LEVANDE SKOGAR
ANSVARIG MYNDIGHET: SKOGSSTYRELSEN
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas sam- tidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Regeringen har fastställt nio preciseringar:
SKOGSMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
GRÖN INFRASTRUKTUR: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga natur- geografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbred- ningsområden som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livs- miljöer har återställts i värdefulla skogar.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. FRILUFTSLIV: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
LEV
Sammanfattning
Många framåtsyftande åtgärder och anpassningar pågår och flera rör arbetet med att stärka vattenmiljöer i skogen. Kompetensutveckling, nya drivningsrutiner, iden- tifiering och åtgärdande av vandringshindrande vägtrummor är några exempel på aktiviteter som är i gång. Ett betydande förbättringsarbete pågår också för att utveckla skogsbrukets miljöhänsyn vid avverkning genom att implementera och fortsatt utveckla gemensamma målbilder för god miljöhänsyn. Arealen gammal skog och arealen skyddad skog ökar. Det pågår en fortsatt förlust av ekologiskt viktiga habitat och det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogs- kontinuitet, flerskiktade skogar och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. Många identifierade värdekärnor saknar skydd. Hänsynskrävande biotoper, forn- och kulturlämningar och vattendrag skadas i allt för hög utsträck- ning vid slutavverkning. 15 av de 16 skogliga naturtyper som omfattas av Sveriges rapportering av Art och habitatdirektivet har dålig eller otillräcklig bevarande- status.
Resultat
Arbete för förbättrad miljöhänsyn
Många framåtsyftande åtgärder och anpassningar pågår i skogsbruket. Bland annat pågår ett flertal aktiviteter för att stärka arbetet med vattenmiljöer i skogen så som kompetensutveckling, nya drivningsrutiner, identifiering och åtgärdande av vandringshindrande vägtrummor.
Inom ramarna för ”Dialog om miljöhänsyn” har myndigheter, skogsbruket och ideella organisationer arbetat fram målbilder för god miljöhänsyn vid föryngrings- avverkning. I dagsläget finns gemensamma målbilder för mark och vatten, hän- synskrävande biotoper, sociala värden och kulturmiljöer.
I januari 2015 startade uppföljningen enligt det nya systemet av vilken miljö- hänsyn som skogsbruket tar vid föryngringsavverkning. Ambitionen är att det nya systemet ska bli en grund i en fortsatt utvecklings- och lärprocess för allt bättre hänsyn.
Under 2014 har Skogsstyrelsen träffat ledningen till de 77 största skogsbruks- aktörerna och ideella organisationerna. Totalt har dialogerna täckt in de som står för motsvarande 90-95 procent av avverkad areal. Under 2015 kommer insatserna att stärkas ytterligare med fler lokala dialoger.
LEV
Skogsstyrelsen har även startat ett arbete med återkoppling till yrkesverksamma efter utförd åtgärd. Återkopplingen under 2014 gällde den miljöhänsyn som tagits vid avverkning och riktas till den eller dem som planerat och/eller utfört avverk- ningen. Totalt har 1114 yrkesverksamma deltagit i sådan återkoppling under året.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Miljöövervakningsdata382 visar på mycket låga nitratkvävehalter på merparten av
skogsytorna i Sverige, men i sydvästra Sverige, framför allt Skåne och Halland, är kraftigt förhöjda nitratkvävehalter vanligt förekommande. Detta visar att marken och skogen inte förmår ackumulera allt tillkommande kväve, trots att nedfallet nu är lägre än för tio år sedan. Kvävegödsling utfördes på 24 000 hektar år 2013, en halvering jämfört med 2007–2012383.
Kompensationsåtgärden askåterföring sker i liten omfattning. Under 2013 togs grot384 ut på cirka 78 000 hektar medan askåterföring utfördes på cirka 8
700 hektar385. Aktörsrådet för askåterföring gav 2014 i sin slutrapport förslag på
åtgärder för att öka omfattningen på askåterföringen (ref). Markavvattning av skogsmark förekommer i begränsad omfattning. Dikesrensning och skyddsdikning är relativt vanliga åtgärder. Uppföljning av hur åtgärderna utförts saknas.
