Sammanfattning
Trenden för tillståndet är positiv. Generellt sker förbättringar för alla målets preciseringar. Utsläppen av bens(a)pyren har minskat något men halterna är fort- farande över preciseringen i tätorter med vedeldning. Vedeldning är den största källan till utsläpp bens(a)pyren i Sverige. Utsläppen av partiklar (PM2,5) har det senaste decenniet minskat svagt. Preciseringen överskrids i södra Sverige men i övrigt är halterna låga. Halterna minskar i bakgrundsluft antagligen för att in- transport av partiklar från övriga Europa minskar. Den största enskilda utsläpps- källan till partiklar (PM10) är vägslitage från användning av dubbdäck. Halten av partiklar (PM10) överskrider preciseringen i gatumiljön men det finns en mins- kande långtidstrend för partiklar (PM10) särskilt i de större städerna. En fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas tack vare teknisk utveckling av fordon. Utsläppen av kväveoxider från tung trafik står för en betydande andel av minskningen. Halten av kvävedioxid minskar i storstäderna som årsmedelvärde men inte som timmedelvärde. I mindre städer är tendensen svagare. Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon har minskat. De högsta halt- erna har minskat medan de lägre och medelhöga halterna har ökat. Antalet tidiga- relagda dödsfall till följd av ozon beräknas minskat med ca 24% sedan 1990 till 2015. Kostnaderna för nuvarande ozonbelastning på skogs- och jordbruk uppgår till 913 MSEK per år. Utöver ozon bedöms luftföroreningar, inklusive intransport från omgivande länder, medföra ca 5 500 förtida dödsfall per år och kostnader för hälsoförluster motsvarande 35 miljarder årligen i Sverige.
Flera viktiga styrmedelsförslag finns på ritbordet/eller genomgår besluts/ratifi- ceringsprocess. Många av de viktiga förslagen har ännu inte beslutats/ratificerats/ vunnit laga kraft i alla led (Göteborsprotokollet, EU-luftvårdspaket inklusive direktivet om utsläppstak och MCP-direktivet (med utsläppskrav från mellanstora förbränningsanläggningar), nytt kompletterande avgastest vid typgodkännande av fordon, ekodesignförordningar om fastbränsleutrustning, beslut om styrmedel för att minska emissioner från användningen av dubbdäck med mera). Beslut om och genomförande av förslagen är viktiga förutsättningar för att klara miljö- kvalitetsmålet. Nationellt är åtgärder för att minska emissioner som bidrar till höga halter av kvävedioxid vid trafikerade platser samt slitagepartiklar till följd av användning av dubbdäck de viktigaste åtgärdsområdena inom trafiksektorn. Påskyndande av ekodesignkrav för pannor och kaminer samt styrmedel som ökar utbytestakten är angeläget för att minska utsläpp från vedeldning.
Resultat
Nytillkomna styrmedel
Utöver de nya avgaskraven (steg IV) för arbetsmaskiner och traktorer i effektklass 56–130 kW började gälla 31 december 2013 (typgodkännanden) respektive 31 december 2014 (registrering/ut på marknaden) har inga styrmedel av betydelse för att nå miljökvalitetsmålet trätt i kraft under 2014.
Pågående arbete med styrmedel i EU-och internationellt
I slutet av 2013 lade Europeiska kommissionen fram ett nytt åtgärdspaket för ren luft i Europa som syftar till att förbättra luftkvaliteten i Europa fram till 2030 och därefter. Luftvårdspaketet består av flera delar varav förslaget om reglering av utsläpp från mellanstora förbränningsanläggningar (MCP-direktivet) förhandlas under 2014 och ett beslut kan förväntas under 2015. Förhandlingarna om ett nytt utsläppstakdirektiv har påbörjats under 2014 men har stannat upp och ett beslut kan förvänta tidigast 2016. Utöver luftvårdspaketet och delvis kopplat till detta röstade ekodesign kommittén igenom förslag till ekodesignkrav 2014 som för- väntas bli formellt antagna och införda i lagstiftningen 2015. De nya kraven för fastbränslepannor börjar gälla år 2020 och kraven för rumsvärmare börjar gälla år 2022. Kraven genomförs i form av en EU-förordning. Kompletterande krav på arbetsmaskiner utöver steg IV är även under diskussion i EU40.
Pågående arbete med styrmedel nationellt
Förslag om dubbdäck diskuteras i en statlig utredning som avrapporteras i mars 2015. Trafikverket har ett uppdrag om kunskapsstöd till aktörer om miljömässigt hållbara val av vinterdäck för att minska användningen av dubbdäck. Beslut om åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna har fattats för Linköping och Sundsvall41.
40 http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/mechanical/non-road-mobile-machinery/index_ en.htm
41 Naturvårdsverkets web: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/ Miljokvalitetsnormer/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Atgardsprogram-for-luft/
Uppföljning av miljökvalitetsmålets preciseringar
BENSEN, BUTADIEN OCH FORMALDEHYD
Bedömningen kvarstår att halterna är låga och i nivå med eller under värdet för preciseringarna. För formaldehyd finns de största källorna inomhus och utgörs främst av byggmaterial, möbler och textilier.
BENS(A)PYREN
Idag är vedeldning den största rapporterade källan till PAH (polycykliska aroma- tiska kolväten) inklusive bens(a)pyren42. De totala nationella utsläppen av bens(a)
pyren de senaste fyra åren (2009–2012) har minskat något. Även utsläppen från vedeldning har minskat under samma period, men sett över en längre tidsperiod kan ingen tydlig trend utläsas. Halterna är som regel låga sett över året men något över nivån för preciseringen i tätorter med vedeldning.
PARTIKLAR
De rapporterade utsläppen av partiklar (PM2,5) har en svagt minskande trend de senaste tio åren43. I Malmö överskrids halten av partiklar (PM2,5) såväl för
preciseringen för dygn- som årsmedelvärde44. Det kan delvis bero på intransport
av förorenad luft från Öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även i gaturum. Det finns en tydligt minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft som kan bero på att åtgärds- arbetet för att minska luftföroreningar i Europa visar effekt.
De senaste tio åren har utsläppen av partiklar (PM10) minskat något45. Den
största enskilda utsläppskällan till partiklar (PM10) är vägslitage från användning av dubbdäck. Halten av partiklar (PM10) överskrider preciseringen i gatumiljön generellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. En minskande långtidstrend för partiklar (PM10) i gatumiljön kan observeras generellt i våra tätorter. Särskilt i de större städerna minskar halterna46 (Figur 5).
42 Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP år 2014. 43 Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP år 2014. 44 Datavärden för luft, IVL. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812
d2da6a41680004804.html
45 Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP år 2014. 46 Datavärden för luft, IVL. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812
Black Carbon (BC), ”svart kol”, är den huvudsakliga beståndsdelen i sot. Sot bildas vid ofullständig förbränning av många vanliga kolhaltiga bränslen. BC är en viktig beståndsdel i fina partiklar (PM2,5). Sot antas generellt ha en upp- värmande effekt på klimatet samt påverkar hälsan4748. Det finns ännu ingen
precisering för BC i avvaktan på ett säkrare dataunderlag. OZON
Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 35 procent mellan 2000–201249.
I Sverige har utsläppen av främst kvävedioxid minskat medan utsläppen av flyk- tiga organiska ämnen som till exempel lösningsmedel från hushållen har ökat50.
Ozonhalternas utveckling i norra Europa under de senaste drygt tjugo åren karak- teriseras av att tillfällen med de högsta halterna har minskat medan de lägre och
47 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.
48 Health Effects of Black Carbon, WHO Europe 2012.
49 European Union emission inventory report 1990–2012 under the UNECE Convention onLong-range Transboundary Air Pollution (LRTAP). EEA, 12/2014.
50 Sveriges internationella rapportering. Informative Inventory Report Sweden 2014. Naturvårdsverket 2014
PM10, µg/m3
Figur 5. Årsmedelvärden av partiklar, PM10 i stadsmiljöer 2003–2013
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFT, IVL
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
De större städerna har en minskande trend för halten av partiklar.
