Kittelmann Flensner utifrån sina klassobservationer vilka diskurser som finns i klassrummet. Hon kommer fram till att det finns tre typer av diskurser, den sekulära diskursen, en svenskhetsdiskurs och en andlig diskurs.18 Den sekulära diskursen är den diskursen som Kittelmann Flensner såg som mest dominerande i religionsunder- visningen och den diskursen som är mest intressant för min studie.
Kittelmann Flensner skriver att den svenska religionskunskapen är, till skillnad från många andra länder, ickekonfessionell vilket innebär att alla elever oavsett religiös eller icke-religiös
17 Löfstedt, 2013 s.383
18 Kittelmann Flensner, 2015 s.284
9
bakgrund undervisas tillsammans. Eleverna i det svenska klassrummet har därför vitt skilda uppfattningar och relation till det innehåll som tas upp i klassrummet. Kittelmann Flensner gör därför ett antagande i sin studie att den mångfalden av åsikter hos både lärare som elever reflekteras i religionsvetenskapens klassrum.19 Den sekulära diskursen beskriver Kittelmann Flensner tar sig uttryck genom en ”kronocentrisk” historiesyn som menas att religion är något förlegat som vi människor utvecklas vidare ifrån. Det mer sekulariserade samhället som råder idag framställs som mer modernt i jämförelse och en icke-religiös position i klassrummet ses som mer neutralt. Att vara troende förknippas med intolerans medan en icke-troende förknippas med att vara toleranta och öppna. Ett problem som Kittelmann Flensner upptäckte genom hennes studie är att undervisningsmoment som syftade till att kritiskt granska religion ofta resulterade i en religionskritik som tenderade att vara religionsfientlig. Individualism är även en norm i klassrummet enligt Kittelmann Flensner där elever oberoende av tro visar tydliga tendenser på att distansera sig från kollektivet. Många elever beskrev en stark motvilja att ”köpa ett helt paket” vilket de liknade med att många religiösa människor blint följer Guds vilja.
Eleverna ville gärna se på sig själva som starka självständiga individer som inte behöver förhålla sig till ett givet koncept.20 En annan aspekt av den sekulära diskursen var att religion beskrevs som en privatsak. Istället utformades ett kollektivt ”vi” i klassrummet. Detta kollektiva ”viet” positionerades sällan som religiöst även om viss form av religiositet var mer associerat med det annorlunda. Många elever beskrev det religiösa som ”dom” som om det inte satt några troende i klassrummet. 21
Avhandlingen beskriver religionskunskapsämnet som socialt konstruerat i klassrummet där det uppstår ett samspel mellan elever, lärare och innehåll. En viktig skillnad mellan religionskunskapsämnet och andra ämnen i skolan är att eleverna kan ha en personlig koppling till innehållet oavsett religiös eller icke-religiös position. Många av eleverna hade ingen personlig koppling till de religiösa traditionerna som undervisningen behandlade men däremot förekom det att visa elever relaterade till innehållet på ett personligt plan även om de uttryckte sig med generella termer. I klassrummet framstod en sekularistisk och ateistisk position som neutral i relation till det religiösa medan en religiös position istället beskrevs som ett praktiskt förhållningssätt. Skolan befinner sig i gränslandet mellan det offentliga och det privata där skolan å ena sidan regleras av skollagar och läroplaner medan den å andra sidan är en offentlig plats där lärare och elever tillbringar sin vardag och där syftet är att eleverna ska kunna vara
19 Kittelmann Flensner, 2015 s.276
20 Kittelmann Flensner, 2015 s.285–286
21 Kittelmann Flensner, 2015 s.291
10
delaktiga i sin lärandeprocess vilket resulterar i en form av personlig process. För vi även in religionsfrihet i detta gränsland kan detta beskrivas som en ständig förhandling där elever med olika bakgrund möts och i bästa fall utvecklas tillsammans. Blir då den sekulära diskursen helt dominerande försvinner dock relevanta perspektiv i denna process.22 Resultatet i denna studie visar på betydelsen av att lärare är medvetna om vilka diskurser som är dominerande i skolundervisningen. För att klara av detta behöver lärarna besitta religionsdidaktiska kunskaper om att leda grupper för att kunna ha bra förutsättningar för att skapa samtal utifrån eleverna och de kontexter som eleverna befinner sig i.23 Jag väljer att tolka Kittelmann Flensners resultat som en indikation på hur klassrumspraktiken generellt sett ser ut i de svenska skolorna och denna indikation utgör därför grunden till den kritik som formas i denna uppsats, nämligen att elever och lärare anammar en sekulär diskurs i religionsundervisningen.
