Antivaccinationsrörelsens avtryck i sociala medier
Petra Aspenfjäll
Sociologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Sammanfattning
World health organization (WHO) har listat tio hot mot världshälsan varav två av dessa är pan- demier och vaccinskepticism. Enligt forskare kommer pandemier drabba mänskligheten samti- digt som vaccinskepticismen ökar. Individer som är kritiska till vaccin tillhör antivaccinations- rörelsen och de menar på att vaccin är ett sätt att skada befolkningen. Antivaccinationsrörelsen använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Idag pågår covid-19 pandemin och på kort tid har vaccin tagits fram och befolkningen erbjuds möjligheten att vaccinera sig. Det finns personer som är kritiska till vaccinet och de restriktioner som regering och riksdag infört för att minska smittspridningen av SARS-CoV-2. Studiens syfte är att få en förståelse för hur antivac- cinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen agerar för att påverka människor. Den metod som ligger till grund för arbetet är netnografi och syftet med en sådan studie är att studera sociala och kulturella sammanhang på internet. För att samla in empiri har inlägg på Twitter studerats genom en icke-deltagande observation. För att analy- sera inläggen har Anthony Giddens begrepp tillit och expertsystem samt Ulrick Becks begrepp risksamhället använts.
Studiens resultat visar på att individer som uttrycker sig negativt om vaccinet besitter ett lågt förtroende för de experter som uttalar sig gällande SARS-CoV-2 och vaccinet som utvecklats.
De som är kritiska till vaccin menar på att vaccinet mot SARS-CoV-2 och de restriktioner som finns på grund av covid-19 pandemin är ytterligare ett sätt att begränsa människor fri- och rät- tigheter. De individer som är kritiska till vaccin menar vidare att covid-19 pandemin är skapad för att the big pharma ska tjäna pengar. Vaccinet mot covid-19 anses vara farligare än att ge- nomgå sjukdomen och det är en anledning till att inte vaccinera sig.
Nyckelord: covid-19, tillit, risk, vaccin, Twitter, pandemi
Abstract
The World Health Organization (WHO) has listed ten threats to the world health, two of which are pandemics and vaccine skepticism. Scientist agree that pandemics will affect humanity and at the same time people are being more skeptical about vaccine. Individuals who are critical of vaccine belongs to the anti-vaccination movement and believe that vaccines are a way of har- ming the population. The anti-vaccination movement use social media to spread their message.
The ongoing pandemic is called covid-19 pandemic, vaccines have been developed in a short time and the population is offered the opportunity to be vaccinated. There are people who are critical of the vaccine and the restrictions that the government and the parliament hade decide about to reduce the spread of the SARS-CoV-2. The purpose of this study is to establish an understandig of how the work of the anti-vaccination movement is expressed on social media and how they act to influence people. The method for this study is netnography and it is used to study social and cultural contexts on the internet. To gather empirical data posts on Twitter have been studied through a non-participatory observation. Anthony Gidden’s concepts of trust and expert systems as well as Ulrich Beck’s concepts of the risk society have been used to analyze the posts.
The results of this study show that individuals who express themselves negatively about vacci- nes have a low level of trust in the experts who are commenting about SARS-CoV-2 and they believe that vaccines are a way to control people. They believe that the restrictions that exist due to covid-19 pandemic are another way to restrict people’s freedom and that it was the big pharma that created the covid-19 pandemic. The anti-vaccination movement considered that the vaccine against the SARS-CoV-2 is more dangerous than the disease.
Keywords: covid-19, trust, risk, Twitter, pandemic
Förord
Jag vill rikta ett tack till min handledare Saila Piippola som stöttat och väglett mig i mitt arbete och hela tiden motiverat mig till att förbättra uppsatsen ytterligare. Jag vill även tacka min sambo, min övriga familj, medstudenter och vänner som oavbrutet lyssnat, peppat och trott på mig under hela processen.
Petra Aspenfjäll Luleå, maj 2021
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.2 Disposition ... 3
2. Centrala begrepp ... 4
2.1 Sociala medier ... 4
2.3 Sociala rörelser ... 4
2.4 Pandemi ... 6
2.5 Konspirationsteorier ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Generell information om antivaccinationsrörelsen ... 7
3.2 Antivaccinationsrörelsen på sociala medier ... 8
4. Teoretiskt ramverk ... 10
4.1 Expertsystem ... 10
4.2 Tillit ... 11
4.3 Risk ... 12
4.4 Tillämpning av teoretiska begrepp ... 14
5. Metod ... 15
5.1 Val av metod ... 15
5.2 Netnografi ... 15
5.2 Urval och avgränsningar ... 16
5.3 Genomförande ... 17
5.4 Analysmetod ... 18
5.5 Etiska överväganden ... 19
5.6 Tillförlitlighet ... 20
6. Resultat ... 22
6.1 Money talks ... 22
6.2 Hälsofascism ... 24
6.3 Förskjutning av demokratin ... 27
6.4 Vaccinet är farligare än sjukdomen ... 28
6.5 Korruptionen ... 31
6.6 Big pharma och försöksdjuren ... 32
6.7 Friskrivning och lata människor ... 34
7. Diskussion ... 35
7.1 Antivaccinationsrörelsens uttryck och budskap på sociala medier ... 35
7.2 Tillit till experter och kunskapsförmedlare ... 38
7.3 Framtida forskning ... 40
Referenser ... 42
1
1. Inledning
World Health Organization (WHO) listar tio hot mot världens hälsa och två av dem är vaccin skepticismen och globala pandemier. Forskare vet att de kommer att komma pandemier men aldrig när eller hur de kommer yttra sig (WHO, 2019). År 2020 drabbades hela världen av pandemin SARS-CoV-2 även kallad coronaviruset eller covid-19. Vaccin och pandemier är två delar som hänger ihop och påverkar individers hälsa på en global nivå, deras nära anknytning beror på att vaccinet behövs för att bekämpa pandemier. Informations- och kommunikations- teknikens (IKT) utveckling har lett till en snabbare och tätare kontakt mellan människor i olika delar av världen. Det innebär att människor har tillgång till en stor mängd information via me- dier (Giddens & Sutton, 2014). Ellström (2020) menar att vaccinkritiker anser att vaccin kan vara farligt och att det är en del av en konspirationsteori som handlar om att någon vill skada folk genom vaccin. Vidare menar hon att vaccinkritikerna är kritiska till forskningen och an- vänder sociala medier som plattform när de framför åsikter och för att nå ut till många männi- skor. Vaccinkritikerna är inte särskilt många, ändå tycks de ha inflytande genom deras aktivitet på sociala medier, och vinner därmed mark.
WHO (2019) uppger att när det är färre som blir vaccinerade innebär det att sjukdomar som nästan varit utrotade återkommer, ett exempel på detta är att mässlingen har ökat med 30 % på en global nivå. Det är på grund av de höga vaccinationsnivåerna som mässlingen inte är en utbredd sjukdom i Sverige (Persson, 2019). En bidragande orsak kan bero på att antivaccinat- ionsrörelsen är mer aktiva och påverkar människor i större utsträckning vilket kan påverka vac- cinationsviljan (WHO, 2019). Enligt SVT (2020) ställer inte förespråkare för antivaccinations- rörelsen upp på intervjuer som inte är livesända då de anser att media alltid försöker vinkla inslagen så att de framstår i dålig dager. Antivaccinationsrörelsen anser att vaccin är ett gift som kortsluter människans immunsystem och de sår där i genom ett frö hos människor att forsk- ningen inte är tillräcklig på området och att det finns risker med vaccin (SVT, 2020). Tidskriften The Lancet publicerade en artikel om vaccins påverkan på barn men valde senare att dra tillbaka artikeln då det framkom att det fanns oegentligheter kring varför studien gjordes och hur den genomfördes (AFP, 2011). Läkaren som publicerade studien har idag en kultstatus inom anti- vaccinationsrörelsen (Bradshaw, et al., 2020). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) ingår vac- cinet mot mässlingen, påssjuka och röda hund (MPR) i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige sedan 1982 och är viktigt för att minska risken för allvarliga sjukdomar. År 2009 drabbades världen av en pandemisk influensa (H1N1) även kallad svininfluensan, viruset
2
spreds över hela världen. Cirka 5 miljoner svenskar vaccinerades med Pandemrix mot svininfluensan och vaccinations-programmet beräknades ha räddat 44 liv och samtidigt har 440 personer fått ersättning på grund av att vaccinet tros ha orsakat narkolepsi (Agenda, 2020). Det är något som Folkhälsomyndigheten och Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström befarar lever kvar i folks minne när det kommer till vaccinering av den nu pågående covid-19 pandemin (Nilsson, 2020).
