Användardagbok

Nästa moment i testningen var att låta respondenterna använda hållaren och högtalarna under några dagar och fylla i en användardagbok. Uppgiften var att reflektera över hur de användes och fundera över de frågeställningar som senare skulle tas upp i efterföljande intervjuer.

I dagböckerna framkom att flera av användarna slog på ljud en kort stund efter att de hade stigit ur sängen, antingen radio eller musik från egna musiklistor. Hållaren stod då på den plats där den lämnats kvällen innan, i vardagsrum eller sovrum. Några respondenter tog sedan med sig hållaren till badrummet och några lät den stå kvar tills det var dags för frukost och då placerades den i köket.

En respondent använde hållaren vid utövande av morgonträning inomhus och en respondent vid meditation på uteplatsen. Under dagen tog tre av respondenterna med sig hållaren till sin arbetsplats, övriga lämnade den hemma och återupptog användandet då de åter var hemma. Under kvällarna fanns den med vid matlagning, vid TVn, träning och vid träff med vänner. Den allmänna uppfattningen var att det var smidigt att flytta den med sig och lyxigt att alltid kunna ha bra ljud, dock trodde man inte att högtalarna skulle förflyttas särskilt ofta utanför hemmet.

Bilaga D visar användardagbokens frågeställningar.

3.6.3 Intervju

Frågorna som ställdes vid intervjuerna utgick från projektets frågeställning och skulle svara på om prototypen uppfyllde kravet på att förenkla förflyttandet av sex stycken högtalare. Det fanns också andra frågor som var intressanta att få svar på - om det ansågs finnas ett behov av produkten samt i vilken miljö det är mest relevant att använda den. Respondenterna fick också frågan om de trodde att produkten som tillbehör skulle addera värde för att öka försäljningen av högtalarna. Vid sammanställningen av intervjuerna samlades alla svar på respektive fråga. Dessa analyserades och formulerades slutligen till ett generellt svar.

På frågan var och hur högtalarna använts uppgav respondenterna att de främst använde hållaren för att förvara högtalaran i i hemmet och att de spelade vid olika tidpunkter under dagen, främst på eftermiddagar och kvällar. Oftast användes de för att att lyssna på musik från och för att få bättre TV-ljud. Det hände sällan att högtalarna togs med utanför hemmet, i något fall fick de följa med till vänner eller till arbetsplatsen. I de fallen fungerade hållaren som en väska.

Respondenterna ansåg att det var enkelt och smidigt att både använda och förflytta hållaren med högtalarna i.

Den upplevdes smidig och robust i sin utformning och att det var enkelt att bära den i både ett och två handtag och att ställa den på avsedd plats. Det som upplevdes krångligt var att sätta i den sista högtalaren och ta ur den första då det var trångt och svårt att få till ett bra grepp för att hantera högtalaren.

Gällande vad hållaren kommunicerar så var svaren samstämmiga i att den kändes robust och tillförlitlig ur hållfasthetssynpunkt, det fanns dock en viss tveksamhet att högtalarna skulle kunna åka ur då de placerades utan spännanordning eller något annat som håller dem på plats. Ett önskemål som framfördes av flera respondenter var att kunna starta och manövrera högtalarna på ett enklare sätt. I den föreslagna lösningen fick högtalarna tas ur hållaren var för sig för att kunna startas. Visserligen finns en app som styr högtalaren, men det krävs ändå att högtalaren startas manuellt innan appen kan användas. Ytterligare ett förbättringsförlag som framkom var att ha möjlighet att ladda alla högtalarna samtidigt i hållaren i stället för att använda en sladd till varje högtalare som vid den befintliga lösningen.

Överlag ansågs hållaren ge en positiv helhetsupplevelse och lösa frågeställningen att förenkla att förflytta sex stycken högtalare på ett smidigt sätt. Genom att genomföra förslagen på förbättringar skulle funktionaliteten kunna ökas ytterligare. Då de flesta respondenterna mest lyssnar på musik eller radio hemma och inte tar ljudet med sig, så såg de inte något större behov av hållaren och trodde inte heller att hållaren som tillbehör skulle bidra till ökad försäljning av högtalarna.

Sammanställningen av intervjuerna i sin helhet finns i Bilaga C.

4. Diskussion

Projektets mål var att presentera en färdig prototyp och det gjordes. Projektet får anses lyckat eftersom den akademiska presentationen av projektet genomfördes med framgång samt att uppdragsgivaren var nöjd med resultatet. Nu återstår det för företaget att utvärdera det här projektet och prototypen för att bestämma sig om det är lämpligt att gå vidare till tillverknings- och produktionsanpassning på den här tillbehörsprodukten.

Ett användartest av prototypen genomfördes. Att i en designprocess utgå från slutanvändarens behov ökar sannolikheten att skapa värde för den som produkten eller tjänsten är till för. Eftersom målgruppen inte var helt tydlig för företaget valdes personer av olika genus och i olika åldersgrupper ut. Med hjälp av observationer, intervjuer samt reflektioner från respondenternas egna användardagböcker kunde värdefull information inhämtas kring användandet över tid och i olika situationer. Flera kommentarer är relevanta att ta i beaktning i det fortsatta utvecklingsarbetet av hållaren.