Även andra studier utförda i Sverige bekräftar den sekulära diskursens dominans. Kerstin von Brömssen har utfört många studier kring elever och deras syn på religionsundervisningen i skolan. I artikeln “Some ethnic Swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence” fokuserar på elevers inställning till religion och består av enskilda intervjuer med ungdomar i åldern 12–13 år samt gruppintervjuer med ungdomar i 18 års åldern. Det von Brömssen får fram med studien är att visa på hur etniskt svenska ungdomar förhåller sig till religion där målet är att visa på den dominerande sekularistiska diskursen och hur det påverkar religionsundervisningen. 24 Även här går det att se att eleverna på olika sätt förhåller sig till en sekulär diskurs där synen på religion är negativ. Religion ses som en privatsak och någonting gammalmodigt och någonting som ”den andre” håller på med, inte etiska svenskar.
Övervägande målade eleverna upp en kritisk bild kring religion och såg religion som anledningen till konflikter och uppdelning av folk och kunde endast se religion som något positivt på ett individuellt plan när människor exempelvis genomgår en livskris.25 Vad von Brömssen menar att dessa elever med en etnisk svensk bakgrund företrädelsevis konstruerade en sekularistisk diskurs likt den Kittelmann Flensner presenterar.26
22 Kittelmann Flensner, 2015 s.294–296
23 Kittelmann Flensner, 2015 s.299
24 von Brömssen, Kerstin, “Some ethnic Swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence”, Journal of Religious Education Vol. 64, nr. 2, s.113-125, Högskolan i Väst 2016, s. 114-117
25 von Brömssen, 2016 s.119
26 Von Brömssen, 2016 s.122
11
1.5.3 Tolerans och kritik i religionsundervisning
”Tolerance and Criticism within Religious Education” är ett kapitel skrivet av Malin Löfstedt och Anders Sjöborg från boken A Constructive Critique of Religion av Mia Löfheim och Mikael Stenmark. Kapitlet syfte är att undersöka hur religionslärare beskriver religionskritik i relation till deras undervisning och vilka didaktiska strategier de använder för att hantera religionskritik.
Studien som kapitlet är byggt på heter Teaching Religion in Late Modern Sweden (TRILS) och utgår från lärarenkäter, klassrumsdiskussioner och intervjuer med 22 olika lärare. Målet med undersökningen är att se hur lärare hanterar kontroversiella ämnen i sin religionsundervisning.
Målet med religionsundervisningen hos majoriteten hos lärarna var tolerans. Däremot betonar bara ett litet antal av de intervjuade lärarna att de kritiska färdigheterna är de viktigaste färdigheterna som religionsundervisningen ska bidra med. I Löfstedt och Sjöborgs analys identifierade de olika aspekter av religionskritik och didaktiska strategier som använts av lärarna i samband med sådan kritik.27
Löfstedt och Sjöborg menar att det är utmanande att vara en religionskunskapskapslärare i ett sekulärt och pluralistiskt samhälle. Detta bekräftas genom denna studie där religions- kunskapslärare beskriver religionskritik i förhållande till deras undervisning och de didaktiska strategier de använder för att hantera denna typ av kritik. Det finns spänningar inom ramen för religionskunskapsundervisning där styrdokumentet å ena sidan uttrycker en önskan om att stimulera elevernas kritiska förmågor, men å andra sidan lyfter fram behovet av en ökad förståelse och tolerans för olika typer av världsbilder. Religionsundervisningen har alltså olika mål som ibland går i lite olika riktningar. Genom en tematisk analys av de olika lärar- intervjuerna så identifierades två typer av religionskritik. Båda typerna är kopplade till kursplanen med en grund i styrdokumenten. Den första typen av religionskritik beskrivs som
”sekularistisk” eftersom den baseras på en sekulär attityd där religionens roll i samhället ska begränsas och där synen på religion var negativ i diskussionerna. Denna typ av religionskritik är ingenting nytt utan i linje med samtida forskning så som exempelvis Kittelmann Flensners studie från 2015. Den andra typen av religionskritik diskuterade istället ”problematiska sidorna av religion” och innebar en mer konstruktiv kritik av religionerna i form av en konstruktiv inställning till religiösa traditioner i förhållande till exempelvis jämställhet och mänskliga rättigheter. Denna typ av religionskritik är mindre utforskad då den pekar på specifika delar inom religioner och därför menar Löfstedt och Sjöborg att den kan vara viktig att utveckla. 28
27 Löfstedt & Sjöborg, 2020 s.136–140
28 Löfstedt & Sjöborg, 2020 s.146–147
12
Löfstedt och Sjöborg identifierade även olika didaktiska strategier som religionslärare använder där en av strategierna fokuserade på utvecklandet av elevernas kritiska religiösa läskunnighet. I studien kan lärarna ses försöka få eleverna att kritiskt reflektera över sig själva och den egna världsbilden för att kunna kommunicera om religion. Löfstedt och Sjöborg vill framförallt visa att vi som lärare inte bara ska lägga uppmärksamhet på elever med en religiös tillhörighet utan också på de icke-religiösa eleverna som oftast utgör majoritet i dagens skolor.