Körskador medför risk för utlakning av giftigt metylkvicksilver386, uttransport
av slam och organiskt material samt pH förändringar. Enligt resultaten 2013 korsades vattendrag vid var 5:e avverkning (24 %) och i 17 % av överfarterna bedömdes körningen ha inneburit ”stor negativ påverkan”387. Detta innebär att
drygt 2 000 nya vattendrag per år utsätts för uttransport av slam och/eller orga- niskt material. En viss andel av dem får också förhöjda halter av metylkvicksilver. En svag positiv trend går att utläsa när det gäller andelen vattenanknutna hän- synskrävande biotoper och skyddszoner mot vatten utan negativ påverkan. Skogs- styrelsen bedömer att vattenförvaltningens krav bidrar till att stärka arbetet med de skogliga vattenfrågorna388.
382 I Krondroppsnätet mäts markvattenkemi för närvarande på drygt 60 skogsytor i Sverige 383 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.18
384 Grenar och toppar
385 Skogsstatistisk årsbok 2013, fig 11.10 a,b
386 Bishop K., Allen C J., Bringmark L., Garcia E., Hellsten S., Heyes A., Högbom L., Johansson K., Lomander A., Mackereth R J., Meili M., Munthe J., Nilsson M., Porvari P., Skyllberg U., Sorensen R.,Verta M., Zetterberg T. & Åkerblom S., Does forestry contribute to mercury in Swedish fish? KSLA Rapp 2009:1.
387 Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.32
388 Skogsstyrelsen meddelande 2 2014 Skogslandskapets vatten– en lägesbeskrivning av arbetet med styrmedel och åtgärder
Ekosystemtjänster
Uppföljningen utifrån ekosystemtjänstperspektivet behöver stärkas. Det finns i annat fall en risk att vissa ekosystemtjänster optimeras på bekostnad av andra, särskilt sådana som saknar ett tydligt (marknads)värde.
IVL:s rapport Ekosystemtjänster i svenska skogar, visar att det är en stor utma- ning att göra en fullständig analys av ekosystemtjänster för en så komplex miljö som skogen men att det finns potential att ge en holistisk överblick över ekosys- temet och dess nyttor. Naturvårdsverket rapport Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services vilken visar att det finns en stor potential för att använda data som redan existerar och att kombinera dessa uppgifter i en enhetlig och integrerad bedömning av ekosystemtjänster.
Grön infrastruktur
Ungefär 1,2 miljoner hektar389 av den produktiva skogsmarken är formellt skyd-
dad vilket motsvarar drygt 5 procent390. Arealen skyddad skog är ojämnt fördelad
över landet. Nedan den fjällnära gränsen uppgår arealen till drygt 3 procent av den produktiva skogsmarken. Under senare år har tillkommande arealer i det ordinarie skyddsarbetet minskat, främst som effekt av att ersättningen till mark- ägaren vid formellt skydd höjts med 25 %. Samtidigt har virkespriserna stigit. Anslaget för utbetalning av ersättning har inte ökat i samma omfattning som de ökade kostnaderna.
Skogsbrukets frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark uppgår till 1,1 miljoner hektar produktiv skogsmark nedan den fjällnära gränsen. Resultat från skoglig konsekvensanalys (SKA 2015) som redovisas under 2015 tyder på att are- alen hänsynsytor som lämnas i skogen vid avverkningr är betydligt större än vad som tidigare bedömts.
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Skåne har haft i uppdrag att genomföra försöksverksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur i fem geografiska områden, s.k. kometområden. Utvärderingen visar att genomsnittsarealen och skyddsvärdet i form av värdegruppsplacering på de 389 I dessa siffror inkluderas, förutom Nationalparker Naturreservat, biotopskyddsområden
och naturvårdsavtal, även Natura 2000-område, naturvårdsområde, ekoparksavtal, Nationalstadspark men också produktiv skogsmark som har betalats ekonomisk ersättning för men inte har beslut om områdesskydd. Till arealen skyddad skogsmark räknas här även skogar med höga naturvärden som överförts från Fastighetsverket och Fortifikationsverket men även från skogsbolagen som fått ersättningsmark.
