3.5 Etiska överväganden
5.1.1 Föreslagen modell
Nedan presenteras en föreslagen modell (se Figur 2) för att få lärarna mer involverade i utvecklingen av IT-systemen. Modellen är inspirerad av den teoretiska modell Lin och Shao (2000) presenterar och bygger på den information som samlats in i studien. Som tidigare nämnts anses användarinvolvering mer centralt i situationen som existerar mellan lärare, kommun och Edtech-företagen till skillnad från användardeltagande som ställs mer centralt i Lin och Shaos modell. Det här tydliggörs genom den föreslagna modellen. Faktorer för att detta ska kunna uppfyllas är delvis att en högre grad av
användarinvolvering krävs för att attityderna ska bli bättre. Delvis att en högre grad av användardeltagande krävs för att systemen ska bli mer logiska för lärarnas arbete. Det skulle samtidigt minimera riskerna för felaktigheter som till exempel inkorrekt
presentation av kursplaner och kunskapskrav. Värt att notera är att användardeltagande fortfarande är nyckelfaktorn till ett lyckat IT-system för situationen likt i Lin och Shaos modell.
Användardeltagande
För att öka användardeltagande föreslår vi att skapa grupper av lärare (användarstödjare) på kommunernas skolor som arbetar direkt med Edtech-företagen. Vilket redan finns på plats hos flera skolor enligt resultatet. Planerna för dessa användarstödjare och deras betydelse behöver dock förstärkas och förtydligas. De ska ha syfte att representera samtliga lärare, vilket i sin tur skulle kräva planer för hur de ska samla åsikter från lärare på skolorna de representerar. Representanterna skulle behöva ha avsatt tid i deras arbete för just detta syfte. Lärarna skulle genom dessa användarstödjare känna sig mer
involverade och på så sätt kunna påverka vad grupperna levererar för feedback till Edtech-företagen. För att detta ska fungera behöver Edtech-företagen ta åt sig av denna feedback. Detta för att undvika situationer likt den som beskrivits av en informant där evenemang
för feedback arrangerats men inte tagits till vara på. Vilket betyder att antingen behöver Edtech-företagen öppna upp för detta på eget bevåg eller så behöver kommunerna ställa dessa krav på dem. Detta skulle kunna ske vid upphandlingsprocessen. Är man likt många kommuner förbi denna process behöver det tas fram andra vägar för att ta hand om
feedback från dessa användarstödjare.
Användarinvolvering
För att involvera lärare mer föreslår vi att redan vid presentation av systemen tydliggöra hur systemen kan effektivisera och underlätta lärarnas arbete. Vidare kan Edtech-företagen antingen på egen hand eller via utbildning av användarstödjarna arrangera utbildningar genom exempelvis workshops för att tydliggöra IT-systemens styrkor. Den förmodligen viktigaste faktorn som framgår från empirin är att Edtech-företagen faktiskt börjar att arbeta med lärarnas feedback och delger hur de arbetar med den. Detta för att lärarna ska få kännedom om vilka behov och önskemål som prioriteras. Här föreslår vi att Edtech-företagen skapar förutsättningar för en tydligare och effektivare kommunikation med deras slutanvändare(lärarna) för att tala om:
• Vilka förändringar som gjorts utefter lärarnas önskemål • Vilka önskemål de arbetar med
• Vilka önskemål de inte väljer att arbeta med och varför
Figur 2 - Föreslagen modell baserat på empirin i relation till teorin
Högre grad av användardeltagande leder till ett lyckat IT-system sett till lärarnas behov och användarinvolvering
Ökar Edtech-företagen lärardeltagandet i utvecklingen av IT-systemen kan det sudda ut de logiska problem systemen har idag. Det kan hjälpa dem att bygga ett lyckat IT-system som representerar det komplexa yrket lärare är, på ett bra sätt.
Förändringar i IT-system efter lärarnas behov leder till ökad användarinvolvering och användarattityd
Ändrar Edtech-företagen IT-systemen utefter lärarnas behov och feedback kommer det leda till mer gynnsamma användarattityder och en högre grad av användarinvolvering.
Detta genom att de känner en större vikt och relevans vid systemen för att de får chansen att vara med och påverka och utveckla dem.
Högre grad av användarinvolvering leder till mer gynnsamma användarattityder
Tar man bort de mellanhänder som idag existerar mellan lärare och utvecklare hos Edtech-företagen kan man skapa en rak kommunikationskanal mellan lärare och utvecklare. Det kan resultera i att Edtech-företagen på ett bättre sätt kan förstå de problem lärarna
upplever och hur hög prioriteringsgraden är. Därav kan lärarna känna att de blir hörda på ett annat sätt än vad de gör idag vilket skulle kunna leda till mer gynnsamma attityder.
Mer gynnsamma attityder leder till högre användarinvolvering
Finns det en god attityd på plats hos lärarna för systemen som används leder det till att de känner en större relevans att använda dem samt att de är av vikt för deras arbete. Mer gynnsamma attityder kan leda till att lärarna får ett större intresse för IT-systemens utveckling.
5.2 Metodreflektion
Det metodval som legat till grund för denna studie föll på en blandning av deduktiv och induktiv ansats vilket passade oss bra då vi arbetat utifrån en teori som passade studiens syfte. Fortsättningsvis ville vi ha en kvalitativ studie för att få en mer fördjupad förståelse från våra informanter och deras upplevelser i anknytning till problemområdet (Jacobsen, 2002).
Vid flera tillfällen under arbetets gång har det kommit på tal och diskuterats om huruvida en kvantitativ undersökning genom en enkätstudie skulle gjorts istället, alternativt en mixad studie. Slutsatserna av dessa diskussioner var delvis att den kvalitativa
undersökningen var attraktivare och hade större prioritet då informationen som eftersöktes var av ett djupare slag (Jacobsen, 2002). Besluten grundar sig i att läraryrket är brett och komplicerat och en djupare förståelse utan för många antaganden krävdes innan en enkätundersökning kunde vara aktuell.
Det kan diskuteras huruvida en eller några intervjuer med lärare i ett tidigt stadie skulle ha genomförts. Detta hade kunnat skapa en större förståelse för lärarna arbete vilket hade förstärkt den interna validiteten i form av tydligare frågor och kommunikation under intervjuerna (Jacobsen, 2002). Det hade även kunnat fungera som underlag till en
enkätundersökning. Det här hade dock delvis begränsat bredden och vyerna kring ämnet, viktig information i form av synpunkter och frågor hade kunnat förbisetts. Utöver det tog det lång tid att smalna ner ämnet, att finna en teori som hjälpt undersökningen i att definiera användarinvolvering och ligga till grund för intervjufrågorna. Hade kunskapen kring ämnet funnits i ett tidigare stadie hade undersökningen med stor fördel kunna fördjupas med en enkätundersökning. Nu ligger studien istället som en bra grund för en enkätundersökning.
Antalet intervjuer kunde med fördel varit fler för att få fram ytterligare intressant
information för undersökningen och förstärka den externa validiteten (Jacobsen, 2002). De krav som ställdes på informanterna för att kunna få riklig information gjorde det
problematiskt att få tag i fler informanter. Lägg därtill att lärarna ska ha tid för intervjuer och vara villiga på att ställa upp. Å andra sidan ansågs det inte som ett hinder för själva studien då tillräckligt nyttig och bred information har samlats in och analyserats genom intervjuerna. Det fanns erbjudande om att intervjua en universitetslärare. Eftersom
universitet inte är relevant för studien då de inte berörs av det regeringsbeslut det talats om och att universitet inte använder IT-system likt grundskolor avböjdes detta erbjudande. De informanter som intervjuats har trots detta givit en god bredd i ämnet i form av att de:
• Tillsammans undervisat på samtliga nivåer av svenska grundskola samt gymnasium
• Har arbetat i en viss geografiskt utsträckning i varierande skolor och kommuner • Arbetar på olika kommuner med varierande storlek
• Haft varierande inställningar och attityd till användandet av IT-system i arbetet • Har använt sig av olika leverantörer av IT-system
Med facit i hand kunde intervjuupplägget och intervjufrågorna varit bättre strukturerade och förklaringar på vad som menades med vissa frågor och begrepp hade kunnat vara tydligare. Går man tillbaka och tänker på den kunskap som fanns när intervjuerna
utspelade sig är vi ändå nöjda med den empiri som lyckats hämtas fram från intervjuerna. Hade kunskapen varit vad den är idag, hade intervjuerna kunnat ge mer riklig information som varit relevant för undersökningen. Ett alternativt tillvägagångsätt hade varit att tidigt ta kontakt med en lärare och skapa en bättre förståelse för vad intervjuupplägget genom teorin betydde för kontexten.
6 Avslutning
I det sista kapitlet presenteras studiens slutsats och vidare ges förslag till fortsatt forskning.
6.1 Slutsats
Studien visar att användarinvolvering av IT-systemen i det svenska skolväsendet är undermåligt. I den mån lärarna involveras är det genom någon slags grupp av lärare, vilka ska fungera som stöd på respektive skolor. Gruppernas kontakt med Edtech-företagen är bristande. De gånger lärare kunnat vara på plats och direkt försöka påverka Edtech-företagen har deras feedback förbisetts till förmån för kommuners krav.
Det finns en god vilja från lärarna att på något sätt delta och involveras i utvecklingen av IT-systemen. Flera skolor har redan skapat grupper av lärare (användarstödjare) som på något sätt arbetar med de IT-system som finns på deras skolor. Här finns redan goda möjligheter i att skapa en rakare linje mellan lärare och utvecklare på Edtech-företagen. Börjar de arbeta med lärarnas feedback och kommunicerar hur de arbetar med den visar studien att det finns goda möjligheter att förbättra attityderna hos lärarna genom att de känner sig mer involverade.
Studien visar att kommunerna och Edtech-företagen behöver göra satsningar gemensamt för att involvera lärarna mer och på så sätt bygga logiska IT-system anpassat för dem. De behöver tillsammans finna effektiva metoder för att arbeta med lärarnas behov, genom att ta tillvara och avsätta tid för att involvera dem i utvecklingen. Som det ser ut idag enligt studien har de flesta skolorna ingen tid avsatt för detta. Uteblir ett sådant samarbete riskerar IT-systemen fortsatt sakna logik och innehålla felaktigheter i exempelvis kursplaner och presentation av kunskapskrav samt att IT-systemen fortsatt saknar efterfrågade funktioner.
En annan utmaning som behöver ses över är regeringens digitaliseringsstrategi. Studien visar att de höga mål som regeringen har satt anses sakna konkreta planer för att målen ska kunna uppnås i praktiken.