En undervisning med mer betoning på religionskritik kan ge religionsundervisningen en bättre möjlighet att bidra med en konstruktiv kritik av religion.29
Vad som bland annat skiljer denna studies undersökning från Löfstedt och Sjöborgs forskning är att deras undersökning utgår ifrån lärares egen erfarenhet av religionskritik i undervisningen medan jag har som mål att undersöka religionskritik i form av att kritisera den sekulära diskursen som råder i skolan, en bild som även Löfstedt och Sjöborg verkar dela.
Istället för att undersöka och utgå ifrån lärare och elevers erfarenheter så som både Kittelmann Flensner och Löfstedt och Sjöborg har gjort väljer jag istället att fokusera mer på hur man kan ändra diskursen och vad konsekvenserna blir om man diskuterar olika uppfattningar av begreppet sekularism.
1.6 Teori
Teoriavsnittet har som mål att definiera vilka mätpunkter som sedan ska utgöra glasögonen för uppsatsens analysdel. Sekularism eller sekulära livsåskådningar kan beskrivas som olika sätt att se på världen frikopplat från religiös tro. För att senare kunna förstå diskussionen om sekularism och för att kunna föra en religionskritisk diskussion kring detta behövs visa begrepp först klargöras. Det första begrepp som behöver definieras är begreppet livsåskådning. Den största delen av teorin kommer dock läggas på att redogöra för begreppet religionskritik, vilket är ett viktigt begrepp i denna uppsats. För att kunna svara på min frågeställning kommer jag behöva formulera ett antal analysfrågor. Fokus under teoridelen är att definiera dessa begrepp för att senare i uppsatsen kunna formulera dessa analysfrågor.
1.6.1 Livsåskådningsbegreppet
Livsåskådningsbegreppet är ett begrepp som genomsyrar hela uppsatsen, men vad innebär det att ha en livsåskådning? I inledningskapitlet till Livet enligt människan skriver Carl Reinhold Bråkenhielm, Maria Essunger och Katarina Westerlund att livsåskådningar är: ”olika sätt att
29 Löfstedt & Sjöborg, 2020 s.147
13
försöka svara på frågan om vad det innebär att leva som människa i världen, tillsammans med andra, och hur man kan hantera de existentiella frågorna”. Livsåskådningsbegreppet som fenomen har utvecklats genom historien där religion har haft en stor påverkan på hur människor ser på livet. Moderniseringen i form av vetenskapen har enligt författarna varit en bidragande faktor till en ändrad syn i världen och livet i högre utsträckning än tidigare. Successivt har religioner och teologier fått mindre betydelse i många människors liv i tolkningen av livets existentiella frågor även om frågorna inte har försvunnit helt. Det har vuxit fram alternativa livstolkningar. Livsåskådningar kan ha olika anspråk då de både kan vara deskriptiva eller normativa, konstruktiva eller destruktiva men är alltid i behov av kritik.30
Livsåskådningar kan vara både substantiella och funktionella beskriver Bråkenhielm, Essunger och Westerlund. Livsåskådningar som ett alternativ till religiös tro eller ideologier behöver ha ett speciellt innehåll. Livsåskådningar handlar alltså om livets existentiella grundvillkor och genom en sådan benämning ges termen en substantiell avgränsning. Det går dock att ifrågasätta en substantiell definition som otillräcklig för att göra rättvisa åt religioners betydelse i människors liv. Religion likväl som livsåskådningar har också betydelse för människors rituella och moraliska handlande där i studiet av religioner visar att de fyller viktiga funktioner i människans liv. Dessa funktioner handlar oftast om aspekter så som tröst, hopp och tro men gemensamt för ett sådant perspektiv är att religionen avgränsas utifrån funktion och inte bara efter vilka trosföreställningar eller värderingar som ingår i perspektivet. På detta sätt kan man definiera livsåskådningar med hänsyn både till innehåll och funktion. Det går att kombinera den substantiella och den funktionella definitionen av livsåskådningar vilket författarna kallar för en kombinationsdefinition. Det som hjälper oss svara på existentiella frågor och ger oss vägledning i livet handlar om hur innehållet fungerar i människors liv där värderingar fungerar som resurser för att tolka och hantera dessa existentiella frågor.31
Människor i dagens samhälle kan ha svårt att svara på frågan ifall de har en livsåskådning och vad den i så fall innebär. Bråkenhielm, Essunger och Westerlund menar dock att detta inte innebär att dessa människor inte har en livsåskådning då man enligt vissa definitioner av begreppet livsåskådning kan hävda att alla människor har en livsåskådning. Utifrån denna definition av livsåskådningsbegreppet tolkar jag det som att alla människor har någon form av livsåskådning då alla människor kan beskrivas ha värderingar och en grundhållning till livet oavsett om de är medvetna om denna eller inte. Det är just kombinationsdefinitionen som
30 Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Essunger, Maria & Westerlund, Katarina (red.), Livet enligt människan: om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora, 2013 s.10–11
31 Bråkenhielm, Essunger & Westerlund, 2013 s.15–17
14
Bråkenhielm, Essunger och Westerlund skriver om som kommer vara aktuell för denna uppsats.
