Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs- miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Regeringen har fastställt elva preciseringar:
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
OEXPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oexploaterade och i huvud- sak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före- kommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och till- räcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kultur- miljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Sammanfattning
En stor del av sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Övergödning är ett problem framför allt i odlingslandskapet. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Höga kvicksilverhalter och andra miljögifter är ett problem. Det saknas övervakningsdata speciellt för kemi- kalier, men även för biologiska parametrar. Bevarandestatus för många arter är inte gynnsam på grund av försämringar i livsmiljö och vattenkvalitet. Främmande arter och klimatförändringar riskerar att påverka den biologiska mångfalden. Många kulturmiljöer är hotade. Restaurering av sjöar och vattendrag förbätt- rar miljötillståndet i påverkade vatten, men arbetet försvåras av resursbrist. Det behövs förbättrad miljöhänsyn i vattenkraft, skogsbruk och jordbruk samt ökade satsningar på kulturmiljöåtgärder.
Resultat
Utvecklingen i sötvattensmiljön är neutral i hälften av länen, där positiva och negativa trender i miljön tar ut varandra. Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten och Västra Götalands län bedömer att utvecklingen i vattenmiljön är positiv, medan de andra länen upplever neutral eller negativ utveckling.
God ekologisk och kemisk status
I dag har 49 % av vattenförekomster i sjöar och 32 % av vattenförekomster i vattendrag minst god ekologisk status. Fysisk påverkan, övergödning och försurning är de största orsakerna till att vattenmiljöerna inte når god status (Figur 21)227.
Kvicksilver påverkar den kemiska statusen, och inget av Sveriges inlandsvatten där mätdata finns klarar vattendirektivets krav för god kemisk status med av- seende på kvicksilver. Kvicksilver ligger upplagrat i marken och läcker långsamt ut i sjöar och vattendrag228.
227 VISS (VattenInformationsSystem Sverige) www.viss.lansstyrelsen.se/
228 Kronberg RM 2014. The boreal journey of methyl mercury. Doktorsavhandling – Sveriges Lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-576-7970-3
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
I Norra Sverige påverkar läckage av metaller som nickel, kadmium och bly från pågående och avslutad gruvverksamhet den kemiska statusen. Andra ämnen som överskrider gränsvärdet för miljökvalitetsmålet är bromerade flamskyddsmedel, ftalater, PAHer, tributyltenn, oktylfenol och fluoranten229.
Avsaknad av mätdata försvårar bedömningen, och över 90 % av vattenföre- komsterna har inte klassificerats avseende kemisk status.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Denna precisering är starkt kopplad till ekologisk och kemisk status. De enda oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag ligger i Norra Sverige. Bi- flöden till stora reglerade älvar kan vara relativt opåverkade. Exempelvis Lule älv, där huvudfåran är kraftigt påverkad, har biflöden som hyser bestånd av flodpärl- musslan – ett tecken på god miljöstatus.
Ytvattentäkters kvalitet
Flera rapporter om giftiga ämnen i ytvatten har publicerats under 2014. Enligt Livsmedelsverkets nationella kartläggning kan 109 av 1 800 anläggningar med
229 VISS (VattenInformationsSystem Sverige) www.viss.lansstyrelsen.se/
KÄLLA: VATTENINFORMATIONSSYSTEM VISS 2014
Olika påverkanstryck påverkar den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag. Fysisk påverkan är den mest utbredda påverkansfaktorn. Vattenmyndigheterna har statusklassificerat cirka 7 200 sjöar och cirka 15 600 vattendrag, varav hälften var fysiskt påverkade.
Vattendrag
Figur 21. Påverkanstryck på sjöar och vattendrag
0 2 000 4 000 6 000 Sjöar Antal klassade vattenförekomster Fysisk påverkan Övergödning Miljögifter Försurning Främmande arter
grund- och ytvatten vara påverkade av perfluorerade alkylsyror (PFAS)230. Dessa
anläggningar försörjer 3,6 miljoner konsumenter med dricksvatten. I den första rikstäckande studien av förekomst av högfluorerade ämnen i vattendrag överskred PFOS miljökvalitetsnormen på 27 % av provtagningsplatserna231.
