Teorigenomgången har haft två syften. Det ena syftet har varit att konstruera en teoretisk bas, genom vilken jag förankrar ett nytt sätt att se på
mobbningsfenomenet. Jag har provat att förankra existerande
mobbningsforskning i sociala teorier som tidigare har använts inom medie- och kommunikationsforskning. I mötet mellan dessa två har det uppstått frågor till mobbningsparadigmet, så som det ser ut i dag, och jag har provat dessa frågor gentemot de sociala teorier som jag valt ut för att skapa en bas för min
undersökning om mobbningens karaktär har blivit annorlunda efter Internets tillkomst.
I teorigenomgången uppstår det fyra väsentliga spår, som ändå överlappar varandra.
Det första spåret är mobbning knuten till subjektiv upplevelse av mobbning, som jag har pekat på i kritiken till det mobbningsparadigmet som finns i dag.
Det andra spåret är mobbning och de sociala kontexterna där mobbning uppstår. Mobbningens sociala kontexter och den subjektiva upplevelsen av mobbning är mycket överlappande, då den subjektiva upplevelsen av mobbning är avhängig den sociala situationen.
Det tredje spåret behandlar mobbningens uttryck. Detta är också en överlappande punkt som berör båda den subjektiva förståelsen av mobbning samt mobbningens sociala situationer, men är också en diskussion kring hur detta kan förklaras utifrån frågor kring anonymitetens betydelse för hur vi uttrycker oss på Internet.
Det fjärde spåret är sambandet mellan mobbning i verkligheten och elektroniskt.
Så som jag ser det måste den subjektiva förståelsen av mobbning placeras i ett socialt sammanhang och ses i förhållande till dess gällande sociala ”script” för att man ska kunna avgöra huruvida en handling är negativ eller inte. Inom mobbningsforskningen har man kartlagt en självuppskattning om huruvida man är mobbad eller inte men inte på vilket sätt. I det faktum ligger det implicit att negativa handlingar är självklara negativa handlingar, men själva
kommunikationen som uppfattas som mobbning har inte varit i fokus. För mig har denna punkt varit viktig av två orsaker. Den ena är att så som jag ser det är situationen avgörande för hur vi uppfattar kommunikation eftersom den ger utrymme för olika tolkningar, och för det andra är själva uttrycket av intresse eftersom just detta har varit i fokus när det gäller elektronisk mobbning.
Så som jag ser det finns det kommunikation som kan vara både negativ och positiv. Frågan är vad som gör att kommunikation som kan vara
både positiv och negativ uppfattas som negativa handlingar. Jag hävdar att kommunikation är situationsberoende och att situationen försörjer
tolkningsutrymme för huruvida en handling kan laddas med positivt eller negativt innehåll. Detta har betydelse om vi ska analysera om något har blivit annorlunda, efter tillkomsten av Internet som verktyg i mobbningen, eller inte. Vad händer när man omsätter kommunikation ifrån verkliga sociala interaktioner till elektronisk kommunikation där de sociala situationerna som kommunikationen mottas i kanske inte är lik den verkliga interaktionen den representerar. Det finns grund att anta att ett annat tolkningsutrymme uppstår, och kommunikation kan
missuppfattas. Det blir dock viktigt att ta med i beaktning hur personer uppfattar Internet som social arena i förhållande till verkliga livet. Är den sociala virtuella arenan en självständig social arena, eller är den en förlängning av det verkliga livets sociala arena? Är det en förlängning av sociala arenor i verkliga livet, är det nära tillhands att tro att mobbningen kan föras in på denna arena efter rådande sociala premisser. Men det kan också hända att den virtuella arenan inte
existerar efter samma sociala ”script” som i verkliga livet, med utgångspunkt i att denna sociala arena inte kan reproducera den sociala verkliga arenan, eftersom den existerar under andra förhållanden. Då utvecklas kanske nya sociala ”script” med nya möjligheter för kommunikation vilket kan medföra att mobbning via Internet kan uppfattas som annorlunda.
Mobbning och sociala situationer handlar om de sociala kontexterna inom vilken mobbning är verksam, båda i verkliga livet och på Internet. Det handlar om att förstå den sociala dynamiken för att förklara mobbning som funktion. Detta därför att jag önskar att synliggöra eventuella kontraster i
funktionen efter tillkomsten av Internet. Jag ser det inte som självklart att orsaken till att någon mobbar är att åstadkomma skada hos offret. Gruppdynamik handlar mycket om makt, status och socialt kapital, men kanske också överlevnad. Det ledar mina tankar emot att motivet för att mobba kan vara flera, såsom att få tillgång till en grupp, befästa egen status, bekräfta gruppen, stärka banden i en grupp eller bibehålla makt som ledare i en grupp. För att kunna se om något har blivit annorlunda efter tillkomsten av Internet är det viktigt att fundera över om funktionen mobbning i de sociala situationerna i verkliga livet fungerar i
representationer på Internet. I och med att en mobbningssituation i verkliga livet är bunden till tid och plats, så händer något när man mobbas elektroniskt. Man finns i andra sociala sammanhang, andra situationer till annan tid. Mobbaren får ingen direkt respons från offret på sina handlingar, och offret känner sig kanske inte exponerad på samma sätt, eftersom de upplever de negativa handlingarna isolerad från direkta åskådare. Har det betydelse för hur man uppfattar
mobbningen i verkliga livet i förhållande till på Internet, och kan detta sägas vara något som har blivit annorlunda efter tillkomsten av Internet?
Ett sätt att pröva förståelsen av om något är annorlunda i förhållande till mobbningssituationer är hur dessa uppstår. Traditionellt har de sociala situationerna för mobbning i skolsammanhang uppstått i just skolan, bunden till den fysiska platsen, och som jag försökt visa under olika omständigheter. Efter tillkomsten av Internet möjliggörs socialisering mellan elever utan att de är bundna till den fysiska platsen. En effekt av detta är att mobbning inte
nödvändigtvis måste uppstå i den sociala situationen på skolan, utan kan uppstå i en virtuell social miljö, och sedan sprida sig till skolans fysiska plats. Detta betyder att en virtuell miljö kan vidga spektrat av omständigheter ur vilken mobbning kan uppstå ifrån.
Det kan tänkas att mobbning i verkliga livet mycket lätt kan sprida sig till virtuella miljöer som en naturlig utveckling av en mobbningssituation. Det som kan vara annorlunda är att genom tillkomsten av Internet så kan ordningsföljden ändras, så att virtuella konflikter blir mobbningssituationer också i verkliga livet.
Det som i utgångspunkten ledde min uppmärksamhet till elektronisk mobbning var den mediala uppmärksamheten kring mobbningens uttryck och konsekvenserna av att detta tycks vara annorlunda. Det finns ingen forskning kring själva mobbningens uttrycks kvalitativa utformning i verkliga livet, alltså hur mobbning gestaltas. I och med mobbningsparadigmets fokus på individ och inte situation så har inte själva det kvalitativa uttrycket varit i fokus, utan man har förhållit sig till dem mer i kategoriska termer som att negativa handlingar kan sorteras efter egenskaper som fysiska, verbala eller ickeverbala uttryck. Subjektets tolkning och situationens betydelse för uttrycket har varit ett sätt för mig att söka förstå vad det är som kan skapa intrycket av att något är annorlunda när mobbning blir digitaliserad. Ett annat är att förstå själva mediet och dess egenskaper som kan påverka uttrycket och huruvida vi förhåller oss till det på ett annorlunda sätt. Ett viktigt moment i den diskussionen har varit anonymitetens betydelse för att vi känner att vi kan uttrycka oss friare på Internet, men också mediets begränsade möjlighet att återskapa kommunikationen så som den uttrycks i verkliga livet. Jag kan inte analysera hur digital mobbning uttrycks i förhållande till mobbning i verkliga livet, eftersom empiriskt material på detta inte finns, men jag kan diskutera om det finns grund till att tro huruvida uttrycken är annorlunda utifrån en diskussion kring orsaken till att uttrycken är olika, och se det i förhållande till hur de respondenterna resonerar kring vad som är
För att sammanfatta är alltså syftet att ta reda på om:
Finns det någon skillnad på mobbningens karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt? Vad är i så fall annorlunda?
Och de fyra spåren som detta kommer att belysas igenom är:
Den subjektiva förståelsen av mobbning, i verkliga livet och elektronisk.
Mobbning och sociala kontexter, båda verkliga och elektroniska. Mobbningens uttryck i verkliga livet och elektroniskt.