Alltså tanken att en livsåskådningens innehåll likväl som funktion hjälper till för att svara på existentiella frågor och ge vägledning i livet. Denna definition har även som syfte att underlätta definitionen av religionskritik och utifrån att alla kan sägas ha en livsåskådning. Begreppet religionskritik kommer nedan att definieras men innehåller just premissen att religionskritik går att använda till alla former av livsåskådningar, är vi då överens om att alla har en livsåskådning blir därför också religionskritiken aktuell för alla. På så vis hör livsåskådningsbegreppet ihop med begreppet religionskritik.
1.6.2 Religionskritik
Det är viktigt att poängtera att det finns en mängd olika former av religionskritik. I sitt kapitel
”Religionskritik i ett sekulärt och pluralistiskt samhälle” från boken Konstruktiv religionskritik presenterar Mikael Stenmark fyra strategier rörande religionskritik. Dessa strategier går att beskriva som resonemangsstrategier som betyder att medvetet eller omedvetet använder vi människor strategier när vi resonerar kring religion både i vetenskapliga och offentliga sammanhang. Av dessa fyra strategier är det den öppna strategin som Stenmark förespråkar då den strategin är att föredra för att skapa en konstruktiv religionskritik som både innehåller respekt men samtidigt tillåter de kritiska frågorna.32 Det är också den öppna strategin som kommer lägga grunden för uppsatsens teoretiska glasögon.
De tre andra strategierna som Stenmark formulerar är den sekularistiska strategin, den restriktionistiska strategin och den interna strategin. Den sekularistiska strategin utgår från tanken att religion är irrationellt och religionskritiken har som mål att övertyga så många som möjligt att den enda förnuftiga är att bli ateist. Målet med religionskritiken är att skapa en värld utan religion.33 Den restriktionistiska strategin utgår från att det inte är religionen som utgör problem utan en del av religionerna är nära förbundna med demokratin och till och med varit med och bidragit till demokratins uppkomst. Utan restriktionister menar att vissa former av religion, som religiös fundamentalism och extremism, är ett problem för vårt samhälle. Religion ska ses som en tillgång till för den sekulära demokratin men att i ett kritiskt samtal måste den religiösa tron översättas till offentliga skäl som är godtagbara för majoriteten i ett sekulärt pluralistiskt samhälle.34 Vad dessa två strategier har gemensamt trots deras skillnader är att de kräver eller i alla fall förväntar sig att de skäl som används för att engageras i kritiska och
32 Stenmark, 2019 s.200
33 Stenmark, 2019 s.207–208
34 Stenmark, 2019 s.209
15
konstruktiva samtal måste vara externa i förhållande till de religiösa gemenskaper som berörs i frågan. Problemet med dessa två strategier är de inte kan utnyttja de interna skäl och argument som kan finnas vilket Stenmark ser som avgörande för att uppnå en konstruktiv religionskritik, alltså en kritik som bidrar med något positivt. Den strategin som Stenmark diskuterar minst är den interna strategin som till skillnad från de andra två strategierna förespråkar interna skäl för att utforma kritik. Problemet blir när strategin bara fokuserar på de interna skälen att då kan exempelvis bara en kristen kritisera den kristna tron, externa skäl kan aldrig användas. Endast sådana skäl som hör hemma i den föreställningsvärlden som är objekt för kritiken kan användas vilket begränsar möjligheten för kritik.35 Stenmark menar att det viktigaste vid kritik är när vårt objekt för kritik har en religion eller livsåskådning som avviker avsevärt från vår egen att vi tar oss tiden att förstå varandra och forma det kritiska samtalet utefter detta. Detta i sin tur kan leda till att vi istället för att kritisera den andra ändrar vårt eget synsätt. Det är därför vi behöver utnyttja interna skäl men också engagera oss i immanent kritik, något som är möjligt med den öppna strategin.36
1.6.3 Immanent kritik
Den öppna strategin kännetecknas av att dess företrädare förkastar kravet på att vara extern och låter religiösa argument som de är utformade få en viktig roll i berättigandet av religiös tro och praktik i ett demokratiskt sekulärt samhälle. Den öppna strategin kräver alltså inte att alla skäl ska vara möjliga att översättas till externa skäl för att vara godtagbara, utan det är tillåtet att hänvisa till interna skäl. Detta sätt att resonera känns igen av religiösa människor och Stenmark menar att denna strategi är mest fruktbar även i ett sekulärt och pluralistiskt samhälle då strategin är generös i och med att den tillåter människor att lägga fram nästan vilka skäl som helst för vad de tror på och hur de väljer att agera. Den öppna strategin medför också att de som är kritiska mot vissa religiösa föreställningar eller värderingar kan använda sig av vilka filosofiska, vetenskapliga eller moraliskt sekulärt skäl de har för att just kritisera dessa föreställningar. Den öppna strategin kan beskrivas som en resonemangsstrategi där det är viktigt att höra vad en person har att säga utifrån sitt eget perspektiv. Stenmark menar att genom just denna form av uppmuntran till religiösa argument och öppenhet i det kritiska samtalet kan man skapa sig en uppfattning om varför människor, religiösa likväl som extremister, tänker som de gör. Tanken är att vi som samhällsmedborgare då har en möjlighet att ge en form av kritik som är mer effektiv än den externa kritiken som utgörs av en vetenskaplig evidens eller en sekulär
35 Stenmark, 2019 s.216
36 Stenmark, 2019 s.217
16
värdegrund. Om externa människor förstod religiösa personers sätt att resonera och lät dessa personers verklighetsuppfattning spela en viktig roll i det kritiska meningsutbytet skulle de kunna vissa på brister hos religiösa människors resonemang i ljuset av deras egna religiösa argument. Att arbeta på ett sådant sätt är att utnyttja de möjligheter som interna skäl bidrar med.37 Vad den öppna strategin egentligen säger oss är att om vi vill övertyga andra att de borde ändra sina uppfattningar så bör vi utforma en immanent kritik.
