Ansvaret för uppföljning och uppföljning ens varaktighet

Det yttersta ansvaret för uppföljningen har den myndighet eller kommun som har

antagit planen eller programmet (6 kap. 18 § MB, prop. 2003/04:116 s. 44). Det inbe-

griper även det ekonomiska ansvaret för uppföljningen och eventuella åtgärder. Själva genomförandet av uppföljningen kan dock helt eller delvis utföras av t.ex. en konsult eller verksamhetsutövare.

Det är viktigt att myndigheten eller kommunen genom kontrakt eller på annat sätt ser till att en fungerande och långsiktig uppföljning med återkommande rapportering kan

garanteras, eftersom det kan ta flera år efter genomförandet innan betydande miljöpå- verkan uppstår. Ett exempel är att flera år av mindre miljöbelastning plötsligt kan resultera i att ett tröskelvärde passeras varvid en liten ytterligare belastning ger en stor negativ miljöeffekt så att betydande miljöpåverkan uppstår utan att belastningens stor- lek har ändrats. Det går därför inte att säga något generellt om hur lång tid uppfölj- ningen bör pågå. Den bör pågå så länge det föreligger en risk för att betydande miljö- påverkan uppstår som en följd av genomförandet av en plan eller ett program.

11.3 Vad uppföljningen ska omfatta

Alla planer och program som ska miljöbedömas måste också följas upp. Beträffande vad som ska följas upp skriver regeringens i prop. 2003/04 att ”Uppföljningen och övervakningen skall täcka all betydande miljöpåverkan d.v.s. i princip positiva, nega- tiva, förutsedda och oförutsedda konsekvenser”22 (prop. 2003/04:116 s. 68). Huvud- sakligen bör uppföljningen dock handla om den påverkan genomförande av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra enligt miljökonsekvensbeskrivningen och om effekterna av de avhjälpande åtgärder som planeras (Europeiska kommissio- nen 2004 s. 44–45, 47, prop. 2003/04:116 s. 68–69).

Att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder för att undvika eller reducera betydande nega- tiv miljöpåverkan innebär inget krav på att själva planen eller programmet måste änd- ras. De avhjälpande åtgärder som avses är sådana åtgärder som ryms inom existerande lagstiftning t.ex. inom ramarna för tillsynsverksamheten (prop. 2003/04:116 s. 68–69). För att undvika dubbelarbete och hålla nere kostnaderna kan uppföljningen med fördel sammanfalla med den ordinarie översynen av en plan eller ett program. Vidare bör befintliga övervaknings- och uppföljningssystem användas när det är lämpligt. Det finns således inget krav på att upprätta nya uppföljningssystem om de befintliga upp- fyller syftet och täcker behovet. Befintliga uppföljnings- och övervakningssystem ska dock vid behov kompletteras så att syftet med uppföljningen kan uppnås: ”att myndig- heten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas” (6 kap. 18 § MB). Beroende på hur omfattande den befintliga miljöövervakningen är och vilken inriktning den har samt planens eller programmets inriktning kan behovet av att komplettera befintliga miljöövervakningssystem variera. Befintliga övervaknings- system kan t.ex. behöva kompletteras med ytterligare aspekter, mätpunkter, mer fre- kvent mätning etc. (prop. 2003/04:116 s. 61, 68–69, Europeiska kommissionen 2004 s. 46, 60).

Det finns inte heller något krav på att det ska finnas ett enskilt uppföljningsprogram per plan eller program. Planers och programs kumulativa effekter kan t.ex. i vissa fall

22

”Beträffande oförutsedda konsekvenser är det knappast möjligt att skapa ett instrument för uppföljning av helt oförutsedda effekter. Oförutsedd negativ påverkan avser snarare felaktiga antaganden i miljökonse- kvensbeskrivningen, t.ex. i styrkan av miljöpåverkan, eller oförutsedd påverkan som är en följd av ändrade omständigheter som gör att bedömningar i beskrivningen inte längre är korrekta” (prop. 2003/04:116 s. 68- 69).

lättare konstateras om uppföljningen och övervakningen omfattar flera planer och program (Europeiska kommissionen 2004 s. 45). Se vidare avsnitt 8.6.4 avseende kumulativa effekter.

Det är först när man genomför konkreta verksamheter eller åtgärder som man får en direkt påverkan i miljön. Om det handlar om åtgärder eller verksamheter som en plan eller ett program har angett förutsättningarna för kan eventuell betydande miljöpåver- kan kopplas till genomförande av planen eller programmet och ska således följas upp. Hur omfattande och detaljerad uppföljningen behöver vara är bl.a. beroende av hur miljöstörande en plan eller ett program kan antas vara (Europeiska kommissionen 2004 s. 44). För en plan där miljöpåverkan minimerats genom planens eller program- mets utformning eller genom vidtagande av olika åtgärder för att reducera miljöpåver- kan är behovet av uppföljning i regel mindre än för motsvarande plan eller program som inte i samma utsträckning anpassats för att undvika miljöpåverkan. Om ingen betydande miljöpåverkan antas uppkomma av det slutliga förslaget till plan eller pro- gram kan uppföljningen begränsas till den oförutsedda betydande miljöpåverkan pla- nen eller programmet kan ge upphov till.

Behovet av uppföljningens omfattning kan ändras med tiden. Å ena sidan kan uppfölj- ningen behöva utökas om en betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats upptäcks. Det kan innebära behov av att fördjupa uppföljningen inom det området. Å andra sidan finns det effekter som, om de uppkommer, bör uppträda och kunna identi- fieras relativt snabbt. Har den typen av effekter inte uppkommit efter en tid kan upp- följningen av sådana effekter reduceras eller avbrytas helt.

Om planen eller programmet inte genomförs som planerats kan det framkomma vid uppföljningen. Att planen eller programmet inte genomförs som planerat bör upp- märksammas eftersom det kan medföra att betydande miljöpåverkan uppstår som inte hade uppstått annars. Betydande miljöpåverkan kan både vara en följd av att en aktivi- tet inte genomförs och av att en aktivet som inte var planerad genomförs. Avvikelser från planen eller programmet bör aktualisera behovet av revidering eller ändring av planen eller programmet, vilket i sin tur kan aktualisera kravet på miljöbedömning. Se även avsnitt 4.3.5 och 4.3.6.