Vad är egentligen anonymitetens betydelse för mobbningssituationen på Internet? Det är svårt att säga. Med utgångspunkt i olika sätt att se på Internet och anonymitet kan vi på detta stadium bara spekulera i vilken betydelse anonymitet har för elektronisk mobbning. I en diskussion om vad anonymiteten har för betydelse för människors benägenhet att ljuga om sin identitet har Daneback kommit fram till att i stället för att prata om att ljuga om identiteter, så bör Internet ses som en arena där man i skydd av anonymitet kan experimentera
med roller och leva ut sidor av sig själv som är svåra eller omöjliga att leva ut i verkliga livet.
Frågan är vari det svåra och omöjliga i att spela rollen ligger. En grupp och dess sociala script lever i ett större system av sociala situationer, och det är inte alltid så att en grupps ”script” harmonierar med andra sociala ”script”. Alla medlemmar i en grupp förhåller sig till andra sociala situationer (som hem, fritid, familj etc.), där ett visst beteende inte är accepterat och om beteendet ändå uppvisas kan leda till sociala sanktioner. Sannolikt är det så att brott gentemot sociala ”script” leder till sociala sanktioner som orsakar negativa känslor hos individen, så som till exempel känsla av blygsel och även skam. Det kan uppstå en intressekonflikt för en individ när kontrasterna om ”rätt” och ”fel” i olika sociala ”script” inte stämmer överens. Det kan tänkas att Internet i sådana fall passar de individer som i verkliga livet inte skulle ta till mobbning, eftersom de känner att den typen av beteende egentligen bryter emot sociala ”script” som finns i andra sociala sammanhang utanför gruppen. Att känna så i sig är att indirekt dra gruppens sociala ”scripts” sanningsgestalt i tvivel. Att veta att sanningsgestalten är något tvivelaktig och ändå agera efter dess regler känns nog inte bra. Ett sätt att kompromissa då är att göra själva de negativa handlingarna ”i tysthet”, så att det inte syns så tydligt i de sociala situationerna som står som en yttre ram inom vilken gruppen agerar i, samtidigt som man agerar enligt gruppens ”script”. Om detta är fallet kan det tänkas att anonymitet inte bara är för att minska risken att upptäckas, utan också för att undvika sociala sanktioner, och som följd känslan av att sanktioneras och detta gäller för båda grupperna individen söker att tillfredsstilla. Detta kan vara en förklaring om det är så att mobbning på Internet ökar gentemot vad som händer i verkliga livet, därför att personer som annars inte skulle mobba, nu kan göra det i skydd av anonymitet.
Det finns en uppfattning inom organisationen Friends att anonymitet i förhållande till elektronisk mobbning inte alls är så viktig och att anonymitet därför kan ha en annan funktion. De har i en undersökning hittat indikationer på att mobboffer i 70% av tillfällena vet vem mobbarna är. Om vi ser detta i samband med resultat av Thulins studier, där hon har hittat resultat som antyder att regelbundna reella möten är nödvändiga för en meningsfull
e-postkommunikation, och att sociala kontakter på Internet utan framtidsutsikter för att träffas i verkliga livet, sakta dör ut (Thulin, 2004, s 153 – 154), så kan jag se för mig andra betydelser av anonymitet. Det ligger implicit i dessa resultat att ungas Internetrelationer måste ha en anknytning till verkliga livet om det ska vara mödan värt att bedriva kommunikation på Internet. Enbart de relationer som inte har anknytning till verkliga sociala interaktioner är benägna att förknippas med ett behov av anonymitet. Det är angeläget att tro att detta också gäller kontakter där
man upprepane gånger tar till negativa elektroniska handlingar gentemot en person. Är det så att anonymiteten inte är så viktig för avsändaren då finns det grund att spekulera i varför mobbaren vill att den mobbade ska veta vart ifrån meddelandet kommer.
Ur en maktsynpunkt kan det vara viktigt för mobbaren att offret vet varifrån meddelandet kommer. Detta styrker en syn om att mobbningen i sig själv har en funktion utöver att göra någon skada. Det kan handla om att positionera sig i ett socialt hierarkiskt system genom att skapa avstånd och klarhet i
rangfrågor, men också ett sätt att markera grupptillhörighet. Sett i ett sådant sammanhang är synligheten av vem som utförde den negativa handlingen viktig för att mobbaren ska få ”tillgodoräknat” sina handlingar och därigenom öka sin status eller förstärka sin position i gruppen. Den elektroniska mobbningen kan visas upp som trofé, och kanske anses detta vara ett ytterst synligt tecken på grupptillhörighet och lojalitet. Med andra ord blir detta ett sätt att höja sitt sociala kapital. För den mobbade är det nog en markering av den begränsade sociala statusen och ytterligare en avståndsmarkering av mobbarens egen position gentemot den mobbade.
En fråga som kvarstår är om det kan finnas förklaringar till själva den upplevda ökande råheten det elektroniska meddelandets utformning har i
förhållande till mobbning ansikte till ansikte om anonymiteten inte kan anses vara förklaring i traditionell mening. I första hand så måste ju detta undersökas,
eftersom hur negativa handlingar faktisk gestaltas i en mobbningssituation i verkliga livet och hur de upplevs inte har forskats på. Men om vi utgår ifrån de antaganden som gjorts i bland annat forskningen på elektronisk mobbning, samt uppfattningar i media, så kan en ingång till en förklaring på själva uttrycket springa ur idéer om intertextualitet och remediering. Om man tar ett meddelande från ett medium till ett annat, så måste man anpassa meddelandet efter mediets förutsättningar för att återskapa dess innehåll (Holmström, 2005). I en
mobbningssituation kan man säga att i verkliga livet, i interaktion med mobbare, vill de negativa handlingarna kunna anta en mängd uttryck i hela människans kommunikationsarsenal av ord, blickar, kroppshållningar och handlingar. På Internet däremot bortfaller interaktionen helt och hållet, och meddelandets utformning kanske måste anta en annan form för att reproducera den negativa handlingen i verkliga livet. I sådant fall kan uttrycket omformas så att det kan uppfattas som mycket råare i uttrycket. Utifrån denna synpunkt kan det bli en definitionsfråga och avvägning om huruvida vi kan säga att mobbningsuttrycket i sig är annorlunda efter tillkomsten av elektroniska medier, eller om ändringar i uttrycket helt och hållet kan knytas till mediets egna egenskaper som