Viruset som sprids i skrivande stund heter SARS-CoV-2 och det ger samma symtom som en förkylning (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Enligt Djurberg (2021) menar WHO på att SARS- CoV-2 viruset mest troligt har spridit sig från fladdermöss till ett annat värddjur och sedan vidare till människan. Dödligheten ligger mellan 0,5-1 % och det är fler äldre än yngre som dör på grund av sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Covid-19 pandemin har lett till att Sverige liksom många andra länder har infört restriktioner för den nationella befolkningen.
Restriktionerna i Sverige handlar bland annat om hur många som får vistas på en viss yta samtidigt, att det endast får sitta 4 personer vid varje bord på restauranger, rekommendationer om att munskydd ska bäras i kollektivtrafiken vid rusningstid, personer uppmanas att handla ensam, det ska vara 1,5-2 meters avstånd mellan varje person i köer och på allmänna platser och människor ska undvika att umgås med personer som inte bor i samma hushåll. Det är några exempel på de restriktioner som finns i samhället på grund av covid-19 pandemin (Krisinformation, 2021). I januari 2021 började vaccineringen mot SARS-CoV-2 viruset i Sverige. Sjukdomen anses vara allvarlig och oberäknelig och kan leda till döden. Vaccinet anses vara säkert och risken för vaccinskador anses vara mindre än risken för skador från sjukdomen (Läkemedelsverket, 2021). Enligt Folkhälsomyndigheten (2021b) kommer 9 av 10 personer med säkerhet eller mest troligt att tacka ja till vaccinet mot SARS-CoV-2 viruset, vilket innebär att det finns en hög vaccinationsvilja i Sverige. För att kunna ta bort restriktionerna i samhället finns det ett förslag som handlar om att de som vaccinerar sig ska få ett vaccinpass.
Vaccinpasset kommer sedan göra det möjligt för människor att gå på konserter och andra sociala evenemang och individer som avstår från vaccinering kan komma att utestängas från sociala evenemang (Wikén, 2021). Säkerhetspolisen (SÄPO) i Sverige har i sin årliga rapport påpekat att kriser i samhället används av extremister för att öka polariseringen och misstänk- samheten mot de styrande i landet samt de som anses vara experter. Extremistgrupper använder den pågående covid-19 pandemin för att bekräfta sina teorier om hur samhället styrs och skyller covid-19 pandemin på staten och expertmyndigheterna (Säkerhetspolisen, 2020).
3
SÄPO bedömer att extremistgruppernas arbete kommer att fortsätta även när smittspridningen minskar (Säkerhetspolisen, 2020). Antivaccinationsrörelsen handlar om flera olika vaccin och vaccinet mot SARS-CoV-2 viruset är det senaste vaccinet som berörs. Covid-19 pandemin på- verkar människor världen över och trots risken med biverkningar från andra vaccin finns det en hög vaccinationsvilja och tillit till expertsystem bland den svenska befolkningen. Det finns dock personer som är kritiska till vaccinet och ifrågasätter om covid-19 pandemin är på riktigt. Enligt SÄPO kan dessa människor utgöra en säkerhetsrisk för Sverige och motståndet får mer energi av covid-19 pandemin. Med stöd i begreppen expertsystem, tillit och risk är det därmed intres- sant att studera antivaccinationsrörelsen i Sverige och hur de uttrycker sig i sociala medier.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få en förståelse för hur antivaccinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur de agerar för att påverka människor.
Vilket budskap försöker antivaccinationsrörelsen förmedla?
Hur tar sig motståndet mot vaccin uttryck i sociala medier?
Vilken tillit har antivaccinationsrörelsen till vetenskap och etablerade kunskapsför- medlare eller experter?
1.2 Disposition
Uppsatsen startar med bakgrundsinformation om olika delar som är viktiga att ha kunskap om för att förstå studien. Vidare behandlas tidigare forskning som är en beskrivning av det forsk- ningsläge som är aktuellt när studien genomförs gällande antivaccinationsrörelsen. I kapitlet teoretiskt ramverk beskrivs de begrepp som är aktuella för användning vid analys av studiens resultat. Sedan kommer metodkapitlet som beskriver hur studien har genomförts, vilka beslut som fattats och vilka etiska aspekter som tagits hänsyn till. Sedan kommer ett kapitel där resul- tatet presenteras tillsammans med en analys och uppsatsen avslutas med en diskussion gällande de resultat som återfinns samt vad som kan vara av intresse att studera i framtiden.
4
2. Centrala begrepp
I det här kapitlet redogörs begrepp som är vanligt förekommande i studien. Kapitlet är till för att tydliggöra vad begreppen innebär. De begrepp som förklaras är sociala medier, Twitter, sociala rörelser, pandemier samt konspirationsteorier.
2.1 Sociala medier
Andersson, Bäck och Ernbrandt (2020) menar att användningen av sociala medier har ökat un- der covid-19 pandemin och det finns flera olika medier som räknas in där. Sociala medier kan vara både mobilappar och webbaserade, det som de har gemensamt är att användarna styr in- nehållet. I de flesta sociala medier går det att publicera, text, videoklipp och bilder, men det kan också handla om att dela länkar och andras inlägg. I sociala medier går det i regel att kommen- tera de inlägg som andra människor gör och inläggen kan vara offentliga eller av privatkaraktär (Andersson, et al., 2020). Det vi presenteras för i sociala medier är det vi själva väljer att se, när vi följer en person eller ett företag på till exempel Twitter får vi den information som de väljer att publicera för oss. Sociala medier bygger på algoritmer baserade på de sökningar vi gör och det innebär att materialet som presenteras för oss blir begränsat efter algoritmens tolk- ning av dina preferenser (Berg, 2015).
Empirin är insamlad på Twitter som är ett av alla de sociala medier som finns. Twitter är en mikroblogg där användaren en lång tid endast haft 140 tecken på sig när de formulerat en tweet som är vad inläggen kallas. Twitter har haft problem med hot och ett aggressivt beteende, och de har fått kritik för att ha blivit en fristad när personer vill hota och uppmana till våld (Eriksson, 2017a). För att förbättra miljön valde Twitter att utöka antalet tecken till 280 stycken på alla språk utom tre, kinesiska, japanska och koreanska. Anledningen till att de tre språken uteslöts är endast för att de anses kunna uttrycka sig mer än andra språk på 140 tecken (Eriksson, 2017b).
Det är fler män än kvinnor som använder Twitter och det är mest populärt i åldersgruppen 16- 25 år, sedan sjunker användningsgraden bland äldre personer. När en individ beslutar sig för att publicerat ett inlägg på Twitter blir det offentligt och kan läsas av alla (Andersson, et al., 2020).
2.3 Sociala rörelser
Giddens och Sutton (2014) menar på att politik är något som återfinns överallt och inte endast inom ramarna för traditionell politik som politiska partier, statliga organ och valsystem. När människor vill påverka utanför de traditionella ramarna är det vanligast att de startar en social
5
rörelse. En social rörelse innebär att människor samlas och tillsammans försöker nå ett gemen- samt mål och det är i regel medborgerliga rättigheter som de vill utöka. Giddens och Sutton (2014) menar att när en social rörelse skapas kommer ofta en reaktion på den i form av en motrörelse, ett exempel på detta när kvinnor slogs för fri abort och en motståndsrörelse skapa- des som ville förbjuda aborter. Sociala rörelser lyckas ofta få till en förändring och exempel på det är homosexuella som genom protester på grund av ojämlika rättigheter fått gehör och nu har jämlika rättigheter. Sociala rörelser är en form av kollektivt beteende och kan betraktas som aktörer och skapare av förändring eller som produkter av en förändring. Inom sociologin är det numer vanligt att se sociala rörelser som aktörer och att de skapar en förändring. Drivkraften bakom sociala rörelser anses vara en form av missnöje vilket är anledningen till att de vill för- ändra något. Vad sociala rörelser vill förändra beror på vilken grupp de tillhör. Den ena gruppen av sociala rörelser vill förändra utåt vilket innebär att de vill förändra samhället. Den andra gruppen vill förändra inåt och handlar om hur individen själv ska förändra något hos sig själv.
