5 Diskussion 31
5.2 Hinder och nackdelar 32
Ett hinder som 50% av informanterna tar upp och anser vara stort, vilket beskrivs i stycke 4.4, är angående huruvida informationen i Wiki kommer att hållas uppdaterad eller ej.
Informanterna menar att det måste finnas någon som ansvarar för uppdatering för att den över huvudtaget ska ske. Allas ansvar fungerar inte. Att endast en person eller grupp ska ansvara för uppdatering går emot hela Wiki-konceptet, vilket är att alla hela tiden ska kunna redigera allt, som tas upp under punkt 3.3 (Åkerlund, 2008, s.57). Vilket presenteras under punkt 4.4 är 83% av informanterna emot detta. Uppkomsten av detta så kallade hinder anser jag delvis bygger på okunnighet och rädsla inför något nytt. Detta eftersom alla människor alltid är i en förnekandefas i början av en påtvingad förändring, se 3.3.3 (Dicander, 1998, s.94).
Begränsningar i system för att undvika att fel begås är något som vi i dagens samhälle är vana vid. Jag menar att begränsningar ofta sätts på grund av enskilda personer som överträder gränser, vilket drabbar kollektivet. Dock anser jag att vi inte kan likna ett företag vid
samhället generellt. Som Mader (2008, s.29-30) beskrivs anse i stycke 3.3.2 strävar alla på ett företag åt samma håll och därför förekommer inte medveten vandalism, eftersom det även förstör för ens eget arbete. Samtidigt menar jag att den medvetna vandalismen heller inte kommer att finnas om inloggning vid redigering krävs. På så vis syns alltid vem som redigerat
en sida och när, vilket Åkerlund (2008, s.57) tar upp i stycke 3.3.2. Givetvis finns alltid undantag och människor som medvetet förstör, vilka jag menar är ett hinder för öppna system som Wiki.
Men den omedvetna vandalismen då, det vill säga publicering av information som
användaren trodde var korrekt? Är bästa sättet att komma åt den att endast tillåta några få att redigera? Hela 92% av informanterna är positiva till begränsningar, se 4.2. Övriga menar att företaget genom att tillåta alla att redigera visar att de litar på de anställda, vilket även Mader (2008, s.50) återkommer till under punkt 3.3.2. Jag menar att visa tillit till de anställda är viktigt, men att man inte kommer åt den omedvetna vandalismen med hjälp av detta, eftersom jag anser att detta handlar om kompetens. Alla kan inte allt. Användaren bör vara självkritisk och inte redigera om inte kompetensen finns. Men alla har inte den självkritiken, vilket jag menar även det är ett hinder mot ett öppet system. Ett helt öppet informationshanterings- system anser jag heller inte fungerar på alla organisationer och företag. Exempelvis bör inte alla ha möjlighet att redigera i lagar och beslut, då det kan ge oanade konsekvenser. En lösning skulle kunna vara att tilldela användare olika rättigheter, vilket jag menar möjliggör användning av Wiki på fler områden. Rättigheter är en aspekt som Stimerling och Cremers (1998, s.1171 och 1178) tar upp som negativ, vilken presenteras i stycke 3.2. Är rättigheterna olika anser de att detta kan skapa konflikter mellan de anställda. Denna aspekt känner jag hör hemma på dagisnivå, även om jag anser att avundsjuka även finns bland vuxna. Däremot menar jag att den som har tillträde till fler platser har det för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter. Har du inte tillträde ska du inte vara där helt enkelt.
Rättigheter/begränsningar skulle egentligen inte behöva finnas. Problemet med avundsjuka skulle å andra sidan kunnat lösas med hjälp av en öppen Wiki. Choate (2008, s.19) tar upp att även en öppen Wiki bör övervakas av någon, se 3.3.2. Kanske är detta lösningen på att kontrollera att falsk information inte ligger ute och att medveten vandalism inte förekommer. Dock anser jag att omedveten vandalism inte försvinner på detta vis. Däremot kan den fångas upp av övervakaren. Övervakaren kan använda bevakningsfunktionen och får på så sätt veta när någon har förändrat en sida och kan då kontrollera informationen. Frågan återstår dock i huruvida en bevakare har kompetens att kontrollera all information. För att garantera kvalitet och inte lägga för stor belastning på en övervakare, menar jag att denna uppgift ska läggas på flera anställda, vilket även informanterna föreslår i stycke 4.4.