Från användartesterna dök det upp många frågor och dellösningar som hade varit intressant att titta närmre på. Några exempel på dessa var ”Går det även att få in en laddningsfunktion i den här hållaren?”

och ”Hur låses högtalarna fast i hållaren så de inte åker ur hållaren när användaren bär?”. Detta är mycket bra inputs och insikter som borde lett till ytterligare en iteration tillbaka till förstudien och idégenereringen för att samla mer information och att generera fler idéer. På grund av tidsbrist och att studenten prioriterade att göra andra mer brådskande uppgifter så fick det utelämnas ur projektet, men det kan vara värt att titta närmre på vid fortsatt arbete med prototypen.

Det är också relevant att diskutera omfattningen av marknadsanalysen och marknadsundersökningen som gjordes i projektet. Enkäten sammanställdes med syfte att förstå mer om hur användare av bluetooth-högtalare tänker när de använder bluetooth-högtalare, för att utifrån det kunna analysera vilka behov som fanns och hur marknaden i övrigt såg ut. Analysen av enkätsvaren visade att det fanns behov av att kunna bära med sig sin högtalare och slutsatsen blev att det är relevant att titta på en tillbehörsprodukt som underlättar för användaren att bära med sig flera högtalare. Dock blir svaren och analysen på dessa något missvisande när det handlar om ”att bära med sig” då det inte är tydligt vart högtalarna förflyttas. Handlar det om att bära med sig produkterna i och runt hemmet eller handlar det om att bära med sig sina högtalare utanför hemmet?

Det kanske skulle vara rimligt att fråga var respondenten gärna har med sig sin högtalare. Frågor som ”Tar du ofta med din högtalare utanför hemmet?” eller ”Är det viktigt att kunna förflytta högtalaren smidigt när du åker hemifrån?” skulle kanske ge bättre svar på hur en användare skulle vilja använda sina högtalare och då ytterligare visa på om en tillbehörsprodukt skulle vara relevant eller inte. Eftersom en enkät begränsar möjligheten att diskutera och utveckla frågor med presumtiva användare, kan det därför diskuteras om en enkät var den bästa metoden att använda för att få tillförlitlig information i detta projekt trots att det var många respondenter. Vissa av dessa frågor ställdes och besvarades vid intervjun i användartestet.

Den färdiga prototypen innehåller en del brister som till exempel handtaget. Handtaget bör vara sådant att det går att få in hela handen i handtaget och slippa bära i enbart fingrarna. Eftersom bredden på hållaren var ganska liten så var det svårt att få till den lösningen rent praktiskt. För fortsatt arbete bör möjligen bredden på hållaren ökas så att handtaget går att montera på ett bra sätt eller finna någon annan lösning på detta. Det viktiga att presentera i projektet var konceptet med handtaget i hörnet och hur det blev att bära, vilket gav positiv respons från framförallt uppdragsgivaren.

De fysiska modellerna var en styrka i projektet och att iterera med att göra modeller samtidigt som modellerna testades kontinuerligt gjorde att modellarbetet gick fort framåt med positiva resultat. Skissandet användes mindre och modellerandet mer. Detta är fördelaktigt att göra då det är möjligt att använda sig av snabba modeller. Ofta när modeller är mer komplexa och kanske inte lika möjliga att skapa används skisser mer vilket också kan bli lyckat men en tredimensionell funktionsprototyp är alltid bra att använda sig av. Att modellerandet tog en stor del av layoutkonstruktionen gjorde att det snabbt gick att gå till en funktionsprototyp och presentera denna vilket får anses som en styrka i projektet.

Tidsplaneringen var viktig i början av projektet men föll ur under projektets gång. Tidsplaneringen vad gäller samtliga delar förutom rapportskrivningen föll ur lite ur tidsplanen medan rapportskrivningen föll ur mycket ur tidsplaneringen och slutfördes långt senare än övriga projektet. Den ursprungliga tidsplaneringen var bra för att kunna sortera upp viktiga faser och göra en mental planering som hela tiden fanns med i bakhuvudet.

Projektets innehåll och moment ändrades dock under tiden och eftersom det fanns en mental planering och

men det viktigaste var projektets resultat och inte resultatet av planeringen som sådan. Det är viktigare att göra en uppdatering av tidsplaneringen om projektet innefattar fler medlemmar än en.