Det finns ingen självklar linje mellan de två grupperna av sociala rörelser då förändringar inom sig kan leda till ett behov av att förändra samhället och förändring av samhället leder i regel till en förändring inom sig (Giddens & Sutton, 2014).
Enligt Giddens och Sutton (2014) har de sociala rörelserna förändrats över tid och idag är de mer löst sammansatta än de varit tidigare. De har inga huvudkontor utan organiserar sig i mindre lokala grupper för att rörelsens arbete alltid ska kunna pågå även om några i gruppen bryter mot lagen och inte kan vara aktiva i arbetet med att åstadkomma en förändring. Förutom att de sociala rörelserna förändrats över tid så har de även ökat, det finns idag fler sociala rörelser än förr och de introducerar nya frågor. Idag handlar det mycket om livskvalitet vilket innebär mil- jöfrågor, djurrätt och identitetspolitik. Det har även skett en förändring i vilka som är aktiva i sociala rörelser förr var det arbetarklassen men idag är det medelklassen som deltar. Vilket anses bero på förändringen av samhället från industrieran till den postindustriella tiden. Sett till att de sociala rörelserna har ökat går det också att se att människor är mer intresserade och aktiva inom politiken däremot inte inom de traditionella ramarna för hur politik bedrivs. De sociala rörelsernas framväxt har underlättats av globaliseringsprocessen som lett till att kom- munikationen förbättrats över nationsgränser. De ökade kommunikationsmöjligheterna har lett till att det är lättare för sociala rörelser att organisera sitt arbete med flera olika länder. Sociala rörelser har även fått ökade möjligheter att utöva påtryckningar genom internet och sprida sitt budskap. Det finns teoretiker som anser att den enda förändringen som skett när det kommer till sociala rörelser är just deras möjligheter att kommunicera (Giddens & Sutton, 2014).
6
2.4 Pandemi
För att en pandemi ska anses föreligga behöver en virussjukdom vara spridd över stora delar av världen (Nationalencyklopedin, 2021a). Om en virussjukdom sprider sig inom en grupp eller inom ett område av angränsade länder kallas det för epidemi (Nationalencyklopedin, 2021b.).
För att det ska anses vara en pandemi krävs det att ett influensavirus sprids och människor i stora delar av världen smittas. Influensavirus kommer ofta från fåglar och anpassar sig sedan för att spridas vidare till grisar och sen sprids de vidare till människor (Folkhälsomyndigheten, 2020). När det gäller viruset SARS-CoV-2 menar WHO att viruset kommer från fladdermöss och sedan har det spridits till ett värddjur för att sen spridas till människor (Djurberg, 2021).
Virusen är i regel helt nya och det innebär att människor inte har ett immunförsvar som känner igen viruset vilket leder till en ökad sjukdomsspridning. Det innebär att pandemier kan få all- varliga konsekvenser och sprids lättare (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.5 Konspirationsteorier
Nationalencyklopedin (2021d) beskriver konspirationsteorier som föreställningar eller teorier som inte är styrkta av forskning men försöker förklara historiska, politiska eller sociala händelser. Grunden i alla konspirations-teorier är att det finns en grupp människor som vill förstärka sin makt eller skapa kaos. Sociala medier har hjälpt till att sprida dessa teorier och det är människors faktaresistens som är grogrunden till att konspirationsteorier får fäste.
Konspirationsteorier förr i världen handlade om enskilda händelser som var avgränsade i tid och rum. Idag handlar det om att det finns särskilda eliter som vill ta makt över befolkningen (Nationalencyklopedin, 2021d)
7
3. Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer forskningsläget gällande antivaccinationsrörelsen att redogöras. För att ta reda på mer om antivaccinationsrörelsen genomfördes en litteraturöversikt innan arbetet med denna uppsats påbörjades. En beskrivning hur litteraturöversikten genomfördes finns i ka- pitel 5.3 genomförande. Beskrivningen över forskningsläget är uppdelat i två delar, den ena handlar om generell information om antivaccinationsrörelsen. Där beskrivs delar som inte tar plats på sociala medier utan som gäller antivaccinationsrörelsens arbete och hur det upplevs av andra. Den andra delen berör hur antivaccinationsrörelsen använder sig av sociala medier för att sprida sitt budskap.
3.1 Generell information om antivaccinationsrörelsen
Människor som lever i länder med hög bruttonationalprodukt (BNP) är mer kritiska till vaccin och forskare anser att det är positivt med människor som tänker kritiskt vilket vaccinskeptiker gör (Stolle, et al., 2020). Calderón Rodriqúez et al. (2019) menar på att det är föräldrar som skapat antivaccinationsrörelsen, det handlar om föräldrar till barn som lider av kroniska neurologiska sjukdomar och de påstår att sjukdomarna är en biverkning av vaccin. Genom att peka på två olika argument uppmanar de föräldrar att inte vaccinera sina barn. Det ena argumentet är att MPR-vaccinet kan orsaka autism och det andra att vaccinet innehåller kvicksilver vilket är ett nervgift som skapar en överbelastning på barns immunsystem. Det leder till att barnet kan drabbas av flera följdsjukdomar och en försenad utveckling. Bradshaw et al.
(2020) menar att antivaccinationsrörelsen använder sig av personliga berättelser för att nå föräldrars emotionella sida och för att övertyga den kognitiva delen använder de sig av statistik.
När föräldrar ska fatta beslut om huruvida deras barn ska vaccineras eller inte har de tillgång till stora mängder information, det innebär att en kognitiv dissonans uppstår och de kan behöva mer tid för att samla in all information de anser sig behöva för att fatta ett beslut om deras barn ska vaccineras eller inte. Enligt Byström, Lindstrand, Bergström, Riesbeck och Roth (2020) är svenska föräldrar positivt inställda till vaccin och har en hög tillit till vaccinet och dess säkerhet.
Motta, Callaghan & Sylvester (2018) beskriver att Dunning-Kruger effekten innebär att indivi- der som besitter minst kunskap på området och är felinformerade om kopplingen mellan autism och vaccin är de som sätter störst tilltro till sin kunskap. Det innebär även att de anser sig besitta mer kunskap om vaccin än vad experterna gör och det är deras misstänksamhet gentemot ex- perter på området som stärker deras tilltro till sin kunskap. Mostafapour, Meyer och Scholer
8
(2019) menar på att informationen som individen har om ett vaccin kommer att påverka hur hen upplever biverkningar av vaccineringen. När ett vaccin sammankopplas med stora risker för biverkningar kommer individen som vaccineras uppleva att fördelarna med vaccinet mins- kar. Däremot när riskerna för biverkningar anses vara små med en vaccinering kommer förde- larna med vaccinet upplevas som större.
3.2 Antivaccinationsrörelsen på sociala medier
Antivaccinationsrörelsen använder internet som ett verktyg i deras strategiska plan för att nå ut till personer och skapa ett tvivel gällande experters uttalanden om vaccin (van Schakwyk, Dudek, & Costas, 2020). Det är endast ett fåtal personer som uttrycker sig negativt om vaccin på Twitter och de flesta uttrycker sig på ett liknande sätt. Det tyder på att det finns personer som leder och de som följer efter (Bonnevie, et al., 2020). För att utnyttja den oro som männi- skor känner angående risker i världen använder sig antivaccinationsrörelsen av dolda uttryck såsom vaccin info, hälsofrihet och vaccin säkerhet (Kata, 2012). En anledning till att använda sig av sociala medier är enligt Featherston, Bell och Ruiz (2019) att antivaccinationsrörelsen själva kan styra vad som skrivs och bemöta de som är kritiska. Vidare menar de på att grupper av människor ibland har större tilltro till sociala medier än den auktoriserade vården när det kommer till frågor gällande vaccin och hälsa. Människor som är konservativa har en lägre tillit till konsensus inom forskning och deras känslor är mer negativa när det kommer till experter.
Denna antiintellektualism kan vara en anledning till varför dessa individer väljer att söka in- formation på internet för att fylla ut de kunskapsluckor som de anser att forskningen inte kan fylla när det kommer till frågor om vaccin och hälsa (Featherston, et al., 2019).
Kata (2010) menar på att det tillåts finnas flera sanningar vilket är något som antivaccinations- rörelsen nyttjar och menar på att det som anses vara desinformation är information. Vidare menar Kata (2010) att människor som är skeptiska till vaccin i hög grad tror på konspirations- teorier och det går inte att bemöta dem med det forskare anser är fakta utan det behöver finnas en förståelse för ideologierna som stödjer skepticismen mot vaccin. Alla som är kritiska till vaccin är inte det mot alla vacciner generellt utan det finns grupper som endast är kritiska till enstaka vaccin (Ward, Peretti-Watel, Larson, Raude, & Verger, 2015). Cuesta-Cambra, Martínez-Martínez och Niño-González (2019) menar att kvinnor är mer aktiva i sociala medier och det är där vaccinskepticismen är störst. Påståendet stöds av Smith och Graham (2019) som ger en möjlig förklaring där engagemanget beror på att kvinnor i regel bär huvudansvaret för
9
barns hälsa. I Polen finns en önskan om att lagstadga att barn ska vaccineras innan de börjar förskola (Żuk, Żuk, & Lisiewicz-Jakubaszko, 2019). En sådan lag finns i Kalifornien och det innebär att barn som inte är vaccinerade inte får gå i förskola och skola om det inte finns medi- cinska skäl till att barnet inte ska vaccineras. Det är en omdiskuterad lag bland de som är kritiska till vaccin därför att de anser att det är fascism när staten tvingar dem att vaccinera sina barn mot deras vilja. Staten menar på att det handlar om att vaccin är en rättighet för barn (DeDominicis, et al., 2020).
Konspirationsteorier används av antivaccinationsrörelsen för att förklara varför vaccin är farligt men även varför läkemedelsindustrin och myndigheterna vill människor illa. Teorierna förkla- rar även hur de går tillväga för att skada människor och menar till exempel på att den Brittiska staten låg bakom prinsessan Dianas död (Jolley & Douglas, 2014). DeDominics et al. (2020) har sett att de som var negativt inställd till vaccin och de som var positivt inställd till vaccin var överens om att the big pharma gör det som är mest ekonomiskt fördelaktigt för dem själva och inte det som är bäst för människor. I begreppet the big pharma innefattas läkemedelsbolag samt staten. Jolley och Douglas (2017) har identifierat att anti-konspirationsteorier behöver komma före konspirationsteorier. När konspirationsteorierna kommer först hinner de etableras och då skapas en resistens hos människor som gör det svårare att påverka vad de tror på. Konspirat- ionsteorier om vaccin påverkar människors vaccineringsvilja och det är därför viktigt att anti- konspirationsteorier kommer först så att människor fortsatt vill vaccinera sig.
10
4. Teoretiskt ramverk
I det här kapitlet redogörs för de teorier som använts vid analysen av materialet. De teorier som använts är den beskrivning av samhället som Ulrich Beck gör genom att beskriva moderniteten som ett risksamhälle samt Anthony Giddens teorier om moderniteten och dess konsekvenser.
Kapitlet är uppdelat i tre delar baserat på de begrepp som använts vid analysen vilka är risk, tillit och expertsystem.
4.1 Expertsystem
Giddens (1996) menar att det moderna samhället har formats utifrån de sociala organisations- former som återfinns i Europa och började utvecklas redan på 1600-talet. Det är olika övergri- pande institutionella dimensioner som ligger till grund för de sociala organisationsformerna.
De institutionella dimensionerna menar Giddens (1996) på är kapitalismen, industrialismen, nationalstatens övervakning och informationskontroll samt militärens och militärindustrins ut- veckling. Förändringarna som sker i det moderna samhället är unika då takten är hög och det finns ett djup och en intensitet som inte funnits tidigare. Moderniteten är dynamisk och det finns tre aspekter av dynamiken. Den första aspekten Giddens (1996) formulerat handlar om åtskil- jandet av tid och rum vilket innebär att den sociala interaktionen inte längre pågår på samma tid och plats. Det är till exempel möjligt att ha kontakt med en familjemedlem som bor på andra sidan jordklotet genom mail eller telefon. Den andra aspekten av dynamiken är de sociala sy- stemens urbäddning. I en tid där åtskillnader mellan tid och rum inte fanns var institutioner inbäddade i lokalsamhället. De sociala relationerna har blivit urbäddade i samband med att de inte längre var begränsade till lokalsamhället. Urbäddningen innebär att sociala relationer inte längre anknyts till tid och rum utan de sociala relationerna kan pågå oavsett var i världen per- soner bor. Till exempel kan en person bo i Australien och en bo i Storbritannien och deras relation kan fortsätta finnas. Giddens (1996) menar att det finns två olika typer av urbäddnings- mekanismer den ena kallas för symboliska tecken och den andra för expertsystem tillsammans kallas de för abstrakta system. Symboliska tecken handlar om utbytesmedier såsom pengar som sätter tiden inom parentes då pengar fungerar som ett kreditmedel och representerar ett värde som går att byta mot något annat. I och med att pengar nu kan överföras mellan två personer som fysiskt aldrig möts bryter de även mot rumsuppfattningen. Transaktionerna har lyfts ut ur sin normala miljö och interaktionsmönster återfinns tvärs över tid och rum. Expertsystem är enligt Giddens (1996) den andra delen av de abstrakta systemen och innebär att människan skapat ett system med människor som besitter expertkunskap. Människor kan dels anlita
11
experter exempelvis läkare, jurister och arkitekter men människan är också omgärdad av ex- pertsystemet. De hus vi bor i är ett resultat av expertsystem och ingen oroar sig för att trappan ska rasa eftersom vi sätter en tillit till systemet. Expertsystem är en urbäddningsmekanism då sociala relationer förskjuts ur det omedelbara sammanhanget. Det innebär att vi litar på ett sy- stem som består av människor men blir ansiktslöst då vi inte vet vilka personerna i systemet är (Giddens, 1996). Samhällets reflexivitet är den tredje aspekten och handlar om att på en in- stitutionell nivå samt en personlig nivå används regelbundet den kunskap som vi samlat in för en organisering och förändring av samhället. Det innebär att vi idag inte handlar enbart utifrån tradition som vi gjort tidigare utan att vi reflekterar över traditionen och handlar i enighet med den om den kan legitimeras och motiveras. Reflexiviteten skapar en osäkerhet om den nya kun- skapens sanningshalt och vi kan aldrig vara säkra på att den kunskapen inte kommer att revide- ras. Kunskapskravet kan därmed inte längre vara sanning och visshet vilket skapar ett tvivel hos människor (Giddens, 1999).
4.2 Tillit
Tillit är enligt Giddens (1996) att känna förtroende för en individs eller ett systems tillförlitlig- het. De system som åsyftas är de abstrakta system som beskrivits ovan och består av expertsy- stemet och symboliska tecken. Hänsyn måste tas till en viss mängd händelser eller resultatet av händelser. Tilliten är tätt sammanflätad med risken och det finns nästan alltid en kalkylerad balans mellan dessa två. Risker kan också vara institutionaliserade i en ram av tillit och då gäller det till exempel aktiemarknaden och farliga sporter. Risker finns dels i det individuella hand- landet men det finns även riskmiljöer som påverkar stora grupper av personer och kan handla om kärnvapenkrig eller ekologisk ödeläggelse. Giddens (1996) menar att tillit till expertsyste- men handlar dels om att skapa en känsla av trygghet i ett universum som individen inte kan påverka men det är nästan mer en fråga om att kalkylera vilka vinster och risker som är möjliga i ett universum där experterna skapar ett universum av händelser till följd av deras ständiga reflexiva tillämpning av den kunskap de besitter. Giddens (1999) menar att tilliten skapas redan tidigt hos barn och handlar om att barnet skapar en tillit till omsorgspersonerna om att de alltid kommer tillbaka även när de är frånvarande. De är frånvarande i bemärkelsen att de inte går att relatera till i en tids- eller rumsligaspekt, till exempel när en förälder lämnat sitt barn på försko- lan så lär sig barnet att föräldern kommer tillbaka (Giddens, 1996). Det är den tilliten som lägger grunden för barnets skydd mot existentiell ångest vilket leder till att individen kan bevara hopp och mod oavsett vilken situation personen hamnar i senare i livet. Tilliten är den viktigaste
12
beståndsdelen i det som Giddens (1999) kallar för skyddshinna och som de flesta individer har och den gör så att individen kan leva sitt liv. Skyddshinnan filtrerar bort de potentiella hoten som finns från en yttre värld. Livet är fyllt av risker och tilliten är det som skyddar oss från att gå under av ångest för dessa risker (Giddens, 1999). Tilliten till de abstrakta systemen innebär en återinbäddning av sociala relationer vilket innebär att tilliten till kollegornas hederlighet och trovärdighet förankras. När människor besitter en tillit till systemet innebär det att de litar på ett ansiktslöst system och kunskaperna som återfinns inom det systemet. Det skapas en relation och i det moderna samhället är tillit grundläggande för det utvidgade avståndsskapande tidrum- met. När det kommer till tillit till personer handlar det om tillit till någon med ett ansikte där tecken på hederlighet söks. För att upprätthålla tilliten väljer experter att inte vara öppna med fel och misstag som begås, det finns nämligen ingen expertis som är så pass perfekt att alla moment av slump eller tur är borta. För att skapa tillit mellan lekmän och experter krävs det att experterna verkar i rätt miljö som känns förtroendeingivande och professionell (Giddens, 1996).
4.3 Risk
Beck (2000) menar att samhället genomgår en ständig förändring och har gått från att vara industrialistiskt till ett modernt samhälle. Människor har i alla tider varit utsatta för risker men det som skett när det moderna samhället växte fram är att riskerna har förändrats. Förr handlade det om att utrota hunger och fördela rikedom och idag handlar det om att hantera andra risker och problem som uppstår. Riskerna som enligt Beck (2000) finns i det moderna samhället kan delas upp i två grupper, den ena är personlig och handlar om de val individen gör för sin framtid.
Den andra gruppens risker handlar om globala risker som påverkar hela världen. Ordet risk innebar tidigare äventyr och mod, idag är ordet risk mer förknippat med utrotningen av mänsk- ligheten. Moderniseringsprocessen har lett till en utveckling av teknologin och en förändring av samhället. Utvecklingen i samhället skapar nya problem som måste hanteras av de som är ansvariga för skapandet av risker vilket är till exempel forskare som för samhället framåt på olika sätt. Moderniseringsprocessen har blivit reflexiv vilket innebär att den vänder sig mot sig själv därför att den skapar nya problem samtidigt som den löser de gamla problemen. När nya innovationer tillkommer likt bilen så skapas nya problem, vad gäller bilen så drivs den på fossila bränslen vilket är skadligt för miljön. Det innebär att de uppfinningar som driver modernise- ringsprocessen framåt skapar nya problem vilket är vad Beck (2000) menar med att moderni- seringsprocessen har blivit reflexiv. Risker är inte konstanta utan forskningsläget förändras kontinuerligt och till exempel har det upptäckts att barn har höga blyhalter men det tar tid innan
13
det går att konstatera att det beror på samhällets utveckling och därmed är något som är påverk- bart. Risker i det moderna samhället handlar bland annat om giftiga ämnen, skogsskövling och miljöförstörelse och för samman företeelser på ett rumsligt, innehållsligt och tidsligt sätt och hamnar sedan i ett socialt och rättsligt ansvarssammanhang. Ett exempel som Beck (2000) be- skriver när det gäller att moderniseringsprocessen blivit reflexiv är människors ökande över- vikt. Övervikten beror på att i de länder där människan lyckats utrota hungern har ett nytt pro- blem skapats och det är överätandet och den ohälsosamma maten som leder till övervikt som i sin tur kan leda till försämrad hälsa för individen. Inom alla branscher sker det misstag men när det kommer till forskning är det viktigt att misstagen inte kommer ut. Forskning har länge an- setts vara sanningen och när misstagen kommer ut ur den innersta kretsen ökar risken för att tilliten till forskningen ska minska vilket leder till att alternativa sanningar lättare får fäste. När anspråket på vad som är verklighet och vad som är kunskap upphävs kallas det för det reflexiva förvetenskapliga. Det innebär att forskningen blir beroende av samhällsintressen för att över- leva och risken ökar att det är lekmän och inte forskare som avgör vad som är sant eller inte (Beck, 2000).
Giddens (1999) menar på att risk får en central roll i samhället när vi rör oss bort från det traditionella och öppnar upp för en problematisk framtid. Det skapar ett behov av riskbedöm- ningar vilket är problematiskt då alla händelser i framtiden inte går att förutse. Även om det går att göra en övergripande riskbedömning i nästintill alla situationer. När de abstrakta systemen tränger sig in i vardagslivet och kombineras med kunskapen så kommer ett riskmedvetande att komma in i allas liv. Giddens (1999) menar att människor kommer ställas inför ödesdigra ögon- blick vilket är när händelser flätas samman på ett sådant sätt att ett existentiellt vägskäl uppen- barar sig eller att personen får information med ödesdigra konsekvenser. Ödesdigra ögonblick innebär att människan ställs inför ett beslut som kan påverka resten av ens liv, det kan till ex- empel handla om skilsmässa, examen eller giftermål. Gemensamt för dessa tre är att oavsett vilket beslut individen fattar kommer det att påverka hen resten av livet. Det är vanligt att indi- vider vänder sig till experter för att få hjälp med att fatta besluten även om besluten sällan baseras enbart på vad experterna anser. Giddens (1999) menar att de abstrakta systemens in- formation kan med andra ord vara hjälpsamma vid beslutsfattandet men på grund av den kom- plexa sammanblandningen av problematik och avgörande krävs att individen ifråga tar en risk vid beslutsfattandet. De ödesdigra ögonblicken hotar skyddshinnan som skyddar individens trygghet och skapar en osäkerhet då individen står inför högkonsekvensrisker. En högkonse- kvensrisk innebär att konsekvensen av ett fattat beslut kan påverka många människor på ett
14
negativt sätt. Individer som har en stark skyddshinna känner en stark tillit till de abstrakta sy- stemen och det innebär att de undviker att få existentiell ångest. Sedan början på 1900-talet har det konstaterats att många risker har minskat samtidigt som nya risker har tillkommit. Däremot sett utifrån dödstal så har de risker som tillkommit färre dödsoffer än de risker som reducerats.
Riskerna har med andra ord minskat trots att det tillkommer nya risker (Giddens, 1999).
4.4 Tillämpning av teoretiska begrepp
Enligt Smith och Graham (2019) är antivaccinationsrörelsen en social rörelse som enligt Featherston, et al. (2019) sprider sitt budskap på sociala medier. Antivaccinationsrörelsen spri- der bland annat konspirationsteorier om att vaccin är farligt och att staten och läkemedelsbola- gen vill människor illa (Jolley & Douglas, 2014). Samtidigt pågår covid-19 pandemin som drabbat alla människor i världen hårt genom död, sjukdom, arbetslöshet och ökad utsatthet. Det är därför intressant att sätta begreppen risk, tillit och expertsystem i förhållande till vad som skrivs angående covid-19 pandemin på Twitter. För att se hur individerna förhåller sig till ex- perter när det kommer till vaccin och pandemier. Risk och tillit är två begrepp som är tätt sam- manslingrade och hur de ser på dessa begrepp påverkar deras agerande.
15
5. Metod
I det här kapitlet motiveras och förklaras valet av metod, vidare beskrivs hur urval, empiriin- samling, avgränsningar och analys av det empiriska materialet genomförts. Kapitlet innefattar även etiska aspekter och redogör för arbetsprocessen i sin helhet.
