Användarinvolvering

De informanter som har haft en entusiasm och positiv attityd till IT-systemen, genom ett intresse för IT generellt, är även de som tydligt tagit ansvar för att lära och hjälpa andra lärare. De har framhävt att de tycker att det är roligt att det finns IT-system i deras skolor och att de ser möjligheterna snarare än begränsningarna med systemen. Det är de som framhävt att de finner en relevans med att använda IT-systemen i deras arbete. Vilket direkt kan relateras till Lin och Shaos (2000) hypotes om att användarinvolvering ökar med mer gynnsamma användarattityder. De lärare som har en mer gynnsam attityd mot systemen, finner det även mer relevant i deras arbete.

Medan en hög grad av användardeltagande är centralt i Lin och Shaos (2000) teori för att uppnå ett lyckat IT-system, är det centrala begreppet genom intervjuerna mer

användarinvolvering i form av en högre grad av kommunikation. Kommunikation i form av tydligare målbild från främst kommunens håll, men helst en gemensam målbild tillsammans med Edtech-företagen. En tydligare kommunikation från Edtech-företagen i form av uppdateringar som lyfter fram lärarnas önskemål. Dessa kan sedan uppfyllas i versioner med en tydlighet i vad som arbetas med och vad som inte arbetas med och anledningen till detta. Även kommunikation med syfte att lyfta fram de delar som kan effektivisera lärarnas vardag, att lyfta fram de positiva delarna av IT-systemen för att se nytta och relevans i att använda dem i deras arbetsvardag. Sedan är användardeltagande av vikt för att Edtech-företagen ska kunna utveckla deras IT-system till att följa den logik och representera de kursplaner och kunskapskrav på ett sätt som ligger i linje med verkligheten i skolorna.

5 Diskussion

I det här kapitlet diskuteras analysen med hjälp av tidigare forskning och egna åsikter från författarna. Följande presenteras även en föreslagen modell med koppling till teorin. Slutligen avslutas kapitlet med en reflektion över metodval och utförande av arbetet.

5.1 Resultatdiskussion

En majoritet av informanterna påpekar att attityderna till de inhandlade IT-systemen till en början varit positiva. Vilket kan relateras till James He och Sheus (2014) studie där de menar att användarnas förväntningar kan påverka framgångsmöjligheterna för ett IT-projekt, och att klara förväntningar under ett tidigt stadie av projektet ökar möjligheterna. I studien finner de att attityden är viktigare än själva deltagandet hos användarna och att attityderna kan påverkas genom effektiv kommunikation från ledningen. Den här studien bekräftar att kommunikationen mellan lärare, kommun och utvecklande företag knappast varit effektiv, snarare att den varit minst sagt undermålig. Ett tydligt tecken på det här är att det framgått från de intervjuade att presentationerna av systemen har varit dåligt

utförda. Lösningen på problemet skulle kunna vara en starkare ledning som förespråkar ett bättre samarbete mellan kommun och Edtech-företagen redan vid införskaffandet av systemen. Det finns mycket att vinna på detta genom att förmedla en tydligare

kommunikation och plan till lärarna. Med tydlighet avses en gedigen målbild med IT-systemen och på vilket sätt de är tänkta att hjälpa och effektivisera lärarna i deras arbete. Utbildning i systemen behöver arrangeras med syfte att framhäva hur de kan användas för att just effektivisera lärarnas arbete. En tydlig kommunikation som får lärarna att känna sig mer involverade skulle kunna vara att lyfta fram de ändringar och förbättringar som gjorts i IT-systemen på lärarnas önskemål, och vilka önskemål som det arbetas på. Samtidigt kommunicera ut varför vissa saker inte är möjligt att utföra eller inte arbetas med för tillfället. Kommunikation med konkreta förklaringar skulle kunna leda till att attityderna hos lärarna blir mer positiva i form av att de känner sig mer involverade, att systemen utvecklas efter deras behov och arbete.

När det kommer till användardeltagande under själva utvecklingen framgår det rätt tydligt att det först har varit när systemen anses vara relativt klara utifrån företagens perspektiv som åsikter och feedback har tagits från de tänkta slutanvändarna, i det här fallet lärarna. I de allra flesta fall har de inte kunnat påverka särskilt mycket förrän vid själva införandet av systemen. Följden blir att det då har känts som för sent samt att det har blivit för mycket kritik för att företagen ska ha en chans att ta tillvara på denna feedback och göra någonting åt det. Enligt Bosch, Fabijan och Olsson Holmström (2015) är detta inte

ovanligt då funktionalitet av en produkt oftast bekräftas efter det att den tagits fram. Trots att företagen har försökt ta tillvara på feedback anser informanterna att det till större del varit mindre justeringar och förändringar som gjorts. Det här stämmer bra överens med vad Bosch och Olsson menar som bekräftar att vägarna för att samla in feedback från kunder fortfarande är komplexa. Det här trots att företag arbetar mer med agila metoder som är tänkta att ha ett mer fokus på slutanvändarna (Bosch & Olsson, 2014).