Ekosystemtjänster
Produktion av fisk är en värdefull ekosystemtjänst. Fångsten i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick år 2013 till 1 348 ton, medan den sammanlagda behållna fångsten i fritidsfisket var ca 9 000 ton (Figur 22)232233.
230 PFAA i råvatten och dricksvatten - Resultat av en kartläggning, september 2014. Livsmedelsverket www.slv.se/sv/grupp1/Dricksvatten/Dricksvattenkvalitet/Perfluorerade- alkylsyror/
231 Ahrens L et al 2014. Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag. Rapport till Naturvårdsverket, Överenskommelse NV-2213-13-026, Uppsala, 2014-08-11
232 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2013. Statistiska meddelanden JO 56 SM1401 233 Fritidsfisket i Sverige 2013. Statistiska meddelanden JO 57 SM1401
KÄLLA: STATISTISKA CENTRALBYRÅN, FISKERIVERKET OCH HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Produktion av fisk är en viktig ekosystemtjänst som sötvatten bidrar med. Fritidsfiskets fångster överskrider yrkesfiskets fångster mångfaldigt. Figuren avser den behållna fångsten i fritidsfisket, där totalfångsten år 2013 var nästan dubbelt så stor som den behållna fångsten.
Figur 22. Ekosystemtjänster i sötvatten
Fritidsfiske Yrkesfiske Ton 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 2006 2011 2013
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Strukturer och vattenflöden
Bristande konnektivitet är ett problem i många vatten. Idag har endast 60 % av sjöarna och 25 % av vattendragen god eller hög konnektivitet234.
Endast ca 200 av Sveriges ca 2100 vattenkraftverk har en fiskväg. Rättspraxis inom tillståndsprövningen av vattenverksamheter (11 kap miljöbalken) har tydlig- gjorts under 2014, vilket innebär att lagligförklaring av en äldre vattenanläggning kan förses med villkor om exempelvis fiskväg.
Vattenverksamhetsutredningen överlämnade betänkandet I vått och torrt – för- slag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) i juni 2014. En av slutsat- serna var att staten är ansvarig för anläggningar i avlysta allmänna flottleder.
Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag angående dialog om vatten- kraft och miljö235 föreslår att dialogen mellan intressenter fortsätter på regional
nivå och att Energimyndigheten och Svenska kraftnät tar fram ett forskningsbase- rat underlag på ekologisk hänsyn i vattenkraft.
Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har tagit fram en natio- nell strategi för vattenkraft236. Den innehåller åtgärder för att minska vatten-
kraftens miljöpåverkan och åtgärder som innebär ökad produktion för att klara framtida energibehov. Strategin föreslår ett begränsande planeringsmål för miljö- förbättrande åtgärder i vattenkraftverk på nationell nivå.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Arter som står högt upp i näringsväven ger en bild på bevarandestatus och biolo- gisk mångfald. Inventeringar visar att bestånd av sjöfåglar har varit relativt stabil över perioden 2002–2014 (Figur 23 på nästa sida)237.
Flodpärlmusslan har försvunnit från många vattendrag under 1900-talet, mest på grund av fysiska förändringar i miljön som påverkat flodpärlmusslan eller dess värdfiskar negativt. I dag är den känd i 629 vattendrag, men föryngring har kon- staterats i bara 45 % av dessa238.