5.1 Val av metod
För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod i form av netnografi använts. Enligt Bryman (2018) syftar kvalitativa studier till att skapa ett djup och innebär att en specifik grupp i en social miljö studeras under en intensiv ibland längre och ibland kortare period. En kvalitativ forskningsmetod används när det finns en ontologisk ståndpunkt, vilket innebär att sociala egenskaper inte uppstår i tomma intet utan i ett samspel mellan individer. I metoden handlar det om tolkningen och det är viktigt att ha en förståelse för den sociala verkligheten som stude- ras och hur aktörerna i den sociala verkligheten förstår den. Målet med en kvalitativ studie är att skapa resultat som är förklarande och inte allmängiltiga (Bryman, 2018). Valet att genom- föra en netnografisk studie beror på att det kan finnas svårigheter med att lokalisera individer som uttrycker sig skeptiskt om vaccin. Individerna som gör det är även kritiska mot media och andra som vill beskriva vad de tycker då de anser att media och andra vrider på sanningen (SVT, 2020). Det ökar svårigheterna med att hitta personer att intervjua och vid en intervju är det möjligt att intervjupersonerna hade varit sparsamma med information om de kände sig osäkra.
Det skulle kunna leda till att intressanta mönster och tankegångar missats. Den här studien har vuxit fram genom en kombination av teori och empiri. Att hela tiden röra sig mellan dessa två delar ger en friare arbetsprocess men kan även skapa problem för forskaren. Till exempel kan det vara svårt att få distans till sin egen förförståelse (Patel & Davidson, 2018). Ett forsknings- projekt föds ur ett intresse vilket kan vara en fördel då en nyfikenhet på forskningsobjektet kommer naturligt och studien riskerar därmed inte att avstanna. Det är viktigt att hela tiden ta ett steg tillbaka och våga vara en observatör när studien genomförs.
5.2 Netnografi
Ordet netnografi har en dubbel betydelse, det handlar både om internet och etnografi. Etnografi handlar om att teckna eller skriva om folks sociala eller kulturella liv. Netnografi handlar alltså om att beskriva människor sociala eller kulturella liv på internet men det kan även handla om att förstå internet som umgängesyta (Berg, 2015). I en etnografisk studie behöver forskaren engagera sig i en social miljö och genomföra regelbundna observationer för att se hur deltagarna
16
i den miljön beter sig. Forskaren behöver lyssna och delta i samtal och kan vid behov intervjua deltagare i det sociala sammanhanget. Etnografi handlar om att skapa en förståelse för gruppens kultur och vilket beteende som finns inom gruppen (Bryman, 2018). En etnometodologisk stu- die ska utföras på den arena där deltagaren känner sig bekväma. Syftet med att genomföra en studie på detta sätt är att skapa en förståelse för en världs sociala handlande och förklara den för en annan värld (Fangen, 2005). Fangen (2005) beskriver att det finns fyra olika roller som forskaren kan anta när hen genomför en etnografisk studie.
Delvis deltagande observatör – Denna roll innebär att forskaren deltar i det sociala samspelet men inte deltar i de aktiviteter som är unika för den sociala miljön. Det är den vanligaste rollen för en forskare och handlar om att deltagarna ska bli bekväm med forskarens närvaro så att samspelet i det sociala sammanhanget ska bli naturligt.
Fullt deltagande observatör – Det innebär att forskaren blir en fullständig medlem i den sociala miljön som hen studerar och de som blir studerade vet om att det sker.
Icke-deltagande observatör – Vilket innebär att forskaren endast observerar utan att själv delta i sammanhanget.
Icke-observerande deltagare – Är en typ av roll där forskaren går in med hemlig identitet för att studera de som deltar i sammanhanget. Hen är aktiv och deltar fullt ut i all aktiviteter (Fangen, 2005).
I den här studien har jag antagit rollen som icke-deltagande observatör vilket innebär att ingen interaktion skett med individerna som studerats utan jag har stått utanför. Individerna som del- tog i studien är inte medvetna om att studien pågått och de var inte medvetna om att de deltog i studien rollen skapar vissa etiska problem som diskuteras i ett kapitel om etiska övervägande i förhållande till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer.
5.2 Urval och avgränsningar
Det finns svårigheter med att avgränsa det empiriska fältet vid netnografiska studier. Berg (2015) beskriver att Lori Kendall visar på tre gränsdragningar, de rumsliga, tidsmässiga och relationella. Frågor som vem, var och vad som ska studeras innefattas i de rumsliga gränserna
17
(Berg, 2015). Vid genomförandet av den här studien är deltagarna många och min roll som observatör har varit osynlig. Det innebär att det inte finns någon relation mellan de som deltar i studien och mig som genomför studien. Den tid som lagts ner innefattar de tidsmässiga grän- serna och de relationella gränserna handlar om relationen mellan de som deltar i studien och forskarna. Gränserna i en netnografisk studie blir aldrig självklara utan det handlar om att se gränserna i de mönster som återfinns i kommunikationen (Berg, 2015). När det kommer till de tidsmässiga gränserna för den här studien har det funnits en viss tid att använda sig av för att samla in empiri, fördelen är dock att även om själva insamlingen är begränsad i tid finns det en möjlighet att studera material som är äldre då inlägg sällan raderas utan finns kvar även när ingen längre är aktiv i tråden.
Valet att genomföra studien på sociala medier beror på att det är en stor plattform dels för antivaccinationsrörelsen men även för andra. Vilket innebär att det kan finnas interaktion mel- lan personer som tycker olika och det skapar ett bättre flöde för hur de som är emot vaccin tänker och resonerar när de behöver gå i diskussion med personer som är positiva till vaccin.
Valet att använda Twitter handlar delvis om att jag själv är användare och vet hur det fungerar vilket underlättar vid sökningar och förståelsen av hur tweets byggs upp och hur det går att följa dels diskussioner i just en tweet men även hur de kan byggas vidare. Det leder till att det är lättare att hitta empiri som är relevant. Twitter är även en plattform som är relativt enkel att använda för de flesta och även om tweetsen är korta skapas långa diskussioner då en person kan svara på sin egna tweet och därmed lägga ut långa resonemang vilket även gick att se i de trådar jag har läst.
5.3 Genomförande
Den här studien startade med en litteraturöversikt vilket innebär att en översikt av det veten- skapliga läget på området antivaccinationsrörelsen genomfördes. Sökningarna gjordes på Luleå tekniska universitets söksida samt på Scopus. Sökorden som användes var: anti-vax*, anti vaxx- ers och anti and vax*. Sedan genomlästes ett stort antal artiklar för att hitta det som var relevant för detta fokus. De sammanställdes i två olika kategorier där en handlade om antivaccinations- rörelsen på ett generellt plan, vilket handlar om deras arbete men det behöver inte vara det arbete som de utför på sociala medier och den andra om antivaccinationsrörelsen på sociala medier.
18
I litteraturöversikten hittade jag information där Kata (2012) menar på att antivaccinationsrö- relsen använder ord likt vaccin info, hälsofrihet och vaccin säkerhet vilket har hjälpt mig vid sökandet efter empiri. Det material som ligger till grund för den här studien har samlats in på Twitter och för att samla in tweets som är av relevans har några sökord identifierats. Sökorden som använts är: vaccin risker, vaccin säkerhet, #vaccinepassports, #vaccinpass, #vaccination, astra zenecas, vaccin säker. För att sedan hitta relevant information under de sökord som an- vänts har kommentarer på tweets lästs och dessa visar att det finns de som är tydligt positiva till vaccin och tydligt negativa till vaccin, sedan har jag läst alla kommentarer och gått in på de profiler som argumenterar mot vaccin. Där har jag läst flera av deras egna tweets samt vad de retweetat och sedan följt vidare och läst på. En retweet är när en person delar någon annans tweet på sin egna sida. För att skapa ett underlag har sedan tweets, svar på tweets och retweets sparats. För att säkerställa att användaren som skrivit tweeten eller retweetat inte gjort det i ett ironiskt syfte var det än viktigare att läsa igenom flera tweets av samma användare. När dis- kussioner förekommit mellan pro-vaccin och anti-vaccin har ibland hänvisningar kommit till att pro-vaccin själv kan googla fram svaret och för att skapa en ökad förståelse har jag givetvis följt deras anvisningar. Ett sådant exempel är ”rockefeller och big pharma”, vilket kommer att presenteras i kapitlet money talks eftersom att det är viktigt att visa dessa för att förstå grunden som individerna har för sina påståenden. Vad gäller de användare som publicerat inläggen på Twitter gick det inte att avgöra om de är sanna med sin identitet eller inte, många har dessutom ett användarnamn som inte säger något om vem det är som skrivit inlägget. Det gick därmed inte att avgöra om det är män eller kvinnor som publicerat inläggen. För att kunna genomföra sökningarna på Twitter var jag tvungen att gå igenom inställningarna och se till så att Twitter inte sorterade ut innehåll som kan anses vara stötande, samt se över så att det inte fanns några sökresultat som uteslöts på grund av blockeringar och liknande från min sida. Ett flertal gånger var det tweets som Twitter ansåg kunde innehålla stötande material som jag aktivt själv var tvungen att välja att läsa.
5.4 Analysmetod
Sociala medier är en plattform som används av antivaccinationsrörelsen och har därmed varit en lämplig plats att samla in empiri på och det är Twitter som varit plattformen i den här studien.
Vid genomläsning av trådarna som skapats på Twitter skapades en förståelse för hur vaccinkri- tikerna ser på vaccin och restriktioner kopplade till covid-19 pandemin. Resultatet har sedan sorterats med hjälp av tematisering vilket är ett bra sätt att sortera det empiriska material som
19
samlats in enligt Bryman (2018). För att kunna tematisera sitt material behöver en först läsa igenom det noggrant utan några förutfattade meningar. Sedan kan små anteckningar göras med koder som sammanfattar materialet och sedan sammanställs koderna och bildar olika teman (Bryman 2018). Materialet i den här studien har lästs igenom ett flertal gånger för att först hitta koder i materialet som kan bilda aktuella teman för att möjliggöra en beskrivning inläggen på Twitter på ett transparent sätt. I den här studien har teman money talks, hälsofascism, förskjut- ning av demokratin, vaccinet är farligare än sjukdomen, korruptionen, Big pharma och försöks- djuren samt friskrivning och lata människor identifierats. Alla teman har sedan legat till grund för presentationen av resultatet och blivit de aktuella rubrikerna.
5.5 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) listar fyra krav som forskaren ska förhålla sig till för att studien ska anses vara etiskt genomförd. Den här studien är genomförd på ett sätt som kallas icke-delta- gande observation, det innebär att individerna som studerats inte vet om att de är med i studien.
De fyra etiska kraven som ställs är därmed inte möjliga att uppfylla, däremot är det inte fel att genomföra en studie likt denna. Här nedan bemöts Vetenskapsrådets etiska krav i förhållande till den här studiens genomförande.
Det första kravet är enligt Vetenskapsrådet (2002) informationskravet och det handlar om att deltagarna i studien ska informeras om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Det finns dock undantag som uppger att när undersök- ningsdeltagarna ej deltar aktivt och uppgifter inhämtas från existerande myndighetsdatabaser är det inte självklart att deltagarna behöver informeras. Vid informationshämtning från mass- media eller liknande bör en avvägning ske gällande den olägenhet som det kan medföra för individen när information delas eller utelämnas. Vad gäller informationskravet menar Veten- skapsrådet (2002) på att en avvägning bör ske för eventuella olägenheter som kan uppstå för individen och efterlevande. Eftersom vi har yttrandefrihet i Sverige och materialet som används i studien får anses vara av icke känslig karaktär samt att individerna frivilligt publicerat detta på sociala medier kan det inte uppstå fler olägenheter för personer än det redan kan ha gjort vid publicering. Det är inte åsikter som är kränkande utan åsikter från personer som är kritiskt tän- kande till den forskning och vetenskap som presenteras vilket är deras fulla rätt att vara. Krav nummer två är samtyckeskravet och det innebär att deltagaren ska ge sitt samtycke till in- samlingen av data. Likt informationskravet finns det även här ett undantag och det handlar om
20
att undersökningens karaktär avgör om samtycke behöver inhämtas för insamling av uppgifter.
Om uppgifterna tas från existerande myndighetsregister eller om de lämnats via exempelvis massmedia så behöver inte samtycke inhämtas (Vetenskapsrådet, 2002). När det gäller sam- tyckeskravet som innebär att individen ska ge samtycke till sitt deltagande så får sociala medier antas gå under ”massmedia och liknande” vilket innebär att de inte behöver ges samtycke utan uppgifterna kan användas fritt. Det tredje och näst sista kravet är konfidentialitetskravet som handlar om att alla uppgifter om individerna som deltar i undersökningen ska hanteras på ett sådant sätt att information inte kommer ut. De har rätt att vara anonyma och känsliga uppgifter ska skyddas. Vilka uppgifter som anses vara känsliga varierar över tid men när de anses kunna uppfattas som obehagliga eller kränkande av efterlevande ska försiktighet iakttagas (Vetenskapsrådet, 2002). Vad gäller citat och beskrivningar så har inte användarnamn återgetts för att göra det svårare för individer att hitta åt citaten samt att om personen raderar en Tweet som återgetts i den här studien så ska inte någon kunna ta fram och ifrågasätta personen på grund av den här studien. Eftersom deltagarna har användarnamn går det inte heller att spåra vem personen är. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet och det reglerar att den inform- ation som samlas in endast ska användas till den enskilda studien och inte till andra forsknings- projekt (Vetenskapsrådet, 2002). All insamlad empiri har raderats efter att studien slutförts, detta för att ingen annan ska kunna komma åt den information som samlats in. Givetvis är det möjligt att så länge alla tweets ligger kvar på Twitter hitta dem men det är som ovan nämnt personer som valt att lägga upp detta och ingenting som jag kan påverka. Däremot är det omöj- ligt att samla in exakt samma material som till den här studien då all empiri inte redogörs som citat utan ibland endast beskrivs.
5.6 Tillförlitlighet
Inom den kvalitativa forskningen används begreppet tillförlitlighet som innehåller fyra delkri- terier för att avgöra kvaliteten på studien. Det första begreppet är trovärdighet och innebär att forskaren ska genomföra studien på ett korrekt sätt och följa de riktlinjer som finns samt att den beskrivning av den sociala verklighet som studerats återges på ett korrekt sätt (Bryman, 2018).
För att säkerställa trovärdigheten i den här studien har jag följt de etiska riktlinjer som finns och använt mig av metoder som är väl kända inom den sociologiska forskningen. Den sociala verk- ligheten har återgetts som den är vilket förenklas av att allt är skriven text, uppfattningen om den sociala verkligheten kan alltid skilja sig åt människor emellan då uppfattningar är subjek- tiva. I den här studien har det handlat om att återge hur de personer som är skeptiska till vaccin
21
ser på saken och uttrycker den. Med många inblandade deltagare kan det givetvis finnas olik- heter. Det andra begreppet är överförbarhet och handlar om att ge en tät beskrivning av det sociala sammanhang som studerats. Det ska göras så att läsaren har en möjlighet att avgöra om det här är överförbart till andra miljöer (Bryman, 2018). För att uppfylla det kriteriet har resul- tatet beskrivits på ett sådant sätt att det innefattar flera aspekter så att bilden av den sociala miljön ska vara beskrivande och skapa en förståelse för hur deras kultur och de sociala ramar som de håller sig inom ser ut. Vidare menar Bryman (2018) att det tredje begreppet pålitlighet innebär att det ska skapas en fullständig redogörelse för alla processer i studien. Ingenting får utelämnas och allt ska beskrivas, beslut som tas och hur studien genomförs. Det ska göras så att läsaren kan bestämma kvaliteten i studien. I studien har därmed metodkapitlet en betydande roll, i metodkapitlet återfinns de beslut som jag fattat efter vägen, vilka tillvägagångssätt jag använt, hur jag sökt efter empiri och varför jag agerat på ett sådant sätt. Allt för att säkerställa att studien genomförts på ett korrekt sätt för att säkerställa att resultatet blev pålitligt. Det fjärde och sista kriteriet är möjligheten att styrka och konfirmera vilket innebär att forskaren säker- ställer att hen agerat i god tro. I kvalitativ forskning går det inte att få en objektivitet då forska- ren alltid är påverkad av vad hen vet i förväg (Bryman, 2018). Viss förkunskap har jag på om- rådet antivaccinationsrörelsen, men för att vara så objektiv som möjligt har jag låtit min nyfi- kenhet för området styra mig och inte vilka tankar och åsikter jag har gällande området. Nyfi- kenheten på ett socialt fält är viktig för att hålla igång ett arbete och inte låta sig påverka av annat som kan påverka. Ämnet antivaccination kan i många fall ses som kontroversiellt och de kallas ibland för foliehattar, min ingång har varit att om jag inte håller med så måste jag åt- minstone acceptera och respektera människors åsikter vilket har lett till att jag agerat i god tro och inte låtit mina åsikter påverka mig i mitt arbete. För att säkerställa att egna värderingar stått vid sidan av har handledare och andra studenter läst arbetet eftersom och getts möjlighet att kritisera och ifrågasätta.
22
6. Resultat
I det här kapitlet kommer resultatet att presenteras och analyseras med hjälp av tidigare nämnda teoretiska begrepp vilka är risk, tillit och expertsystem. Det kommer även att återkopplas till den tidigare forskningen som återgetts tidigare i uppsatsen.
6.1 Money talks
I ett flertal tweets skriver användare money talks i samband med en kritisk beskrivning av covid- 19 pandemin. Det kan tolkas som att det är pengarna som styr covid-19 pandemin och inte viruset. Deras tweets handlar då om att de styrande i landet samt läkemedelsbolagen tjänar på att pandemin finns genom skapandet av ett vaccin och begränsningar av människors fri- och rättigheter. Flera användare kommenterar och svarar på tweets från personer som är för vaccin, det kan handla om personer från regeringen eller personer som är utbildade läkare och liknande.
Ofta uppger de att de har blivit blockerade av personer i regeringen när de kritiserar hanteringen av viruset SARS-CoV-2. Människor i dagens samhälle måste alltid förhålla sig till expertsyste- men enligt Giddens (1999) och de söker själva upp delar av expertsystemet för att ifrågasätta och kritisera det. Vilket är det som beskrivs ovan när personer som är kritiska mot vaccin ifrå- gasätter läkare och deras tweets om vaccin eller covid-19 pandemin. Ett av de första resultaten jag hittade var en bild. På bilden sitter ett litet barn och en äldre person iklädd vit rock som står med ryggen mot kameran sticker en nål i barnets ben. På bilden ligger en text där det står:
Money talks 1. Skapa ett vaccin 2. Ta fram ett virus 3. Släpp lös viruset (media)
4. Sälj vaccinet
Personen som twittrat detta skriver att hen publicerat denna bild tidigare men att uppmärksam- heten blev låg och hoppas nu att bilden ska få mer uppmärksamhet. Hen frågar vilken fas läsaren tror att vi befinner oss i av de fyra som nämns i citatet ovan och lägger till:
Om du nu inte tror på kinesiska fladdermöss, förstås?
Det finns en misstro mot uppgiften att SARS-CoV-2 skulle komma från fladdermöss, de flesta som är kritiska tror att covid-19 pandemin är skapad. De individer som är kritiska till att SARS-
23
CoV-2 kommer från fladdermöss skriver att covid-19 pandemin är skapad av myndigheter i olika länder samt läkemedelsbolag, ett av deras bevis för detta är att alla länder är överens om covid-19 pandemin och vaccineringen. Covid-19 pandemin anses ha skapats av flera skäl men ett av skälen är att tjänar pengar. Det är enligt ett flertal användare samma personer som styr läkemedelsbolagen och länderna. Vilket enligt DeDominicis et al. (2020) är en vanlig upple- velse från personer som är kritiska till vaccin, det är även vanligt bland de som är positivt in- ställda till vaccin. Det kan ses som att det finns en skepticism gällande välviljan i systemen, att personer i samhället idag inte litar på att myndigheter och läkemedelsbolagen vill människor väl utan att de endast vill tjäna pengar på mänskligheten på olika sätt. Det är återkommande att covid-19 pandemin anses vara skapad för att läkemedelsbolagen ska tjäna pengar. En person skriver en tweet som menar på att fokuset under covid-19 pandemin varit felaktigt:
Hade man fokuserat på att rädda liv istället för vaccin hade 85% av alla döda varit vid liv nu. Sug på den ett tag och fundera sedan på varför vaccin hela tiden varit i fokus.
Follow the money!
Personen ifråga menar på att folk har dött i onödan för att fokus hela tiden har hamnat på att tillverka ett vaccin för att stoppa covid-19 pandemin och enligt personen har vaccintillverk- ningen legat i fokus eftersom det handlar om att tjäna pengar. I många diskussioner där vaccin- förespråkare ifrågasätter vem det är som ska tjäna alla pengar och vem som har möjlighet att styra detta så uppmanas personerna att googla på ”Rockefeller och Big pharma”. Ett av de första resultaten är en video på Youtube som beskriver att John D. Rockefeller har ”kapat”
läkemedelsindustrin, han var till en början en person som sålde bensin och när han upptäckte att bensin kunde användas till läkemedel kapade han läkemedelsindustrin. Enligt denna video ska han ha tagit över ett flertal bolag samt American Medical Association och när det upptäcktes att läkemedel tillverkade av bensin gav cancer skapade han American Cancer Society. Han uppges ha samarbetat med Nazityskland och ska ha byggt sig en miljardindustri på detta (Perspective, 2020). John D. Rockefeller var en oljemagnat som var skrupelfri i sina metoder för att slå sig fram men under 1890-talet ändrade han riktning och fokuserade mer på den filan- tropiska inriktningen (Nationalencyklopedin, 2021c). Personerna ifrågasätter det expertsystem som återfinns världen över. För att människor ska kunna lita på de ansiktslösa experterna som finns behöver de känna en tillit till expertsystemet (Giddens, 1996). Sett till det som individerna skriver på Twitter påvisar de att de inte känner någon tillit till att systemet gör det som är bäst för befolkningen utan det som expertsystemet och big pharma tjänar mest på. Individernas tillit
24
brister till expertsystemet när de anser att experterna gör det som gynnar läkemedelsföretagen mest. Covid-19 pandemin är enligt de som är kritiska till vaccin en påhittad pandemi vars syfte är att tjäna pengar. Sett till Giddens (1996) så menar han på att universum är reflexivt, vilket innebär att riskerna skapas av de abstrakta systemen det innebär att det är människan som genom sina innovationer skapar risker. Tilliten till expertsystemen handlar om att lita på att experterna kalkylerar riskerna på ett korrekt sätt så att riskerna aldrig blir för farliga. Med den förståelsen öppnar det upp för ett misstroende mot expertsystemen när det kommer till covid- 19 pandemin. Den har krävt flera miljoner liv och har skadat det ekonomiska systemet, och kan ha haft betydelse för folks psykiska- och fysiskahälsa. Det kan med andra ord upplevas som rimligt att tilliten till expertsystemet fått sig en törn då risken har varit överhängande stor för alla i samhället. Däremot är det inte alla som ifrågasätter expertsystemet på dessa grunder och det kan bero på att deras skyddshinna är stark. En skyddshinna är något som de flesta har och den filtrerar bort potentiella hot så att individen kan leva ett normalt liv, en ofullständig skyddshinna leder till att individen kan känna oro och ångest (Giddens, 1999). Det kan innebära att individer som ifrågasätter covid-19 pandemin har en svagare skyddshinna som leder till att de har lättare att känna oro och ångest över de risker som individer utsätts för. Vilket kan leda till att individen känner ett ökat behov av att ifrågasätta vad som är sant och inte sant.
6.2 Hälsofascism
För att kunna öppna upp samhället igen efter nedstängningen på grund av covid-19 pandemin finns det ett politiskt förslag om vaccinpass. Det skulle innebära att personer som väljer att avstå vaccination inte kan äta på restaurang, gå på konsert eller resa. Vaccinpassen behöver personer bära med sig och det kan bli aktuellt med både digitala intyg och pappersintyg (Wikén, 2021).
Med anledning av detta är det många på Twitter som reagerat:
Med anledning av coronapassen var det en bekant som undrade vad för märke vi som inte vaccinerar oss ska bära.
Personen som skrivit denna tweet undrar vilket märke alla som vill avstå vaccinationen ska bära. Andra kallar det för hälsofascism att staten ska gå in och kräva att personer vaccinerar sig för att de ska få leva fritt i samhället. Det finns även ett stort antal alternativa teorier om varför vaccineringen anses vara viktig för regeringen. Vaccinpasset menar kritikerna är för att styra och ha koll, att ens hälsoinformation blir allmän och inte är sekretessbelagd längre. De anser att det föreligger diskriminering mot individer som har förstått vad covid-19 pandemin