Med tanke på att samtliga informanter ställer sig positiva till att vara mer delaktiga i utvecklingen av dessa viktiga system borde det finnas ett tydligare fokus på denna del och förhoppningsvis tar man lärdom av detta i framtiden.

Det framgår att det inte verkar finnas någon tydlig plan från varken kommun eller de utvecklande företagens håll på hur lärarnas roll i utvecklandet av IT-systemen bör se ut. Henfridsson och Lindgrens (2010) studie framhäver vikten av att hålla sig uppdaterad kring användarnas roll i IT-systemen, i en era där systemkomplexiteten är hög och

intressenter tvetydiga. Systemkomplexiteten växer av att läraryrket är brett och innehåller flera aspekter i form av ämnen och undervisningsmetoder. Resultatet pekar på att få kommuner har en tydlig plan för att deras personal på skolor ska kunna avsätta tid för de inköpta IT-systemen, eller en plan för att skapa rakare kommunikationslinjer mellan lärare och utvecklare. Sveriges regeringen verkar heller inte ha en tydlig plan för hur de ska hjälpa kommunerna med digitaliseringen av skolan, utan det ska digitaliseras för digitaliserandets skull. Det krävs en röd tråd från Sveriges regering hela vägen ner till lärarna för att interaktionen mellan IT-systemen och lärarna ska vara effektiv och positiv. Detta för att IT-systemen ska anpassas efter lärarnas behov. Som det verkar se ut idag finns det varken planerad tid för detta eller tillräckligt bra förhandlade planer mellan kommun och Edtech-företagen.

Både Bano och Zowghi (2015) och Olsson och Bosch (2014) talar om den upplevda komplexiteten med att involvera användare i utvecklingen av IT-system. Bano och Zowghi menar att vägen mellan användarinvolvering och ett lyckat IT-system inte är direkt, vilket empirin från undersökningen tydligt bekräftar. Studien visar att

kommunikationen från lärare i de bästa fallen går via kommunen för att sedan

förhoppningsvis nå fram till utvecklarna på Edtech-företagen. I de andra fallen är det fler instanser som informationen ska passera innan den fångas upp av utvecklarna. Utfallet kan även vara att informationen inte når fram alls. Bano och Zowghi talar även om att vägen inte är simpel, vilket i studien går att relateras till det fall då lärarna fått en chans att påverka IT-systemen hos Edtech-företagen. Där lärarna upplevde att de inte blivit hörda eftersom utvecklarna varit tvungna att prioritera andra krav från kommunen och fått förbise lärarnas feedback. Bosch och Olsson talar om att företag behöver finna effektiva vägar för att lära från sina slutanvändare när de utvecklar sina IT-system. En effektiv väg hade varit att ta vara på den feedback Edtech-företaget fått vid ett sådant tillfälle istället för att behöva prioritera kommunens krav. När de inte är förmögna att göra detta blir prioriteringen av funktioner inte optimal och IT-systemen kommer fortsätta att avvika från lärarnas behov (Bosch, et al., 2015). Bano och Zowghi tar fram viktiga faktorer under utvecklingen av IT-system som identifikation av användare, deras grad av involvering och under vilken fas av utvecklingen användarna bör involveras i. Identifikationen av

användare får Edtech-företagen gratis i och med att flera av företagen har IT-system live på den svenska marknaden. Istället kan de fokusera på vilken grad lärarna ska involveras i utvecklingen av IT-systemen.

Från studien är det tydligt att en kraftansträngning behöver göras genom att involvera lärarna för att kunna utveckla IT-systemen utefter deras behov. Kommunerna och Edtech-företagen behöver ställa sig bredvid varandra och rikta uppmärksamheten rakt mot lärarna för att finna effektiva vägar och göra involvering av lärare mindre komplex. Gör man inte detta finns det risk för att IT-systemen fortsätter att sakna logik, innehålla felaktiga kursplaner och presentation av kunskapskrav. Att systemen fortsatt saknar efterfrågade funktioner.

I och med att beslutet kring digitaliseringen av den svenska skolan kommer från politisk nivå kan det vara av vikt att därifrån skapa tydliga planer om hur involveringen av lärare ska gå till (Utvecklingsdepartementet, 2017). Resultatet visar på att lärarna anser att målet från regeringen är bra, men att de har svårt att se hur det ska gå till. De anser att det finns flera faktorer som behöver tas i beaktning för att det ska fungera i praktiken. Detta styrker det Åke Grönlund tidigare tagit upp med att man behöver se över digitaliseringsstrategin på en politisk nivå och att marknaden är ojämn beroende på vart i landet man befinner sig (Örebro Universitet, 2018).