Antivaccinationsrörelsens uttryck och budskap på sociala medier

Antivaccinationsrörelsen har enligt Calderón Rodriqúez et al. (2019) startats av föräldrar som är oroliga för vad vaccin kan göra med deras barn. I den här studien märker vi inte av oron förälder till barn utan endast en oro som gäller en själv. Vilket kan bero på att vaccinet mot SARS-CoV-2 inte är godkänt för barn, det finns med andra ord inga barn som riskerar att skadas av vaccinet. Bradshaw et al. (2020) menar på att antivaccinationsrörelsen använder sig av personliga berättelser vilket delvis går att se i den här studien. Exempel på personliga berättelser är de när personer dött av vaccinet och de där det visas på maskar i munskydd. Det visar på att personer som är negativt inställda till vaccin eller skeptiska till att SARS-CoV-2 finns på riktigt vill använda sig av personliga berättelser för att påverka människor i deras beslut om användadet munskydd och vaccinering. Här ser vi en övertygelse från personerna att de besitter mer kunskap än experterna vilket är vad Motta et al. (2018) beskriver som Dunning-Kreuger effekten. Dunning-Kreuger effekten handlar om att personer som är felaktigt informerade anser att deras kunskap är den rätta och sen upplever att de har mer kunskap än vad experterna har.

Vilket är något som går att tolka som återkommande i studiens empiri, människor på Twitter antar att de har mer kunskap än experterna på området och det beror på att experterna arbetar för the big pharma och experterna är därmed endast intresserade av en sanning. Något som behöver tas i beaktande är att alla personer är intresserade av den sanning som gynnar dem bäst, det är med andra ord inte konstigt om the big pharma vill lyfta den sanning som gynnar dem bäst och antivaccinationsrörelsen fokuserar på den sanning som gynnar dem bäst. Som Kata (2010) beskriver det finns det idag möjlighet för flera sanningar att finnas samtidigt. Det öppnar upp för personer som inte tror på expertsystemet och den sanning som de presenterar utan de väljer att skapa egna sanningar och sedan sprida dessa via sociala medier. Världen idag öppnar

36

upp för att människor ska få tycka och tro på olika sanningar. Vilket öppnar upp för att individer inte tror på det som är mest allmänt känt som sanningen. Det skapar problem för säkerheten i Sverige enligt Säkerhetspolisens (2020) rapport, de anser att människorna som är kritiska försöker skada samhället och tillhör gruppen extremister. Vidare menar de att när covid-19 pandemin är över så kommer dessa individer fortsätta arbeta för att öka polariseringen och skapa misstro mot regeringen men de kommer att hitta något nytt som de kan skylla på regeringen. Samtidigt som SÄPO ser det här som ett hot finns det forskare likt Stolle et al.

(2020) som menar på att det kritiska tänkandet är positivt. Alla personer är olika och kommer gå olika långt i deras agerande, vilket innebär att båda kan ha rätt. Det kritiska tänkandet kan vara positivt så länge det inte övergår till att skada demokratin. Det är däremot en svår av-vägning att veta var gränsen för vad som är farligt för samhället går.

En sak som framkommit i studien är att det är starka ord och uttryck som används. Ordet fascism är ett starkt ord som används om diktaturer och i den här studien går det att se att ett flertal medverkande jämför det som sker i Sverige nu med diktaturer genom tiderna. Dels genom att kalla vaccinpass för hälsofascism men även genom att jämföra vaccinpass med Davidsstjärnan.

