Sammanfattning

Hur kan man kritisera den sekulära diskursen som råder i skolan genom Charles Taylor och Ann af Buréns förhållningssätt till sekularism? Det denna studie har gjort är att genom Taylor och af Buréns syn på sekularism kritisera den sekulära diskursen som råder i svensk religionsundervisning. Stenmarks öppna strategi och immanenta kritik är det synsättet som Taylor och af Burén har fått förhålla sig till för att kunna skapa en religionskritisk diskussion lämpad att kritisera den sekulära diskursen. Varför Taylor och af Burén har analyserats för att se ifall de möjliggör en immanent kritik och inte bara fått stå på helt egna ben för att kritisera den sekulära diskursen har att göra med hur jag ville att utformningen av den kritiska diskussionen skulle se ut. Målet med att kritisera den sekulära diskursen var att göra detta

42

utifrån en religionskritisk strategi lämpad för skolan, alltså genom en kritik som resulterar i lärdom och där kritiken grundar sig i en öppenhet. Vad analysen visade var att genom att kritisera den sekulära diskursen genom olika förhållningssätt till sekularism skulle troligtvis bidra till en viss förändring gällande synsättet hos elever eller lärare men för att ändra synen på en sådan dominerande diskurs behöver den kritiken också grunda sig i öppenhet, förståelse och nyansering vilket Stenmarks öppna strategi och immanenta kritik bidrar med. Tanken var att den immanenta kritiken skulle synliggöra att Taylors och af Buréns syn på sekularism var lämpliga för att forma en religionskritik som är passande för religionsundervisningen vilket också visade sig stämma.

Mina resonemang bör förstås utifrån de avgränsningarna som uppsatsen har fått förhålla sig till.

Min förhoppning är att läsaren förstår hur jag har valt att använda Stenmarks öppna strategi och immanenta kritik för att forma en kritik gentemot den sekulära diskursen. Detta är en osäkerhet då detta är något som jag förstår inte gjorts tidigare vilket har bidragit till en stor utmaning för mig vid utformningen av analysen. Eftersom Stenmark pratar om immanent kritik utifrån att en sekulär kritiserar en religiös har jag tagit en risk med att tolka om hans strategi och tolka den så att den immanenta kritiken även går att tillämpa när en sekulär ska kritisera en annan sekulär utifrån motiveringen att en immanent kritik är öppen och fokuserar på de interna skälen vid utformning av kritik. Det finns interna skäl även inom sekularism. En begräsning med uppsatsen är att bara undersöka två förhållningsätt till sekularism. Hade andra tänkare än Taylor och af Burén valts ut skulle andra resultat varit möjliga än de som presenteras i denna studie.

Genom att exempelvis använda förhållningssätt till sekularism som uttryckligen diskuterar skolan skulle analysen och diskussionen fått en annan inriktning.

Intressanta framtida forskning diskuteras i uppsatsen i samband med diskussionen kring didaktiska konsekvenser. Exempel på framtida forskning som diskuterades där är göra en empirisk studie för att undersöka ifall Taylor och af Buréns förhållningsätt verkligen förändrar synen på vad det innebär att vara sekulär i verkligheten. Uppsatsens resonemang är teoretiska och även om de baseras på tidigare forskning går det inte att veta ifall Taylor och af Burén verkligen nyanserar bilden av vad det innebär att vara sekulär tills man faktiskt prövar det i klassrummet.

Uppsatsen började med att diskutera att i dagens svenska samhälle går det att se ett ökat behov av att få kunskap om olika religioner och lära sig att respektera olika religiösa gruppers sätt att se på världen och leva sina liv. Min förhoppning är att genom att presentera två förhållningsätt till sekularism som inte målar upp religion som någonting negativt ökar möjligheterna till att personer i ett sekulärt samhälle i större utsträckning lär sig respektera

43

religiösa grupper då den sekulära diskursen indikerar att personer med en sekulär livsåskådning ser på religion som något förlegat. Denna uppsats riktar sig främst till alla religionskunskaps-lärare som känner att de behöver lite inspiration kring hur man kan arbeta med religionskritiska frågor i sitt klassrum. Jag hoppas denna uppsats bidrar till att skapa en kritisk diskussion kring den sekulära diskursen i skolan och vad vi kan göra för att den inte ska få ta för stor plats i undervisningen. Jag tycker Ann af Buréns beskrivning av semisekulära svenskar fångar in den komplexa innebörden av vad det innebär att vara sekulär i dagens Sverige, nämligen att vara

”både och, varken eller”.

44

Litteraturförteckning

Primärmaterial

Taylor, Charles, “Why We Need A Radical Redefinition Of Secularism”, Butler, Judith, Mendieta, Eduardo & VanAntwerpen, Jonathan, The power of religion in the public sphere, Columbia University Press, New York, 2011 s. 34-59

Burén, Ann af, Living simultaneity: on religion among semi-secular Swedes, Södertörns högskola, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015, Huddinge, 2015 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26801

Sekundärmaterial

Bråkenhielm, Carl Reinhold, Essunger, Maria & Westerlund, Katarina. Livet enligt människan.

Stockholm: Nya Doxa, 2013.

Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.), Konstruktiv religionskritik: filosofiska, teologiska och pedagogiska perspektiv, Första upplagan, Sanoma Utbildning, Stockholm, 2019

Grenholm, Carl-Henric. Att förstå religion. Metoder för teologisk forskning, Lund:

Studentlitteratur, 2006

Kittelmann Flensner, Karin. Religious education in contemporary pluralistic Sweden. Diss., Göteborg: Göteborgs universitet, 2015

Löfstedt, Malin, ”Livsfrågornas betydelse för religionsundervisningen.” I Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Essunger, Maria & Westerlund, Katarina (red.), Livet enligt människan: om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora, 2013

Löfstedt, Malin, Sjöborg, Anders. Tolerance and Criticism within Religious Education. I Lövheim, Mia & Stenmark, Mikael (red.), A constructive critique of religion: encounters between Christianity, Islam and non-religion in secular societies, Bloomsbury Academic, London, 2020

45

Skolverket. ”Religionskunskap” I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket, 2011

von Brömssen, Kerstin, “Some ethnic Swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence”, Journal of Religious Education Vol. 64, nr. 2, s.113-125, Högskolan i Väst 2016

Internetkällor

”About Kyoto Prize” Kyoto Prize. https://www.kyotoprize.org/en//about (2021-05-15)

”Kränkningar mot elever med religiös tro” Riksdagen. https://data.riksdagen.se/fil/038BB445-C0CC-4A9D-A627-5044033E18CD (2021-05-15)

Skolinspektionen, Mer än vad du kan tro [Elektronisk resurs], 2012

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/mer-an-vad-du-kan-tro/ (2021-04-25)

“Ann af Burén” Södertörns högskola. https://www.sh.se/kontakt/forskare/ann-af-buren (2021-04-15)

”About the Templeton Prize” The Templeton Prize. https://www.kyotoprize.org/en//about (2021-05-15)