Stenmark diskuterar begreppet immanent kritik i samband med den öppna strategin som bygger på vilken grunden för kritiken är och inte vem som framför kritiken vilket bidrar till att de immanenta kritikerna kan stå med fötterna i olika traditioner. Exempelvis kan man vara troende muslim men samtidigt vara oroande samhällsmedborgare som omfattar en annan sekulär likväl som religiös livsåskådning. På så vis kan sekulära människor utveckla sin förmåga till immanent kritik och då försöka visa att antingen så är deras meningsmotståndares resonemang självmotsägande eller så försöker de argumentera att de religiösa premisser som meningsmotståndaren presenterar istället är godtagbara. Därför råder Stenmark oss att om vi människor i ett sekulärt och pluralistiskt samhälle på ett bra sätt vill kunna påverka religiösa människor, specifikt de vi anser ha kraftigt avvikande åsikter än vad vi själva har, bör vi fokusera på att utveckla just den interna kritiken istället för att fokusera på den externa.
Stenmark menar att denna form av strategi är öppen åt båda hållen, alltså att båda parter kan lära sig något av kritiken vilket är viktigt att komma ihåg. Vår uppgift är att sätta oss in i en annan människas sätt att resonera även om denna människa har en radikal världsbild som inte liknar vår egen där målet är att använda de kunskaper som det kritiska samtalet bidrar med vid kritik.
Det kritiska samtalet kan också innebära att vi inser att vår kritik kan vara obefogad eller missriktad då en djupare förståelse av andra människors sätt att tänka utifrån dennes premisser kan få oss att se vår egen livsåskådning på ett annat sätt. Det kritiska samtalet kan alltså bidra med att istället för att den som kritiseras ändrar sin uppfattning så bli den som kritiserar förändrad. En immanent kritik kan alltså bidra till en ömsesidigt byte, eller vad Stenmark kallar för ett transformativt lärande där vi som människor ändrar vår uppfattning eller inser att det är fullt rationellt att värdera saker på ett annat sätt än vad vi själva gör. Om vi godtar en öppen och intern strategi behöver vi dock motverka tendenserna i vårt demokratiska och sekulära samhälle som innebär att anta att om det inte finns framgångsrika externa skäl mot kritiska diskussioner inom religion. Stenmark menar att det är inte helt säker att interna skäl alltid finns
37 Stenmark, 2019 s.211–212
17
att tillgå men ska den immanenta kritiken kunna få grepp räcker det att det finns spänningar mellan de värden och trosföreställningar som omfattas av religiösa praktiker.38 Denna form av konstruktiva kritik är som mest viktigt vid mötet med världsbilder som skiljer sig väldigt från vår egen uppfattning. Samtidigt kan denna form av kritiska samtal bidra till att vi omvärderar våra egna premisser och att ifrågasättandet av vår egen livsåskådning genom en immanent kritik blir genuint transformativ, både för kritik-givaren och kritik-tagaren.39
Det är främst den immanenta kritiken som Stenmark kopplar till den öppna strategin som är den form av kritik som är aktuell i denna uppsats i jakten på att hitta förhållningssätt till sekularism som är passande för religionskritiken i religionsundervisningen. Således när begreppet religionskritik används i analysen syftar begreppet till att definiera en religionskritik som liknar den öppna strategin Stenmark presenterar med en immanent kritik som syftar till att skapa ett transformativt och ömsesidigt lärande.