Malmö, Dalaplan Sthlm, Hornsgatan Göteborg, Haga Medel Trend, Malmö Trend,Sthlm Trend, Göteborg Trend, Medel 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
FRISK LUFT
medelhöga halterna har ökat. Antalet timmar med halter av marknära ozon över det hälsorelevanta tröskelvärdet har minskat det senaste decenniet medan antalet dagar då tröskelvärdet överskrids ökar51. Mellan 1990 och 2015 beräknas antalet
förtida dödsfall ha minskat med cirka 24 % och beräknas minska ytterligare till 202052. Det finns ingen statistiskt säkerställd förändring över tid vad gäller preci-
seringar för ozonets inverkan på växtligheten baserat på AOT4053. AOT40
april–september överskrider målvärdet som gäller preciseringen inom Frisk luft, 5 000 ppb timmar, i kustnära och höglänta områden i södra Sverige men inte i norra Sverige54. Den nuvarande ozonbelastningen 2006–2012 beräknades ge upp-
hov till en tillväxtnedsättning för skogen i hela landet och för alla trädslag på -2.6 Mm3 per år. Kostnaderna för nuvarande ozonbelastning på skogs- och jord-
bruk uppgår till 913 MSEK per år och halveras i ett scenario där preciseringen för ozon nås55.
KVÄVEDIOXID
Utsläppen av de viktigaste luftföroreningar i Europa har minskat under de senaste decennierna, vilket resulterar i generellt förbättrad luftkvalitet i regionen56.
Huvudsakliga källor till kväveoxider i tätortsluften i Sverige är trafiken, arbets- maskiner samt i vissa fall sjöfarten. De totala svenska utsläppen av kväveoxider minskar57. En fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas tack vare
en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Tung trafik står också för en betydande andel av minskningen av utsläppen. Andelen dieseldrivna personbilar ökar dock avsevärt och utsläppen i verklig trafik är högre än vad som kan förväntas vid res- pektive kravnivåer58. Timmedelvärdet visar ingen trend i storstäderna (Figur 6) i
motsats till årsmedelvärdet som visar en nedåtgående trend59 (Figur 7). I städer
över 50 000 invånare, utom storstäderna, finns en svagt ökande trend för tim- medelvärdet och en mycket svagt minskande trend för årsmedelvärdet.
51 Datavärden för luft, IVL. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812 d2da6a41680004804.html
52 TSAP-2012 Baseline: Health and Environmental impacts. IIASA, 2012. 53 EMEP Report 1/2003; http://www.emep.int/UniDoc/node14.html
54 Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon, IVL-rapport C63, 2014.
55 Karlson P E et al. Ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige. IVL, rapport C59, 2014.
56 EEA Technical report, No 12, 2014
57 Sveriges internationella rapportering. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Statistik-A-O/Kvaveoxid-till-luft/
58 Real-world exhaust emissions from modern diesel cars. ICCT, White paper, 2014.
59 Datavärden för luft, IVL. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812 d2da6a41680004804.html
NO2, µg/m3
Figur 6. Timmedelvärdet (98-percentil) för kvävedioxid i stadsmiljöer 2003–2013
KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFT, IVL
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Timmedelvärdet (98-percentil) för kvävedioxid visar ingen trend i storstäderna.
Malmö, Dalaplan Sthlm, Hornsgatan Göteborg, Haga Medel Trend, Malmö Trend,Sthlm Trend, Göteborg Trend, Medel 140 120 100 80 60 40 20 0 140 120 100 80 60 40 20 0 NO2, µg/m3
Figur 7. Årsmedelvärde för kvävedioxid i städer 2003–2013
KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFT, IVL
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Årsmedelvärdet för kvävedioxid visar en svagt nedåtgående trend i storstäderna.
Malmö, Dalaplan Sthlm, Hornsgatan Göteborg, Haga Medel Trend, Malmö Trend,Sthlm Trend, Göteborg Trend, Medel 60 50 40 30 20 10 0
FRISK LUFT
En uppdatering av beräkningen av hälsokonsekvenser av luftföroreningar har genomförts. Den visar att lokalt genererade avgaser uppskattas, baserat på expo- neringen för kvävedioxid som indikator (huvudsakligen fordon), medföra cirka 1 300 förtida dödsfall per år och kostnader för hälsoförluster motsvarande mellan 7–25 miljarder årligen (beräknat för år 2010 mot tidigare 2005)60.