En fråga att diskutera är den om det överhuvudtaget ska finnas en lösning för att förflytta högtalarna när de är avsedda för hemmabruk och om frågeställningen för projektet egentligen ens är aktuell. Enkäten som genomfördes för att svara på frågan var som nämnts tidigare i denna diskussion möjligtvis missvisande då frågorna inte ställdes på ett så öppet sätt, dock förstärkes detta tvivel i svaren från intervjun, svar som ytterligare stärkte att högtalarna mest användes i hemmet och där respondenterna var tveksamma till behovet av att flytta högtalarna med en tillbehörsprodukt. En reflektion är att uppdragsgivaren eventuellt tänkte att Ai-1-högtalaren skulle vara tillräckligt stark för att kunna sälja sig själv utan någon tillbehörsprodukt och att den skulle vara tillräckligt bra för att konkurrera mot andra produkter i samma segment när det gäller högtalare för hemmet och runt hemmet. Att då ändå känna att det behövs en tillbehörsprodukt för att (ytterligare) differentiera sig kan vara ett tecken på att förtroendet för Ai-1 kanske inte var så högt som uppdragsgivaren gav sken av. Att starta ett projekt för att skapa en tillbehörsprodukt är då förmodligen helt fel väg att gå. Uppdragsgivaren borde då istället tagit reda på sin kundkrets med fler och mer utförliga marknadsanalyser. Då skulle högsta prioritet vara att ta reda på om produkten Ai-1 passar bäst i segmentet ”i och runt hemmet” eller om produkten ska marknadsföras på något annat sätt.

5. Slutsats

Tack vare att problemformuleringen bekräftades under förstudien och att prototypen uppfyllde problemformuleringen så får projektet anses som lyckat. Det som var intressant under projektet var att det tydligt visade många utvecklingsområden för företaget. Att introducera en prototyp till en tillbehörsprodukt på det här sättet visar att företaget är beredd att bygga ut sin produktfåtölj och att de verkligen tror på sin huvudprodukt.

Projektets mål var att nå fram till en färdig prototyp som motsvarar uppdragsgivarens krav vilket får anses som uppfyllt. Det är också positivt att den färdiga prototypen har en hög innovationsgrad och att projektet ledde fram till en något okonventionell lösning där en hållare bärs på ett nonchalant men ändå säkert sätt.

Detta hjälper företaget att sticka ut med sin tillbehörsprodukt.

Den färdiga prototypen använder samma formspråk och färgskala som produkten Ai-1 vilket motiverades av att tillbehörsprodukten enkelt ska kunna gå att identifiera med produkten Ai-1. För att kunna gå vidare med den här prototypen till produktions- och tillverkningsanpassning krävs det ytterligare undersökning om vilket material och tillverkningsteknik som ska användas.

Vid vidare utveckling av fler produkter till företagets produktportfölj föreslås att fokusera på produktintroduktion och marknadsföring i symbios.


Referenser

Ansoff, I. (1957). Strategies for Diversification. http://sgpwe.izt.uam.mx/files/users/uami/sppc/13O/

Gestion_y_Control_Estrategico_I/Lectura_10._Ansoff_Igor_Strategies_for_Diversification.pdf [20190510]

Brown, T. (2020). Design thinking defined. https://designthinking.ideo.com/ [20200112]

Crilly, N., Moultrie, J. & Clarkson, P. (2004). Seeing things: consumer response to the visual domain in product design. Cambridge: Elsevier Ltd. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/

S0142694X04000225 [20190607]

Dul, J. & Weerdmeester, B. (2008). Ergonomics for Beginners. CRC Press Inc.

Eriksson, M. & Lilliesköld, J. (2004). Handbok för mindre projekt. Stockholm: Liber.

IDEO U (2019). Design thinking - Design thinking is a process for creative problem solving. https://

www.ideou.com/pages/design-thinking [20190510]

Interaction-Design (2020). 5 Stages in the Design Thinking Process. https://www.interaction-design.org/

literature/topics/design-thinking [20200112]

International Ergonomics Association (2019). Definition and Domains of Ergonomics.

https://www.iea.cc/whats/ [20190510]

Jansson, T. & Ljung, L. (2008). Projektledningsmetodik. Stockholm: Studentlitteratur AB.

Johannesson, H., Persson, J.-G. & Pettersson, D. (2013). Produktutveckling. Stockholm: Liber AB.

Kotler, P., Harris, C. Lloyd., Armstrong, Gary. & Piercy, Nigel. (2016). Principles of Marketing, European Edition. Pearson. Sjunde upplagan.

McLeod, S. A. (2014). The interview research method.


https://www.simplypsychology.org/interviews.html [20210613]

McLeod, S. A. (2015). Observation methods. 


https://www.simplypsychology.org/observation.html [20210613]

McLeod, S. A. (2019). Qualitative vs. quantitative research.

https://www.simplypsychology.org/qualitative-quantitative.html [20210613]

Michanek, J & Breiler, A. (2015). Idéagenten. En handbok i att leda kreativa processer. Malmö: Art Förlag AB

Rogers, M. Everett (2003). Diffusion of innovations - 5th editions s.269. The Free Press.

Ulrich, K & Eppinger, S (2014). Produktutveckling : konstruktion och design. Lund: Studentlitteratur AB

Bilagor