Hur hör då Stenmarks religionskritik och immanenta kritik ihop med sekularism? Stenmark beskriver dessa olika strategier utifrån premissen att kritisera religiösa tankeställningar vilket i sig inte direkt relaterar till sekularism. Jag anser utifrån att ha tolkat Stenmark att den typen av religionskritik som den öppna strategin möjliggör är kritiska samtal kring olika livsfrågor och världsuppfattningar där målet är att kunna ha en öppen dialog och förstå andra människor innan man formar sin kritik och då spelar det ingen roll om är religiös eller inte. Stenmarks tanke om att sekulära människor kan utforma en immanent kritik för att kunna ifrågasätta sina meningsmotståndare eller kunna ändra sin egen uppfattning gör att den immanenta kritiken är passande vid just diskussionen om sekularism. Stenmark betonar vikten av interna skäl med öppenhet i det kritiska samtalet och immanent kritik med fokus på öppenhet åt båda hållen vilket gör att kritiken inte nödvändigtvis behöver förhålla sig till religiösa resonemang utan går att använda även vid det kritiska samtalet om livsåskådningar, dit sekularism kan sägas tillhöra.
Utifrån detta tolkar jag det som att religionskritik inte bara behöver betyda att man kritiserar en religion utan att religionskritik snarare är ett verktyg för att både kunna kritisera andras men även din egen livsåskådning.
På så vis kan de teoretiska begreppen i denna uppsats integreras då alla kan sägas ha en livsåskådning och därför är alla aktuella för att delta i ett kritiskt samtal där man kan använda sig av religionskritik som ett verktyg där den immanenta kritiken kan bidra med lärdomar om din egen uppfattning som du tidigare inte reflekterat över. Den immanenta kritiken bidrar att skapa förståelse för hur någon annan tänker vilket skapar grunden för en rimlig kritik då kritiken
38 Stenmark, 2019 s.214–215
39 Stenmark, 2019 s.217
18
skapats i form av förståelse istället för oförståelse. I detta fall handlar det om att få en förståelse för vad sekularism innebär och sedan använda sig av religionskritik i form av immanent kritik för att kunna föra ett kritiskt samtal om den sekulära diskursen i skolan. Religionskritiken i denna uppsats kommer därför främst att fokusera på premissen att religionskritik bidrar till att kunna kritisera sin egen uppfattning.
Utifrån den tidigare forskning som uppsatsen baseras på blir det tydligt att det är den sekulära diskursen som är mest förekommande i religionsundervisningen i Sverige vilket betyder att många av de lärare och elever som är en del av religionsundervisningen idag också är en del av den sekulära diskursen vilket är grunden till varför denna typ av religionskritik blir relevant. Genom att då föra ett kritiskt samtal om sekularism och genom religionskritiken och en immanent kritik försöka nyansera bilden av vad det innebär att vara sekulär är målet att kritisera den egna uppfattningen och förstå varför den sekulär diskursen inte är neutral.
I den tidigare forskningen diskuteras Löfstedt och Sjöborgs undersökning för att se hur lärare jobbar med religionskritiska frågor i klassrummet. Det Löfstedt och Sjöborg upptäcker med sin undersökning är att många lärare som använder sig av en religionskritik i sin undervisning använder en strategi liknande den sekulära strategin som Stenmark diskuterar medan min studie har istället som mål att diskutera religionskritik som grundar sig i Stenmarks öppna strategi. Löfstedt och Sjöborg nämner även den restriktionistiska strategin och menar att den strategin inte har forskats mycket om men utifrån Stenmarks kritik kring den strategin är inte heller den aktuell för min studie. Detta gör att min undersökning istället agerar som ett exempel på hur man kan ändra diskussionen kring den sekulära diskursen i skolan och hur man eventuellt kan arbeta med en typ av strategi kring religionskritik, nämligen genom den öppna strategin. Huruvida mina resonemang fungerar i praktiken får lämnas obesvarat och får i så fall vara underlag för eventuell fortsatt forskning.
Utifrån Bråkenhielm, Essunger och Westerlunds teori om livsåskådningsbegreppet utgår jag ifrån att alla har en livsåskådning vilket är grundläggande för att kunna använda sig av Stenmarks immanenta kritik som är målet med en religionskritisk diskussion. Eleverna ska i religionsundervisningen ges möjligheten till att analysera texter men också kritiskt granska olika källor och kunna diskutera och argumentera kring dessa.40 Den immanenta kritik kan bidra med ett transformativt lärande vilket innebär att man utmanar sina tankesätt, alltså att man är mer öppen för förändring och på så vis har man större möjlighet att lära sig. En immanent kritik handlar alltså om grunden för kritiken och kan bidra till ett ömsesidigt byte vid ett kritiskt samtal
40 ”Religionskunskap”. Skolverket, 2011 s.137
19
och möjliggör att du kan ifrågasätta din egen likväl som andras livsåskådningar. Valet av Stenmarks immanenta kritik för att undersöka olika förhållningssätt till sekularism passar förhoppningsvis också med de mål som religionsundervisningen har för eleverna. Uppsatsens förhoppning är att genom att undersöka olika förhållningssätt till sekularism kunna förena dessa med Stenmarks immanenta kritik för att uppnå ett transformativt lärande utifrån tanken att eleverna ska få lära sig att kritisk granska och argumentera kring olika källor. De olika förhållningssätten till sekularism kommer alltså prövas för att se ifall de möjliggör en immanent kritik.