Det visar på att det finns starka känslor inblandade för parterna som ser en enorm risk med att demokratin är på väg att förstöras. Samtidigt som SÄPO (2020) menar att individer som tillhör antivaccinations-rörelsen är farliga för demokratin så är antivaccinationsrörelsen oroliga över att demokratin är på väg att bytas ut mot diktatur. Vilket är intressant då både SÄPO och kritikerna uppger att de vill behålla demokratin men de ser varandra som ett hot mot demokratin. Det är med andra ord inte alltid självklart att människor tycker att samma saker är ett hot mot demokratin. Antivaccinationsrörelsen kritiserar upprepade gånger de beslut som regeringen tar och menar på att regeringen vill ha en diktatur. Det är tydligt att de som är kritiska mot vaccin använder sig av starka ord och uttryck, likt när de använder sig av personliga berättelser vilket kan tyda på att de är ute efter att röra upp känslor och få folk att tvivla på att regeringen gör det som gynnar befolkningen mest. Även när det kommer till att beskriva alla människor som är positiva till vaccin är ordvalen starka. Enligt de som är kritiska till vaccin är individer som inte protesterar antigen så indoktrinerade att de inte förstår bättre eller så är de lata människor som inte bryr sig. Det finns flera tecken på att kritikernas språkbruk är starkt och sett till den tidigare forskningen som Bradshaw et al. (2020) presenterar som gör gällande att antivaccinations-rörelsens mål är att nå människors känslor så är det ett ypperligt sätt att göra det. Många människor kommer bli upprörda av att kallas för lat och en oro kommer att skapas om människor börjar vara oroliga för att demokratin är på väg att försvinna till förmån

37

för en diktatur. Vad beträffar hänvisningarna till Davidsstjärnan och Nazityskland så är det trots att det är många år sedan en öm punkt för många eftersom att händelserna var så fruktansvärda.

Eftersom att flertalet använder ungefär samma uttryck så kan det tyda på att vilka uttryck som ska användas och hur de ska uttrycka sig på sociala medier för att stärka sin sak inte är slumpmässiga. Något som van Schakwyk et al. (2020) menar i sin studie är att antivaccinations-rörelsens sätt att skriva på sociala medier är planerat för att de vill styra informationen. Studien av Bonnevie et al. (2020) visar på att det är ett fåtal personer som uttrycker sig negativt på internet när det gäller vaccin. I den här studien är det ett flertal personer som är återkommande och de återkommer med kommentarer i varandras fält, samt retweetar varandras tweets. Det är med andra ord få personer som uttrycker sig negativt men det ger genomslagskraft. Andra förklaringar till att språkbruket blir hårt kan vara att de är anonyma och att de sitter bakom en skärm vilket ger individerna en sorts skydd och en möjlighet att uttrycka sig samtidigt som de kan undvika kritik. När det handlar om att vaccinet är farligare än sjukdomen är det även här på känslor som de väljer att spela. Vilket är något som setts i tidigare forskningen av Bradshaw et al. (2020) men även i den här studien så är det ett återkommande tema att de väljer att skriva saker som ger upphov till känslor hos läsaren.

Beck (2000) beskriver att en riskbedömning alltid behöver göras av forskarna. Det har dem gjort i det här fallet med vaccinet mot SARS-CoV-2 och kommit fram till att vaccinet är ofarligt.

Giddens (1996) menar att när samhället förändras behöver människor i allt högre grad själva ta ställning i frågor där de inte besitter full kunskap. Vilket skulle kunna leda till att grupper likt antivaccinationsrörelsen växer, dels finns utrymmet enligt Kata (2010) för flera sanningar och sedan behöver alla själva fatta beslut och ta konsekvenserna av besluten. Enligt Giddens (1996) är det vanligast att människor lyssnar till expertsystemet när de ska fatta beslut som är ödesdigra. Men när personer inte litar på expertsystemet och att det vill en väl så är frågan vilka källor man ska vända sig till då. Finns det källor som inte är påverkade av the big pharma? Ja, det anser i alla fall antivaccinationsrörelsen att det finns. Men de pekar mer på att det finns tydliga tecken i vardagen som påvisar att expertsystemet inte går att lita på. Likt de svarta maskarna i munskydden eller rapporterna om att folk dör på grund av vaccinet. De menar på att det som visas för befolkningen endast är en liten del av bevismaterialet resten försöker forskare dölja. Enligt Giddens (1996) är det sant att forskare vill dölja misslyckades resultat för att befolkningen inte ska tappa tilliten till dem. Vilket ställer krav på en stark tillit till expertsystemet för att människor ska acceptera att misstagen döljs samtidigt som människor ska lita på att det inte har betydelse för dem att det skett ett misstag. Det blir en svår balansgång

38

och är tilliten skadad riskerar den att skadas än mer om individen får insikt i att det här är något som sker för att bevara tilliten.