Tyst och kodifierorienterad kunskap samt diskussion 35

Nilsson (199, s.15) menar att målet med Knowledge Management är att omvandla den tysta kunskapen till kodifierbar, vilket Barnes (2002, s.17) anser möjliggör styrning av kunskapen och informationen mer effektivt, som beskrevs under punkt 3.1. Detta menar Mader (2008, s.43), se 3.3, att verktyget Wiki är utmärkt till. Jag instämmer i att Wiki är ett effektivt verktyg för att omvandla tyst kunskap till kodifierbar, eftersom tanken med verktyget är att alla hela tiden ska kunna fylla i ytterligare information och kommentera texterna. På så sätt hålls information vid liv. Omvandling från tyst- till kodifierbar kunskap menar jag kan vara mycket svår att göra, då alla människor inte tolkar det skrivna ordet på samma sätt. Detta tar även informanterna upp. Som beskrivits i stycke 4.4, anser 83% att allt inte går att sprida via en dator, eftersom bland annat nyanser och tonfall saknas i en text. Avsaknaden av detta menar jag kan generera missförstånd, vilka inte sker på samma sätt vid en muntlig diskussion då mottagaren kan ställa följdfrågor och direkt få svar. Informationsutbytet menar jag även blir snabbare då muntlig kommunikation sker. Dock krävs det att de berörda träffas i realtid, om än inte fysiskt utan endast via telefon. Med hjälp av Wiki behöver inte berörda parter kommentera eller utbyta information samtidigt. Vid en öppen Wiki finns även möjligheten att

en tredje eller rent av femte part kommenterar informationsflödet, vilket exempelvis inte finns via mejl eller telefon om vederbörande inte bjuds in. Som beskrivs i stycke 4.4, anser

informanterna att det krävs att även en muntlig diskussion sker. Även om jag menar att en muntlig diskussion kan vara tydligare anser jag detta vara en generationsfråga, vilket även informant 6 tar upp i stycke 4.4. Idag sker allt mer informationsutbyte via datorer och även diskussioner som tidigare skett muntligt. Det skrivna språket har även utvecklats. Jag menar att det idag finns fler möjligheter att beskriva känslor och tonfall, exempelvis används speciella förkortningar och smilisar för detta, vilka dock inte bör finnas med i en fackenlig text. En fördel med att informationsutbyte sker via Wiki menar jag är att det görs sökbart för andra i framtiden, som då kan ta del och ha glädje av informationen även efter att

diskussionen har avslutats. På så sätt menar jag att en unik kunskapsbank kan byggas upp på företaget, vilken kan vara till glädje för företaget i framtiden och ett verktyg som ökar effektiviteten, precis som Camarinha-Matos (2004, s.22) menar, se 3.1.

Som beskrivits i stycke 3.3 finns även en diskussionsfunktion i Wiki. Det är denna funktion och möjligheten att alla kan redigera allt, vilken jag menar möjliggör kollaborativt arbete och förmågan att kunna omvandla tyst kunskap till kodifierbar. Stimerling och Cremers (1998, s.1171) menar att kooperativt arbete via dator öppnar nya möjligheter för de anställda, se 3.2. Detta tar speciellt informant 7 upp. Som beskrivits under punkt 4.4, menar informanten att exempelvis konsulter skulle ha stor glädje av en diskussionsmöjlighet eftersom de arbetar ute hos kunder. Jag håller med både teorin och informanten, då jag anser, vilket vi ständigt återkommer till, att om all information samlas på en plats och om även en