1.7 Metod
Den innehållsliga idéanalysen är den metoden som har valts till denna uppsats. Valet av en innehållslig idéanalys är för att verkligen förstå innehållet i den text man undersöker, i detta fall två texter som på olika sätt diskuterar sekularism. De ståndpunkter som Taylor och af Burén gör är det som står i fokus samt hur de argumenterar för dessa ståndpunkter. Denna typ av metod för att analysera texter passar framförallt bra när texterna är argumentativa vilket Taylor och af Buréns texter kan sägas vara.
1.7.1 Innehållslig idéanalys
Utformningen av metoden har baserats utifrån Carl-Henric Grenholms bok Att förstå religion:
Metoder för teologisk forskning.41 Grenholm skriver att i studiet av en text behöver man vara medveten om författarens syften och textens form. Författarens avsikt bör exempelvis vara tydlig utifrån textens syfte, om författaren ska uttrycka sig neutralt eller argumentera för sina åsikter. Grenholm beskriver att man behöver vara medveten om sina egna syften och frågeställningar. Är det mitt syfte att bara beskriva ett innehåll eller vill jag också ta ställning till innehållet? 42 Mitt syfte är att undersöka olika förhållningssätt till sekularism för att kritisera den sekulära diskursen i religionsundervisningen och därmed ge exempel på förhållningssätt som är passade vid diskussionen av sekularistisk religionskritik i religionsundervisningen.
Den innehållsliga idéanalysen innehåller enligt Grenholm tre olika delsyften: 1) att beskriva och klargörainnehållet i texten, 2) klargöra textens logiska struktur och sambandet mellan olika ståndpunkter och argument 3) ta ställning till om de utsagor som görs i texten är godtagbara
41 Grenholm, Carl-Henric. Att förstå religion. Metoder för teologisk forskning, Lund: Studentlitteratur, 2006
42 Grenholm, 2006 s.200
20
och pröva om budskapets innehåll är rimligt.43 I analysen av olika förhållningssätt till sekularism är punkt 1) relevant och behöver göras för att resterande delsyften ska kunna hanteras och förstås. Förhållningssätten till sekularism behöver först presenteras innan deras argument kan diskuteras Punkt 2) är ytterst relevant då analysen kommer bestå av att förstå och bearbeta olika förhållningssätts ståndpunkter och argument. Även Grenholms tredje delsyfte är aktuellt för analysen då syftet med min undersökning är att nyansera uppfattningen av sekularism genom att hitta rimliga förhållningssätt till sekularism som bidrar till detta genom att bland annat förhålla sig till begrepp så som livsåskådningar och Stenmarks immanenta kritik.
Då behöver utsagorna bedömas ifall de är godtagbara för detta syfte och om budskapet är rimligt för att kunna nyansera bilden av sekularism.
Tanken är inte att ställa de två förhållningssätten till sekularism mot varandra utan hitta förhållningsätt som är rimliga för att förändra bilden av sekularism i religionsundervisningen som generellt sätt liknar den sekulära diskursen som Kittelmann Flensner diskuterar. Genom att följa de olika delsyftena i Grenholms innehållsliga idéanalys är sedan målet att kritiskt reflektera över konsekvenserna med att försöka nyansera bilden av sekularism vilket är en tillämpning jag själv valt att addera till metoden. Detta både för att hjälpa till att svara på uppsatsen frågeställning men också för att uppsatsen ska få en tydligare didaktisk inriktning.
För att en innehållslig idéanalys ska kunna tolka och förstå ett material så behövs vad Grenholm beskriver som ett gångbart analysspråk. Analysspråket fungerar som en ”klargörande terminologi” för de tankarna som ska studeras.44 I denna uppsats kommer analysspråket av termologin främst utifrån Stenmarks teori om den öppna strategin med fokus på immanent kritik.
1.7.2 Analysfrågor
Utifrån min metod och för att underlätta analysen har jag därför valt att formulera ett par analysfrågor. Analysfrågorna är skapade med utgångspunkt i min teoridel för att på så vis kunna fånga upp olika aspekter som kan vara av betydelse för att kunna besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning. I analysen kommer följande frågor att ställas till respektive förhållningssätt till sekularism:
• Hur förhåller sig Taylor & af Burén till sekularism?
• Möjliggör Taylor & af Buréns syn på sekularism en immanent kritik?
43 Grenholm, 2006 s.213
44 Grenholm, 2006 s.216
21
1.8 Disposition
Uppsatsen inledande kapitel är tänkt att lägga grunden för att kunna förstå presentationen och analysen av uppsatsens material samt den diskussionen som sedan efterföljer. Andra kapitlet kommer att fokusera på att presentera Charles Taylor och Ann af Buréns förhållningssätt till sekularism samt att analysera huruvida deras förhållningsätt möjliggör en immanent kritik.