234 VISS (VattenInformationsSystem Sverige) www.viss.lansstyrelsen.se/
235 Dialog om vattenkraft och miljö www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/ samverkansomraden/energi/dialog-om-vattenkraft-och-miljo-2014.html 236 Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten: Strategi för åtgärder i
vattenkraften. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14. 237 Svensk Fågeltaxering www.fageltaxering.lu.se/
238 Miljömålsportalen www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/ Indikatorsida/?iid=57&pl=1
Hotade arter och återställda livsmiljöer
På ArtDatabankens nya rödlista (2015) finns 239 limniska arter, vilket är fem fler än på förra listan (2010)239. Det går inte att urskilja några egentliga trender, utan
situationen är stabil och otillfredsställande.
Ålens populationsutveckling har länge varit bekymrande och ålen är akut hotad240. Efter årtionden av kraftig minskning visar ålbeståndet tecken på en möj-
lig återhämtning241. Situationen är dock fortsatt mycket allvarlig.
Årligen genomförs ett stort antal fiskevårdsåtgärder och andra restaurerings- åtgärder. Under 2013 inrapporterades 44 biotopvårdsåtgärder och 84 fiskvägar i hela landet i databasen Åtgärder i Vatten242.
239 Den svenska rödlistan www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/arter/ rodlistan/
240 Den svenska rödlistan www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/arter/ rodlistan/
241 Dekker, W. & Casselman, J.M. (eds.) 2014. Are eels climbing back up the slippery slope? The 2003 Quebec Declaration of Concern about eel declines – 11 years later. Fisheries 39(14): 613–614
242 http://atgarderivatten.lansstyrelsen.se/
Populationsutvecklingen för 13 fågelarter som häckar vid sjöar och vattendrag. Det finns ingen signifikant trend över perioden 2002–2014. Indexet beskriver populationsutvecklingen jämfört med startåret 2002, och är anpassat till dataserier med luckor. Exempelvis betyder ett värde på 1,2 att fågelpopulationen har ökat med 20 % jämfört med startåret.
KÄLLA: SVENSK FÅGELTAXERING
Index 2002 = 1,0
Figur 23. Häckande fåglar vid sjöar och vattendrag
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Främmande arter och genotyper
Några av de mest uppmärksammade främmande arterna i svenska sötvatten är sjögull och signalkräfta. Under 2014 avslutades två LONA-projekt i Kungsör och Tingsryd för att utrota sjögull. Kraftpesten fortsätter att sprida och drabbade framförallt Dalarna och Värmland under 2014. Den främsta orsaken är illegala utsättningar av signalkräfta.
Flera limniska arter har hittats i Östersjön och/eller Västerhavet, och de har goda möjligheter att sprida sig till sötvatten243. Fisken svartmunnad smörbult har
spridit sig fort sedan första fynden i svenska vatten i Karlskrona 2008. Den har hittats i estuarier, t.ex. i Göta älvs mynning och Bråviken utanför Norrköping under 2014, och det är en tidsfråga innan den kommer till svenska insjöar.
Genetiskt modifierade organismer
Det bedrivs ingen kommersiell verksamhet med genetiskt modifierade vatten- levande organismer i Sverige.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Under 2014 har Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med fyra länsstyrelser – Jönköping, Värmland, Västerbotten, Västernorrland – genomfört ett projekt för att lyfta betydelsen av limniskt områdesskydd samt föreslå kriterier för bedöm- ning av limniska naturreservat.
På kulturmiljösidan har de flesta län satsat resurser på kunskapsunderlag för vattenanknutna kulturmiljöer. Länsstyrelserna fick ca 4 miljoner kronor från anslaget 7:2 till kunskapsunderlag i 2014. Nio länsstyrelser i södra Sverige har gett bidrag till vattenanknutna kulturmiljöer244. Vidare har Havs- och vatten-
myndigheten gett bidrag till kulturmiljöprojekt i Södra Östersjöns och Väster- havets vattendistrikt. Arbetets museum har under 2014 kartlagt arbetslivsmuseer med anknytning till vattenverksamhet.
