Användarfunktioner 40

Som jag kort var inne på under punkt 5.1 möjliggör Wiki flera olika sökvägar för att nå information, vilket även beskrevs i stycke 3.2. De tre huvudalternativen är; sökrutan, kategorier och möjlighet att klicka vidare. Som nämns i del 4.4 är sökrutan en funktion som alla informanterna ansåg vara den mest användbara funktionen och övervägande använde sig av vid sökningar. Detta menar jag handlar om vana. Idag skriver vi in sökord när vi letar information, ett välkänt exempel är Google. Att skriva in sökord menar jag även är enkelt, då du själv kan välja vilket ord du vill skriva. Du behöver med andra ord inte försöka förstå dig på mappsystemsstrukturer som någon annan har producerat enligt sin logik, vilken inte behöver överensstämma med din.

Alla informanter utom en ansåg även kategorier som användbart vid sökningar, se punkt 4.4. Som informant 9 är inne på, även under punkt 4.4, kan kategorier både möjliggöra en

avsmalning, men även bredda vyerna för att finna liknade sidor. Detta menar jag kan skapa ett sammanhang för användaren, precis som möjligheten att länka ord, vilka gör att du kan klicka dig vidare. Att kunna klicka sig vidare och exempelvis få förklarat svåra ord eller

förkortningar menar jag även möjliggör kortare och mer konkret information om just det ämnet som sidan handlar om. Istället för att skriva samma text på flera platser, kan flera sidor istället hänvisa till en gemensam sida, vilket även underlättar redigering eftersom detta endast behöver göras på en plats. En nackdel som jag ser med klickbara ord är att det kan vara svårt för dem som redigerar att veta om det finns en sida med den information som önskas länkas till. Här menar jag att det är betydligt enklare för den som redigerar att placera en sida i en eller flera kategorier. Dock behövs orden, precis som kategorier, endast länkas/läggas till en gång och när det är gjort kan det, som nämnts ovan i stycket, vara en fördel för dem som senare söker information.

Stimerling och Cremers (1998, s.1172-1173) tar upp frågan huruvida ett system kan skräddarsys för att passa alla individer i olika roller, se 3.2. Visst är vi alla olika, men jag menar att möjligheten att söka på flera olika sätt ger en frihet för varje enskild individ att skräddarsy Wiki för sitt eget behov. Jag anser att detta skapar en mer effektiv organisation, vilket även diskuteras i stycke 5.1

Som beskrivs i stycke 3.3 finns en bevakningsfunktion i Wiki, vilken Mader (2008, s.49) menar möjliggör en konstant bevakning av önskad sida utan att användaren behöver göra det manuellt. Vilket tas upp i stycke 4.3, anser hela 90% av informanterna denna funktion vara bra. Uppskattningen av funktionen förstår jag till fullo. Genom att den finns kan användaren släppa tankarna angående om viktiga sidor blivit uppdaterade eller ej och istället koncentrera sig fullt ut på aktuell arbetsuppgift, vilken jag menar då kan utföras mer effektivt. Denna funktion anser jag även sparar tid, dels på grund av den nyss nämnda effektiviteten, men även eftersom användaren inte behöver gå in i Wikin hela tiden för att se om något blivit

uppdaterat. På grund av att bevakning inte behöver ske manuellt av användaren anser jag bevakningsfunktionen vara en av huvudfunktionerna för att Wiki ska fungera. Att manuellt kontrollera och bevaka alla sidor som användaren anser vara viktiga hade skapat frustration och varit mycket tidskrävande. Som beskrivs under punkt 4.4 tar dock två informanter upp ett problem med bevakningsfunktionen och anser den inte vara färdigutvecklad.

Bevakningsfunktionen kan skilja sig åt i olika Wiki-mjukvaror. I ScruturWiki kan du inte se någon sammanfattning över de sidor som du bevakar. Detta ser även jag som en stor nackdel. Efter att ha kryssat i bevakning på otaliga sidor vet du till sist inte vilka sidor som du bevakar.

Därför hade det varit till nytta för användaren att vid inloggning kunna se vilka sidor som han/hon bevakar och även var ny information inte blivit läst, eftersom den nya informationen kanske inte läses direkt då bevakningsmailet landar i inkorgen. På så sätt hade

bevakningsfunktionen blivit mer lättöverskådlig.

5.6 Kritisk diskussion

Då informanterna i denna undersökning endast testade verktyget Wiki under en kort tid om maximalt en vecka och inte i skarpt läge innan intervju två genomfördes, anser jag

undersökningsresultatet sett annorlunda ut om verktyget testats under en längre tid. Jag menar det get informanterna en djupare grund, vilket kunnat förändra resultatet

En del möjligheter som informanterna ser med verktyget menar jag kan vara önskningar om hur det borde fungera, vilka även funnits innan testet av verktyget Wiki. Precis som det nackdelar som tas upp kan vara invanda mönster. Genom att låtit informanterna arbeta med verktyget under en längre tid kunde eventuellt åsikter förändrats och funktionerna fått en chans att accepterats och utvärderats djupare av varje informant. Likt Dicander (1998, s.94), se 3.3.3, presenterar med Ångestsvackan tar det ibland en längre tid innan förändringar accepteras av människor. Jag menar att en längre testtid även skulle ge informanterna chansen att gå genom ångestsvackan och därmed begrunda sina åsikter mer. Exempelvis skulle

eventuellt möjligheten att diskussionsfunktionen kan göra Wiki till en social mötesplats mottagits med en ökad positivitet om informanterna fåt chansen att testa funktionen skarpt under en längre tid. Att verktyget skulle bli en social mötesplats var endast 30% av

informanterna idag positivt ställda till, se 4.4. Eventuellt skulle även möjligheten att alla kan redigera allt bli uppskattad. Även andra funktioner skulle kunna ge annorlunda resultat. Å andra sidan finns även möjligheten att åsikterna skulle förstärkas och att informanterna skulle stå än mer fast vid de resultat som presenterats i denna undersökning. Vilket kan jag endast spekulera i. Oavsett vilket resultatet blivit vid en längre testtid för informanterna, menar jag att detta hade ökat tillförlitligheten på resultatet och gett de modeller som använts i denna undersökning en djupare grund at stå på.

Orsaken till att testtiden inte varade under en längre tid var arbetets deadline, vilket gjorde att en längre testtid inte var möjlig.