Andra kapitlet utgör alltså en blandning mellan en presentation av materialet och en analys av materialet. Därför har kapitlets namn valts till Förhållningssätt till sekularism istället för att bara kallas Analys. Detta för att följa den innehållsliga idéanalysens olika delsyften med att först presentera och klargöra textens innehåll för att sen diskutera textens logiska struktur samt sambandet mellan olika argument för att se vilken som förfaller sig mest rimlig. I kapitel två är det fokus på att presentera och klargöra textens innehåll och i uppsatsen tredje kapitel i form av diskussionen är det mer fokus på samband mellan argument och argumentens rimlighet. Kapitel tre som utgörs av diskussionen är till för att diskutera de olika förhållningssätten till sekularism och ifall de möjliggör en immanent kritik som i sin tur bidrar till att kritisera skolans sekulära diskurs. Även eventuella didaktiska konsekvenser utifrån det som uppkommit i analysen kommer diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattning av uppsatsen och vilka slutsatser man eventuellt kan dra utifrån uppsatsens analys och diskussion samt förslag på framtida forskning utifrån vad som har upptäckts i uppsatsens analys.
2. Förhållningssätt till sekularism
Charles Taylor och Anne af Burén kommer till en början att presenteras och analyseras separat utifrån uppsatsens analysfrågor. De överlappningar som går att finna mellan Taylor och af Burén gällande hur de definierar sekularism, hur deras definition förhåller sig till Stenmarks immanenta kritik kommer diskuteras närmre i diskussionsavsnittet som sedan kommer avslutas med en diskussion kring de eventuella konsekvenserna för religionsundervisningen. Vad analysen visade är att Taylor och af Buréns har många liknande tankar gällande sekularism och att dessa tankar skiljer sig jämfört med den sekulära diskursen. Vad som också kommer fram i analysen är att både Taylor och af Burén ger uttryck för interna skäl för att kritisera den sekulära diskursen vilket visar på att deras förhållningssätt kan tänkas möjliggöra en immanent kritik.
22
2.1 Charles Taylors syn på sekularism
Charles Taylors syn på sekularism kommer diskuteras utifrån hans artikel ”Why We Need a Radical Redefinition Of Secularism” där Taylor argumenterar för varför vi behöver ändra vår syn på vad en sekulär stat egentligen innebär. Taylor menar att i en västerländsk kontext är begreppet sekularism inte tillräckligt klart, vad betyder egentligen sekularism? Taylor menar att det finns minst två olika modeller som presenterar vad som utgör en sekulär stat. Båda modellerna innefattar en separation av staten och kyrkan medan Taylor menar att sekularism kräver mer än så då det pluralistiska samhället som finns idag kräver någon form av neutralitet.
Taylor undersöker därför begreppet sekularism ytterligare och menar att begreppet medför komplicerade krav som Taylor uttrycker med tre begrepp: liberty, equality och fraternity. Dessa tre begrepp skapar vad Taylor kallar för ”three-principle model of secularism”.45 Begreppen kommer i denna uppsats att översätta till: frihet, jämlikhet och brödraskap.
Religionsfrihet är den första kravet för en sekulär stat menar Taylor. Religionsfrihet innebär friheten att tro på vad man vill, även inkluderat friheten att inte tro alls. Jämlikhet är det andra kravet och utgår ifrån att det ska vara jämlikt mellan personer med olika trosuppfattningar, religiösa som icke-religiösa där ingen trosuppfattning ska kunna ha en priviligierad status. Det tredje kravet för en sekulär stat är att alla spirituella familjer ska få bli hörda. Detta krav grundar sig i brödraskapet och kan beskrivas som att alla tankar som florerar i samhället är en del av processen för att samhället ska utvecklas. Brödraskapet betonar alltså vikten av pluralism i samhället. Problemet som det har varit tidigare är att olika definitioner av sekularism förutsätter vad Taylor kallar för ”timeless principles”, alltså principer som grundar sig i sekulära anledningar, anledningar som är frikopplade från religion. Detta ställer sig Taylor kritisk emot och menar att detta tystar ner viktiga röster. Taylor menar att problemet är att vi hanterar dessa typer av problem med fel typ av modell då vi ser på sekularism utifrån relationen mellan staten och religion istället för hur en demokratisk stat förhåller sig till mångfald. Taylor uttrycker:
“There is no reason to single out religion, as against nonreligious,” secular” (in another widely used sense), or atheist viewpoint.”46 Genom att använda sin modell av tre principer menar Taylor att vi kan skydda människor så de kan tro på exakt vad de vill och behandla människor lika oavsett val av tro och ge alla möjligheten till att bli hörda. Det finns ingen anledning till att peka ut religion som något som är emot icke-religiösa och sekulära ståndpunkter.47
45 Taylor, 2011 s.34
46 Taylor, 2011 s.37
47 Taylor, 2011 s.36–37