243 Sture Nellbring, tidigare Länsstyrelsen i Stockholms län, personlig kommunikation 15-02-03
244 Vårda vattendragens kulturarv www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/samhallsplanering- och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag/Pages/varda- vattendragens-kulturarv.aspx
Friluftsliv
Friluftsliv är en viktig ekosystemtjänst som sjöar och vattendrag erbjuder. Enligt friluftsenkäten245 är nöjes- och motionspromenader den viktigaste formen av fri-
luftsliv generellt, detta gäller även vistelse vid vatten. Under år 2014 var över 80 % av befolkningen ute på promenad minst en gång per månad.
Andra viktiga aktiviteter är bad och fritidsfiske. År 2013 kontrollerades 199 bad i sötvatten enligt EU:s badvattendirektiv, varav 77 % klassificerades som minst tillfredsställande246. Samma år fritidsfiskade 1,6 miljoner personer i åldern
16–80 år, som ägnade 9,2 miljoner dagar åt fiske vid sötvatten247.
En förutsättning för friluftsliv kopplat till vatten är tillgänglighet. När strand- zonen bebyggs minskar tillgängligheten. År 2012 uppfördes 703 nya strandnära byggnader i hela landet, varav 87 % var ej fristående, dvs de uppfördes mindre än 75 m från äldre byggnad248. Mellan 2001–12 har det i genomsnitt uppförts 161 fri-
stående byggnader och 614 ej fristående byggnader per år i hela landet (Figur 24).
245 Delrapportering av en nationell enkät om svenska folkets friluftsvanor, februari 2015, Peter Fredman, Mittuniversitetet och Marcus Hedblom, SLU
246 European bathing water quality in 2013. EEA Report No 1/2014. www.eea.europa.eu/ publications/european-bathing-water-quality-in-2013/
247 Fritidsfisket i Sverige 2013 JO 55 SM 1401
248 Sammanställning av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
KÄLLA: STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Det strandnära byggandet inom 100 meter från sjöar och vattendrag fortsätter. Under 2012 uppfördes 703 nya strandnära byggnader utanför tätort. Fristående byggnader med större avstånd än 75 meter till äldre bebyggelse antas ta mer ny mark i anspråk än övriga nybyggnatio- ner, och därmed leda till att tidigare orörda ytor exploateras. Strandskyddets syfte är att trygga friluftslivet och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv.
Figur 24. Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2001–2012
Ej fristående Fristående Antal byggnader 0 200 400 600 800 1 000 1 200 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Analys
För arbete med miljömålet Levande sjöar och vattendrag behövs en vidareutveck- ling av indikatorer baserade på tillgängliga data. Flera län har pekat på resursbrist för genomförande av åtgärder.
God ekologisk och kemisk status
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2015–2021 föreslår åtgärder för bl.a. fysisk påverkan, övergödning och kemikalier249. Utfallet av åtgärdsprogrammet är
avgörande för den framtida utvecklingen i sötvattensmiljön.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Denna precisering är starkt kopplad till ekologisk och kemisk status. Antal vatten- förekomster med hög status har ökat, men detta beror främst på bättre datakvali- tet.
Ytvattentäkters kvalitet
Klimatförändring kan komma att påverka ytvattentäkternas kvalitet. Ökad av- rinning och humustillförsel ger upphov till brunifiering, vilket påverkar både användningen och behandlingsbehovet.
Fler vattenskyddsområden för ytvattentäkter behöver inrättas. Idag har 18 % av ytvattentäkterna ett vattenskyddsområde som fastställts med stöd av miljö- balken.
Ekosystemtjänster
Naturvårdsverkets kommunikationssatsning och SLU Aquas pågående kartlägg- ning kommer att lyfta arbetet med ekosystemtjänster och ge inspel till framtida indikatorer.