KORROSION
Ingen uppdatering har skett 2014.
Analys
Ändring av förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet
Flera viktiga styrmedelsförslag finns på ritbordet/eller genomgår besluts/ratifice- ringsprocess. Många av de viktiga förslagen har ännu inte beslutats/ratificerats/ vunnit laga kraft i alla led (Göteborsprotokollet, EU:s-luftvårdspaket inklusive direktivet om utsläppstak MCP-direktivet, nytt kompletterande avgastest vid typgodkännande av fordon inom EU (Real Driving Emissions – RDE), ekodesign- förordningar om fastbränsleutrustning, beslut om styrmedel för att minska emis- sioner från användningen av dubbdäck med mera). Beslut om och genomförande av förslagen är viktiga förutsättningar för att klara miljökvalitetsmålet.
Nationellt är åtgärder för att minska emissioner som bidrar till höga halter av kvävedioxid vid trafikerade platser samt slitagepartiklar till följd av använd- ning av dubbdäck av stor betydelse för måluppfyllelse. Styrmedel för att minska utsläpp vid användning av dubbdäck utreds för närvarande. De under året beslu- tade åtgärdsprogrammen syftar i första hand till att klara miljökvalitetsnormerna men är samtidigt viktiga för att möjliggöra att miljökvalitetsmålet kan nås i de aktuella städerna. Infrastruktursatsningar som bidrar till ökad trafik i närområdet motverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Införande av ekodesignkrav för pannor och kaminer spelar långsiktigt en stor roll för att minska utsläppen från vedeldning. Eftersom omsättningstakten är mycket långsam är det angeläget att öka utbytestakten av utrustning som inte fyller kraven.
60 Quantification of Population exposure to NO2, PM2,5 and PM10 in Sweden 2010. IVL report B2197, 2014.
De mest angelägna insatserna för målet
Internationella insatser behövs för att minska utsläppen av partiklar och ämnen som bildar marknära ozon. Det är viktigt att Sverige fortsätter vara drivande i aktuella processer kring styrmedel och avtal (bland annat takdirektivet, direk- tivet om medelstora förbränningsanläggningar samt ratificering av Göteborgs- protokollet). Sverige bör också arbeta aktivt i internationella fora som Arktiska Rådet, HELCOM och IMO för att minska utsläppen av sot och kväveoxider från sjöfarten. Den strategi för en samlad luftvårdspolitik, som miljömålsberedningen arbetar med att ta fram, har stor betydelse för Sveriges fortsatta luftvårdsarbete. Uppdraget om ett klimatpolitiskt ramverk ska samordnas och synergier ska sökas med uppdraget att utveckla ett förslag till en strategi för en samlad luftvårdspoli- tik. Det är angeläget att samtliga berörda myndigheter och andra aktörer stödjer miljömålsberedningens arbete med att ta fram strategin för en samlad luftvårds- politik och det klimatpolitiska ramverket.
En effektiv användning av planeringsverktyg och miljökvalitetsnormer är angelägen för att bromsa en ökning av trafiken på kritiska platser. Utöver detta är det angeläget att, framför allt i tätorter, underlätta för en ökning av fordon med mycket låga emissioner. Effektiva styrmedel för att minska utsläppen av partiklar från användning av dubbdäck är angeläget. Höga halter av slitagepartiklar är ett allmänt problem i de flesta tätorter. För att minska problemen är generella styr- medel som till exempel en skatt på dubbdäck mest effektivt. Vad gäller utsläpp från vedeldning bör åtgärdsarbetet påskyndas till exempel genom ett tidigare- läggande av ekodesignkraven samt genom en skrotningspremie. För att få bukt med de ökade utsläppen av lösningsmedel från hushållen bör lämpliga åtgärder för att minska användningen av produkter som innehåller lösningsmedel inom hushållen utredas.