diskussionsmöjlighet finns kommer integration mellan de anställda ske på en ny nivå och de som arbetar utanför kontoret får en plats där de kan möta sina kollegor. Information och kunskap kan då bli tydligare eftersom fler ögon får chans att beskåda och kommentera den. På detta vis menar jag att Wiki kan bli en form av social mötesplats där kunskap och information byts, vilket även beskrivits av Blay-Fornario m.fl. (2002, s.151) i stycke 3.2, som menar att det är genom kollaborativt arbete som ny information skapas. Detta är 70% av informanterna negativa till, se 4.4. De menar att det inte finns tid till att sitta och läsa diskussioner och att det primära målet med Wiki är att skapa en kunskapsbank, inte att diskutera. Här håller jag inte med majoriteten av informanterna, då jag menar att just diskussionsmöjligheten är ett led i att utveckla en väl fungerande och innehållsrik informationsbank. Dock är, som även nämnts under punkt 4.4, 80% av informanterna positiva till själva diskussionsmöjligheten. Att majoriteten av informanterna upplever det som ett stort hopp att gå från diskussion till social mötesplats menar jag även det är en generationsfråga. Som informant 6 nämner i stycke 4.4 är medelåldern hög på företaget och det är den yngre generationen som diskuterar på forum

idag. Dock anser jag att företag bör försöka få anställda att samarbeta mer via

diskussionsmöjligheter, eftersom det innebär att mer information blir sökbar och, som Stimerling och Cremers (1998, s.1171) anser, kan hjälpa till att nå företagets mål, se 3.2. Vad gäller vad som kan förmedlas via en dator görs en intressant förändring i åsikt mellan intervju ett och två. Som beskrivs i stycke 4.2 anser 50% av informanterna vid intervju två att det oftast räcker med att använda det nämnda informationshanteringsverktyget, varav 20% menar att det alltid räcker. Då hela 83% av informanterna var negativa till att allt går att sprida via en dator vid intervju ett, se 4.4, uppstår frågan varför denna förändring i svar uppkom? Jag anser att informanterna kände att det finns nya möjligheter med att använda Wiki som verktyg, då det öppnar upp nya vägar till hantering av information, mot de traditionellt så låsta systemen med filhantering. Även om du exempelvis inte kan lära dig att cykla med hjälp av en informationstext, kan du däremot få råd och tips på hur du ska öva och gå till väga för att utföra uppgiften, att cykla. Genom att sen diskutera med andra, som kan och håller på att lära sig att cykla, kan du undvika fallgropar. Som nämnts tidigare anser inte alla informanter att allt går att förmedla via en dator. Dock tar informant 3 upp, se 4.3, att all information ändå bör finns i informationshanteringsverktyget för att göra den sökbar. Detta instämmer jag med informant 3 om, då man, som Nilsson (1999, s.15) menar, slutligen kan göra information tillgänglig för andra så att alla kan använda den, se 3.1. På detta vis menar jag även att möjligheten att omvandla tyst kunskap till kodifierbar förbättras, vilket även Choate (2008, s.5) menar att Wiki är ett effektivt verktyg för. Som tas upp i cykelexemplet kan du inte lära dig att cykla med hjälp av en text. Däremot kan du få tips och råd på hur du ska lära dig, vilket jag anser även är fallet med andra uppgifter. Jag håller ändå med

informant 8, se 4.2, som anser att alla har fallenhet för olika saker. Samtidigt menar jag att du ändå kan få hjälp av en kunskapsbank och på detta vis nå kunskapen snabbare. Du vet exempelvis inte från början hur du skapar en innehållsförtäckning i Word, men du kan lära dig det genom att själv prova dig fram. Dock menar jag att du lär dig snabbare genom att ta del av andras tips och förklaringar på hur du ska göra. Informant 9 tar upp ytterligare en aspekt, se 4.2, där det beskrivs att medarbetare på företaget sitter på sina kammare med information på hur uppgifter kan lösas, vilka aldrig når ut till andra. Jag anser att det med hjälp av Wiki finns det en ny möjlighet att på ett enkelt sätt nå ut till företagets alla anställda med denna information, som kan sökas upp då den efterfrågas. På så vis blir tyst kunskap kodifierbar och individens kunskap företagets, vilket även är målet med Knowledge Management, som Nilsson (1999, s.18) tar upp i figur 2.