390 Regeringsbeslut M2014/593/Nm: Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, s14
LEV
skyddade var lägre än i skog skyddat på traditionellt vis391. Samtidigt har försöket
visat sig bidra till ett förbättrat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Många markägares intresse för naturvård har stimulerats och tidigare okända värdekärnor har fångats upp.
Arealen gammal skog har sedan 1998 ökat stadigt med ca 40 000 ha per år. Arealen skog i åldersklasserna under denna392 har minskat sedan mitten av
1980-talet med ungefär dubbelt så stor procentandel393.
Den tidigare ökningen av mängden hård död ved och arealen äldre lövrik skog har de senaste åren planat ut. Virkesförrådet av grova lövträd utanför skyddad mark har ökat med nästan 40 miljoner kubikmeter under de senaste tio åren.394
Omfattningen av årligen avverkade kända nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden har via satellitbildsanalys skattats till omkring 2 000 hektar395.
Arealen oregistrerade värdekärnor som avverkas är sannolikt högre. Många iden- tifierade värdekärnor saknar skydd. Allt fler skyddade områden får skador till följd av slutavverkningar då dessa ofta sker fram till gränsen och leder till nega- tiva kanteffekter396.
Arealen som brukas med hyggesfritt skogsbruk inom det storskaliga skogsbru- ket uppgick 2013 till 28 000 hektar. Naturvårdande skötsel inom såväl skyddade områden som i frivilliga avsättningar pågår, åtgärderna är dock otillräckliga rela- tivt behovet.
Resultaten från Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning visar att det på varannan avverkning har funnits anledning att ta hänsyn till en eller flera hänsynskrävande biotoper inom själva avverkningsytan eller i direkt anslutning. För 17 procent av biotoperna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, vilket ofta innebär att hela eller större delen av biotopen är avverkad. Av resultatet framgår att behov av skyddszoner till vattendrag, sjöar, åkermark och myrar förkommer på ca en tredjedel av avverkningarna.
391 Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Skåne 2014. Kometprogrammet 2010- 2014 Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur
392 100–140 för Norrland och 80–120 för Götaland/Svealand
393 Skogsdata 2013, Inst f resurshushållning och geomatik, SLU (fig 10) 394 Skogsstatistisk årsbok 2013, figur 4.1–4.4 samt www.miljömål.se
395 Naturvårdsverkets rapport 5961/2009 – Kontrollstation – utvärdering av nationell strategi för formellt skydd av skog
396 PM: ”Värdekärnor som anmälts för avverkning eller där tillstånd sökts för
skogsbruksåtgärder eller för andra ändamål, perioden 2009–2013”. Thomas Pettersson, Naturvårdsverket, Johan Åberg, Skogsstyrelsen
Tabell 6. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning397.
Avser föryngringsavverkningar utförda 2010/2011–2012/2013
Miljöfunktion Andel med
hänsynsbehov, procent Ingen negativ påverkan, procent Liten negativ påverkan, procent Stor negativ påverkan, procent Hänsynskrävande biotoper 48 64 19 18 Skyddszoner 36 68 23 9
Tabell 7. Påverkan/skador på forn- och kulturlämningar398. Resultaten utgör ett medel- värde av de inventerade lämningarna. Det är inte ett skattat medelvärde för hela landet.
Påverkan/skador på forn- och kulturlämningar Andel lämningar utan påverkan, procent Andel påverkade lämningar, procent Andel skadade lämningar, procent 2012/2013 54 24 22 2014 60 20 20
Många forn-och kulturlämningar skadas. I norr- och Västerbotten har nivån för grova skador minskat från 25 procent till 11 procent under perioden 2012–2014. I ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har kon- kreta förslag för hur skadorna på forn- och kulturlämningar ska minska redovi- sats399. Arbetet har skett i samverkan med berörda aktörer.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Sverige rapporterar bevarandestatus för skogstyper och skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv400. Den senaste bedömningen från 2013
visar att 15 av de 16 skogliga naturtyper som omfattas har dålig eller otillräcklig
397 SKÅ tabell 6.27 6.28 och 6.32
398 Se: miljomal.se, indikatorn skador på forn- och kulturlämningar 399 Skogsstyrelsen PM 2015 Bevara skogens kulturmiljöer
400 Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. Artdatabanken 2014
LEV
bevarandestatus. Vidare bedömdes att 20 av 32 skogslevande arter har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Merparten av dagens brukade skogar saknar de kvaliteter som gäller för habitatdirektivets naturtyper .