En tredje variant är att låta alla användare redigera sidor, men att de inte publiceras förrän en administratör godkänt dem. Vilket beskrivs under punkt 4.4var detta en funktion som 92% av informanterna såg positivt på, men som inte garanterat finns i alla Wiki-mjukvaror. Jag anser att den felaktiga informationen här kan fångas upp redan före publicering och på så vis
riskerar företaget inte att någon läser eller tar åt sig av den. En fråga som uppstår här är då hur en administratör kan avgöra om informationen är rätt, vilket togs upp i förra stycket, har administratören kanske inte den kunskapen som behövs.
Samtidigt påpekar ännu några informanter att det ändå kan finnas fördelar med ett öppet system. Till exempel blir det lättare att rätta till småfel som felstavningar, se punkt 4.4. Jag menar att tid sparas, vilket även Mader (2008, s.33) påpekar i stycke 3.2. Som jag nämnde i början av 5.2 anser jag att åsynen av detta hinder främst ligger i rädsla och okunskap. Företag borde prova att öppna upp sina system mer. Börja successivt för att se vad som händer. Ta det i lugn takt. Överför informationshanteringen till Wiki och behåll begränsningar på kritisk information, men öppna exempelvis upp tips och lösningar för alla. Genom att låta alla ha möjlighet att kollaborera anser jag att nya fördelar och kunskap kan skapas. Att användaren tänker det ordnar någon annan och inte genomför en redigering då ett fel upptäcks kommer inte att ske, eftersom det är så enkelt att själv rätta till felet. Ska du däremot behöva gå till någon annan som i sin tur ska rätta till felet tar det längre tid tills felet är korrigerat, samtidigt som det kräver mer av den som upptäckte felet för att rätta till det.
Som nämns i stycke 3.3.2 finns versionshantering i Wiki, vilket Åkerlund (2008, s.57) menar är anledningen till att Wiki kan hållas tillförlitligt. Dock anser endast 50% av informanterna versionshantering vara av lika stor vikt, se 4.2. Jag anser att funktionen bör finnas, eftersom det kan bli fel vid redigering av material och då kan det vara bra att kunna återgå till en äldre version. Alla gör vi fel ibland och att då enkelt kunna gå tillbaka och rätta till felet är en fördel. På så vis kan man även gå tillbaka och jämföra versioner med varandra. Dock håller jag med informanterna om att det bör finnas en gräns för hur många versioner som sparas. För viss information kan det vara viktigt att spara fler versioner än andra. Tanken, vilken tas upp i stycke 3.3.2, som Åkerlund (2008, s.57) har angående att Wiki blir mer tillförlitlig tack vara versionshantering kan jag förstå vad gäller en öppen Wiki, där medveten vandalism
förekommer i en högre grad. Som diskuterades tidigare under 5.2 anser jag att medveten vandalism inte sker på samma vis i en Wiki som används internt hos ett företag, men kan dock förekomma. Därför ser jag inte att versionshantering gör att informationen hålls mer tillförlitlig. I en öppen Wiki, som exempelvis Wikipedia, kan en person radera allt innehåll på en sida, då är det betydande att en bevakare kan återgå till den tidigare versionen. Detta menar jag inte inträffar på ett företags Wiki. Dock anser jag att versionshantering ändå bör finnas även på ett företags Wiki, då informationsfel kan inträffa och det då är bra att kunna återgå till tidigare version.
Som beskrivs i stycke 4.4 tar informant 9 upp att Wiki inte är ett lämpligt verktyg för att förmedla vad som är på gång. Även Åkerlund (2998, s.57) tar upp detta, vilket du kan läsa under punkt 3.3. Detta håller jag inte med om. En Wiki kan resultera i tusentals enskilda sidor. Att förmedla något aktuellt här och något där är inte en bra lösning. Men genom att ha en sida som exempelvis heter Aktuellt på företaget kan här förmedlas nyheter och vad som är på gång. Å andra sidan kräver detta givetvis att användarna bevakar den aktuella sidan, för att kunna få ett mail när något nytt har hänt. Bevakning diskuteras djupare under punkt 5.3. Samtidigt kräver det även att användaren inte väntar med att gå in på sidan, utan gör det direkt för att informationen som är aktuell just nu inte ska hinna bli inaktuell. Informerar företaget hur detta ska fungera anser jag dock att det fungerar lika bra som andra system. Användaren behöver inte gå in och konstant manuellt kontrollera om något nytt har kommit upp på någon sida och avsändaren behöver inte skicka ut massmail, utan det löser sig själv. Dock ser jag en nackdel, vilken är att information aldrig försvinner per automatik. Just detta trycker även Åkerlund (2008, s.57) på, se punkt 3.3. En lösning anser jag skulle vara att skriva datum intill inlägget så att alla kan se under vilken tid det gäller. Samtidigt hade hanteringen av just tillfälligt aktuell information underlättats om det gick att sätta ett utgångsdatum istället för att manuellt gå in och förändra sidan.