249 Samråd under förvaltningscykeln 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om- vattenmyndigheterna/deltagande-och-dialog/samrad-andra-forvaltningscykeln/Pages/ default.aspx
Strukturer och vattenflöden
Preciseringen saknar en bra indikator, men är starkt kopplad till ekologisk och kemisk status.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Konventionen för biologisk mångfald250 utgör en global plan för att rädda den
biologiska mångfalden, och Sverige har utvecklat en strategi för biologisk mång- fald och ekosystemtjänster251. Trots ambitiösa planer är utvecklingen otillfredsstäl-
lande, både nationellt och internationellt.
Kunskap om genetisk variation behövs för funktionell förvaltning och fram- gångsrikt bevarandearbete. Denna kunskap saknas ofta, med undantag av några fiskpopulationer av särskilt intresse (t.ex. lax och öring i Vänern252).
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Den starkt hotade flodpärlmusslan används ofta som indikator för miljöstatus. För att förbättra situationen för flodpärlmusslan har många livsmiljöer återställts med olika åtgärder, men arbetet tar tid, och resultatet varierar kraftigt beroende på förutsättningarna i varje enskilt vattendrag. Generellt saknas kunskap om åter- ställda livsmiljöer, och det behövs förbättrad inrapportering till databasen Åtgär- der i Vatten253.
Återhämtning av det europeiska ålbeståndet kräver nationsövergripande för- valtningsplaner i hela Europa samt ett fortsatt exportstopp av ål till tredje länder.
Främmande arter och genotyper
Indikatorutvecklingen är problematisk: när man upptäcker en främmande art, kan det redan vara kört. Den mest kostnadseffektiva åtgärden är att förhindra etable- ring och spridning. Informationsinsatser behövs för att stoppa illegala utsättningar av signalkräfta.
250 Convention on Biological Diversity www.cbd.int/
251 Regeringens proposition 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
252 Palm S et al 2012. Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax. Aqua reports 2012:4. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 64 s.
253 Databas Åtgärder i vatten http://atgarderivatten.lansstyrelsen.se/
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
En ny EU-förordning avseende invasiva främmande arter började gälla i januari 2015254. Förordningen ska verka förebyggande mot invasiva främmande arter och
bekämpa de värsta redan etablerade arterna. Sverige behöver utveckla ett system för att övervaka och riskbedöma invasiva främmande arter. I dag har Naturhisto- riska riksmuseet255 och SLU Aqua256 ett inrapporteringssystem för fynd och obser-
vationer av djur. Vidare behövs utveckling av hanteringsåtgärder och rutiner för rapportering.
Genetiskt modifierade organismer
Bedöms inte vara en aktuell fråga.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbete med att skydda värdefulla naturområden pågår i många län. I dagsläget saknas en bra miljömålsindikator för uppföljning av limnisk skydd, men utveck- lingsarbete pågår på Havs- och vattenmyndigheten. Den nuvarande indikatorn skyddade sjöar och vattendrag ger inte en sann bild, eftersom det saknas underlag för tillförlitlig bedömning.
Ett stort hot mot kulturmiljöerna är upphört brukande och förfall av bebyg- gelse och anläggningar. För att skydda och bevara vattenanknutna kulturmiljöer behövs resurser för skydd, vård och restaurering. Bättre kunskapsunderlag behövs för att kunna prioritera åtgärder och avväga mellan olika intressen.
Friluftsliv
Resultaten från friluftsenkäten 2014 visar att sjöar och vattendrag har ett stort värde för friluftslivet, inte minst för människors återhämtning. Att utövarna i viss mån upplever störning indikerar dock att miljöernas värde riskerar att minska.
Nya regler för strandskyddet kring mindre sjöar och vattendrag trädde i kraft 2014. De ger länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag om områdets betydelse för växt- och djurlivet samt friluftslivet är liten. Än så länge kan regeländringens effekter inte utvärderas.
254 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter 255 www.nrm.se/forskningochsamlingar/rapporterafynd.2901.html
256 www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/frammande-arter/svartmunnad- smorbult/rapportera-frammande-arter/