Hotade arter
Drygt 2 100 rödlistade arter utnyttjar skogslandskapet. Det största hotet kommer från avverkning av biologiskt rika skogar, främst gamla skogar med lång kontinui- tet. En ny rödlista presenteras 2015.
Skogsstyrelsens inventering av signalarter och rödlistade arter i nyckelbiotop- klassad skog401, bekräftar nyckelbiotopernas betydelse för att bevara den biologis-
ka mångfalden. Resultaten visar även att olika typer av nyckelbiotoper eller annan skyddad skog inte är utbytbara med varandra, vilket innebär att det i arbetet med grön infrastruktur måste ses till varje skogstyp var för sig402.
Främmande arter och genotyper
Omfattningen av främmande trädslag i Sverige domineras av contortatall (cirka 600 000 hektar), medan andra introducerade trädslag skogsodlas i betydligt mindre utsträckning.
INVASIVA FRÄMMANDE ARTER
En ny EU-förordning om att förebygga och hantera introduktion och spridning av invasiva främmande arter403 trädde i kraft den 1 januari 2015. I en rapport404 till
regeringen har Naturvårdsverket föreslagit vilka åtgärdsområden som Skogs- styrelsen och andra myndigheter kan behöva genomföra för att uppfylla förord- ningens krav. Utifrån en riskbedömning kan medlemsstater peka ut nationellt invasiva arter. Arbetet med att kartlägga vilka arter som ska klassas som nationellt invasiva pågår.
401 Wijk 2009. Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden. Program 2010–2012. Skogsstyrelsen.
402 Intern analys Sture Wijk, Skogsstyrelsen 2014
403 En invasiv främmande art är en främmande art vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster.
404 Naturvårdsverket. 2014. Invasiva främmande arter. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Handlingsplan. Ärendenr: NV-00684-14.
Genetiskt modifierade organismer
I skogslandskapet förekommer inga genetiskt modifierade organismer. Viss forsk- ning bedrivs kring möjligheten att på sikt använda GM-träd i skogsbruket.
Friluftsliv
Förslag till en samlad uppföljning av friluftslivet inom miljö- och friluftslivsmålet har tagits fram i ett samverkansprojekt mellan flera myndigheter405. Arbete med
att utveckla uppföljningen av skogsbrukets hänsyn till skogens upplevelsevärden är påbörjat. En ny målbild för information och dialog om skogsbruk i områden viktiga för friluftsliv och rekreation kommer att tas fram under 2015.
Analys
Bevarande av biologisk mångfald och grön infrastruktur
Det pågår en fortsatt förlust av ekologiskt viktiga habitat och det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar och till- gång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. Merparten av dagens bru- kade skogar saknar de kvaliteter som gäller för habitatdirektivets naturtyper406.
Arealerna som uppfyller dessa kvaliteter minskar till följd av avverkning. Likaså avverkas andra skogar med höga naturvärden i viss omfattning, exempelvis nyckel- biotoper och andra värdekärnor. Fler ekologiskt värdefulla skogar behöver lång- siktigt skydd och det föreligger behov av att öka takten för områdesskyddsarbetet. Tiden är i sammanhanget en kritisk faktor då avverkningar av värdekärnor för- sämrar förutsättningarna för många arters framtida överlevnad. Arealen gammal skog och arealen skyddad skog ökar. En ökad tillämpning av hyggesfritt skogs- bruk och förbättrad miljöhänsyn kan bidra till en funktionell grön infrastruktur och till att bibehålla ekologiska värden. För att skapa en funktionell grön infra- struktur behöver åtgärderna kopplas tydligare till ett landskapsperspektiv. Behovet av naturvårdande skötselåtgärder är fortsatt stort. Som tidigare nämnts pågår många framåtsyftande åtgärder och anpassningar för att förbättra situationen. 405 Uppföljning av friluftsliv. Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom
miljömålssystemet och friluftslivsmålen. Naturvårdsverket rapport 6480, april 2014. 406 Arter och naturtyper i habitatdirektivet -bevarandestatus i Sverige 2013. Artdatabanken
2014
LEV
Målbilder för god miljöhänsyn, sektorsdialog och återkoppling till yrkesverksamma
Skogsstyrelsens effektutvärdering407 visar att samsynen om vad som är god miljö-
hänsyn har ökat med målbildsarbetet. De skogsbrukande organisationer som del- tagit är generellt positiva till både process och resultat. Överlag är siktet inställt på någon form av implementering av resultaten, ofta i form av uppdaterade instruk- tioner och kompetensutveckling för att på sikt praktiskt tillämpa målbilderna. Att de skogsbrukande organisationerna i stor utsträckning är inställda på fortsatt arbete och implementering, innebär att det finns en stor potential för framtida effekter i skogen. Dock krävs fortsatt arbete. De skogsbrukande organisationer som inte deltagit i Dialogprojektet har en tydligt mer skeptisk inställning till implementering av målbilder och förändring av uppföljningssystem.
2014 års systematiska sektorsdialoger har sammantaget mottagits positivt och slutsatser och erfarenheter ger vägledning för framtida arbete. Mötena har genere- rat ett stort antal följdaktiviteter. Vidare analys pågår.
Skogsstyrelsen bedömer att återkopplingar till yrkesverksamma av den miljö- hänsyn som tagits bidrar till att skapa förutsättningar för samsyn om vad som är bra miljöhänsyn, och ett ömsesidigt lärande som bidrar till utvecklade arbetssätt och i förlängningen bättre miljöhänsyn.
Sektorsansvar och behov av frivilliga insatser
Det krävs omfattande frivilliga insatser från skogsbruket för att miljökvalitets- målet ska kunna nås. Det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra sektorsansva- ret bland annat via klargörande kring vilka åtgärder som skogsbruket förväntas genomföra utan statligt ekonomiskt stöd samt vilka övriga statliga insatser som planeras. I det senaste skogspolitiska beslutet vidhålls att kärnan i sektorsansva- ret är skogsnäringens ansvar för att medverka till en ekologisk anpassning av sin verksamhet i syfte att uppfylla miljömålen.408
407 Duvemo K. och Eriksson A. (2014) Effektutvärdering 2013. Intern rapport. Diarienummer 2013/2108.
Delaktighet och funktionella indikatorer
För att underlätta för skogsbrukets aktörer att bidra till måluppfyllnad finns behov av att utveckla fler funktionella indikatorer. Den nyligen framtagna mål- manualen för Levande skogar409 är en god ansats som kan utvecklas vidare.
Det är också viktigt att tydliggöra och skapa förståelse för Sveriges bedömning av bevarandestatus för skogstyper och skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, och vad direktivet innebär för skogsbruket. En viktig för- utsättning är att de aktörer som påverkas och förväntas bidra till resultatet, får möjlighet att vara delaktiga. Delaktighet ger förståelse och engagemang, vilka är nyckelfaktorer för att öka motivationen.
Prioriterade insatser 2015
• Fortsatt formellt skydd av skogliga värdekärnor som nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal.
• Fortsatt arbete med implementering av målbilder för god miljöhänsyn, för att minska skadorna på hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och forn- och kulturlämningar.
• Genomföra åtgärder för att bevara skogens kulturmiljöer • Genomföra åtgärder för skogslandskapets vatten
• Adaptiv skogsskötsel • Nationellt skogsprogram
• Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster • Regeringsuppdragen om grön infrastruktur
• Skogsstyrelsen avser att i bred samverkan vidareutveckla målmanualen för Levande skogar genom att bl.a. ta fram mer ändamålsenliga miljömåls- indikatorer
409 Målmanual för uppföljning och bedömning av Levande skogar, beslut 2014-05-26, dnr 2013/1525.