Institutionen för informatik
Examensarbete i Informatik
Kandidatuppsats - Systemvetenskap
Möjligheter och utmaningar med att
digitalisera den svenska skolan
En kvalitativ studie om lärarnas involvering i utvecklingen
av IT-system vars syfte är att stödja deras arbete
Författare: Per-Emil Bergkvist, Robin Nilsson
Handledare: Jenny Lundgren Termin: VT19
Sammanfattning
Denna studie har undersökt hur lärare involveras i utvecklingen av IT-system som de förväntas använda i sitt arbete samt vilka möjligheter och utmaningar de finner i ämnet. Sveriges regering har satt som mål att bli det ledande landet i världen inom digitalisering i skolan. Detta har haft till följd att kommuner runtom i Sverige köpt in IT-system från Edtech-företag för att nå dessa mål. Följande har lett till starka reaktioner från lärare då dessa IT-system inte medför enbart positiva ting.
Studien har utförts utifrån lärarnas perspektiv. För att göra detta arrangerades fem
interjuver med lärare i varierande undervisningsnivåer, skolor och kommuner vilka ansågs kunna ge riklig och god information.
Resultatet har för avsikt att lyfta fram den nuvarande situationen för involvering av lärare i utvecklingen av IT-system samt vilka möjligheter och utmaningar detta för med sig. Studien förväntas ge värde till lärare, skolor, kommuner och Edtech-företag. Vidare anses den även vara relevant för investerare, entreprenörer och politiker som även dem arbetar för att på ett bättre sätt digitalisera den svenska skolan.
Resultatet visar att användarinvolvering i utvecklingen av IT-systemen är undermålig. