Beskrivning av betydande miljöpåverkan (punkt 6)

Den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen, programmet eller änd- ringen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Notera att den be- tydande miljöpåverkan som ska identifieras, beskrivas och bedömas omfattar såväl positiv som negativ miljöpåverkan. Det framgår entydigt bl.a. av förarbetena till de svenska bestämmelserna (prop. 2003/2004:116 s.65, Europeiska kommissionen 2004

s. 29 och 31). Att främja en hållbar utveckling innebär inte enbart att förhindra negativ miljöpåverkan utan också att genomföra åtgärder som medför positiv miljöpåverkan. Se även avsnitt 4.3.1 och 4.3.2 ovan.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av den betydande miljö- påverkan som kan antas uppkomma på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, land- skap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv som ska beskrivas (kap. 6 § 12 andra stycket 6 MB). Uppräkningen är dock enligt Europeiska kommis- sionen inte uttömmande. Även andra frågor och aspekter än de uppräknade kan såle- des vara av betydelse och värda att beakta (Europeiska kommissionen 2004 s. 31). Dessutom ska den betydande miljöpåverkan som kan uppstå på det inbördes förhål- landet mellan dessa miljöaspekter beskrivas. Det är viktigt att beskriva sambanden mellan de uppräknade aspekterna, eftersom det kan tydliggöra annan och allvarligare påverkan än vad som framgår om man bara studerar enskilda aspekter. Redovisningen ska inkludera sekundära, kumulativa, samverkande, permanenta och tillfälliga samt positiva och negativa effekter på kort, medellång och lång sikt (prop. 2003/04:116 s. 65, Europeiska kommissionen 2004 s. 31,). Se även avsnitt 4.3.1, 4.3.2, 4.5, 8.6.3 och 8.7 för beskrivning och bedömning av miljöpåverkan.

Det är lättare att uppmärksamma och hantera sådana inbördes förhållanden och effek- ter vid miljöbedömning av planer och program än vid miljökonsekvensbedömning av enskilda projekt. På en mer övergripande eller strategisk nivå finns större möjligheter hantera frågor i ett systemperspektiv och att ta fram och hantera olika alternativa lös- ningar. Ett exempel på samband och inbördes förhållanden mellan aspekter som bör beskrivas är att en betydande påverkan på luft och klimat i sin tur kan få betydande påverkan på den biologiska mångfalden och människors hälsa. Riktlinjer för hur bio- logisk mångfald ska beaktas i miljökonsekvensbedömningar har antagits inom ramen för konventionen om biologisk mångfald (Europeiska kommissionen 2004 s. 31, UN 1993). Angående biologisk mångfald se vidare under Referenser och webbplatser ”Mer information på webben”.

Flera allvarliga miljöproblem orsakas i stor utsträckning av många små förorenings- källor som sammantaget ger betydande negativ miljöpåverkan. Det gäller t.ex. av människan orsakad klimatförändring, övergödning, försurning och hälsoproblem av buller och luftföroreningar. Andra exempel på liten upprepad belastning av en miljö- aspekt som kan leda till betydande miljöpåverkan är överfiske och upprepad mindre markexploatering. Ofta är det också fråga om indirekta effekter snarare än direkta effekter. Kumulativa effekter och indirekta effekter är mycket svåra att hantera på projektnivå p.g.a. att miljökonsekvensbeskrivningar på den nivån kommer in för sent i samhällsplaneringen, har för kort tidsperspektiv samt är för avgränsade och detaljera- de. Kumulativa effekter och indirekta effekter bör därför uppmärksammas särskilt vid miljöbedömning av planer och program. Se vidare faktarutan om indirekta och kumu- lativa effekter nedan.

Sambandet mellan påverkan på ett system eller en miljöaspekt och effekten av påver- kan kan vara linjärt, vilket innebär sambandet mellan påverkan och effekt är konstant. Sambandet kan också vara icke-linjärt, t.ex. exponentiellt. För icke-linjära samband är det i regel betydligt svårare att bedöma hur stor effekten eller konsekvensen kommer att bli av en viss påverkan. Även så kallade tröskeleffekter gör att det kan vara svårt att bedöma sambandet mellan påverkan och effekt. Tröskeleffekter innebär att en förhål- landevis liten ytterligare påverkan plötsligt kan ge en mycket stor effekt när tröskeln väl passeras. Vid bedömning av vilken miljöpåverkan som kan förväntas är det viktigt att också försöka bedöma om det kan vara fråga om ickelinjära samband och tröskelef- fekter.

Indirekta och kumulativa effekter

Effekter kan uppkomma från en enskild eller flera aktiviteter. Miljökonsekvensbeskrivningen ska inkludera redovisning av sekundära, kumulativa, samverkande, permanenta, tillfälliga, positiva och negativa effekter på kort, medellång och lång sikt (prop. 2003/04:116 s. 65). Med sekundära effekter avses de effekter som kan uppstå som en indirekt följd av en pla- nerad aktivitet eller åtgärd. Om t.ex. en väg flyttas till ett nytt läge så förändras lokalise- ringstänkandet för näringslivet som har fördel av att ligga nära de stora trafikströmmarna. Omlokalisering sker i ett första steg av t.ex. bensinstationer och annan service kopplad till infrastrukturen. I ett nästa steg sker omlokalisering av dagligvaruhandeln som anpassas till trafikströmmarna. Vägar ökar också tillgängligheten till landskapet och därmed störningen på djurlivet t.ex. genom att tillgängligheten för friluftsliv och turism ökar.

Kumulativa effekter kan vara additativa, vilket innebär att varje påverkan kan summeras till

en effekt (1+1 = 2). En annan typ av kumulativ effekt är synergistisk eller förstärkande, vil- ket innebär att påverkan från flera än en aktivitet är större än från summan av var och en (1+1 > 2). En tredje typ av kumulativ effekt är motverkande eller antagonistisk, vilket inne- bär att påverkan från fler än en aktivitet är mindre än summa av var och en (1+1 < 2). Ett exempel på kumulativ effekt är skador på träd eller gröda som kan orsakas av en kom- bination av luftföroreningar, torka och skadeinsekter. En vanlig typ av kumulativ effekt i plansammanhang är att genom återkommande små exploateringar minska värdet på ett tätortsnära rekreationsområde. Växthuseffekten är i sig en kumulativ effekt orsakad bl.a. av förbränning av fossila bränslen från många utsläppskällor. Ett förändrat klimat i Sverige förväntas leda till bl.a. spridning av nya sjukdomar och allvarliga värmeböljor som särskilt drabbar dem som redan har nedsatt motståndskraft p.g.a. sjukdom eller ålder, d.v.s. ge upphov till indirekta effekter. Se vidare Hyder 1999 och Therivel 2004 s. 142–146).

Det kan ofta vara avgörande att låta bedöma miljöpåverkan i ett större perspektiv. En planerad väg kan, om den byggs, påverka många små områden där effekterna var för sig inte medför betydande miljöpåverkan. De sammantagna effekterna från vägen eller vägnätets hela sträckning kan däremot innebära betydande miljöpåverkan. Därför är det i många fall t.ex. lämpligare att inom ett område göra en fördjupad översiktsplan i stället för att göra flera detaljplaner. Att med hjälp av ”salamimetoden” dela upp be- dömningen av miljöpåverkan i fler mindre delar, gör att man riskerar att missa den

betydande miljöpåverkan som lättare upptäcks om en samlad bedömning av miljöpå- verkan genomförs. Det bör således undvikas.

Redovisningen ska, som framgår av ovan, inkludera effekter på kort, medellång och

lång sikt. Vad som avses med dessa begrepp kan rimligen variera beroende på vilken

effekt det är fråga om. Hur indelningen görs är en bedömningsfråga. Det spelar heller inte så stor roll eftersom effekter ur samtliga tidsaspekter ska redovisas. Det viktiga att notera är att det inte finns någon bortre gräns för hur långt fram i tiden man ska försö- ka överblicka. Permanenta eller s.k. irreversibla effekter finns det av naturliga skäl särskild anledning att uppmärksamma. Det gäller även om effekterna är förhållandevis små.

8.6.5 Beskrivning av åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka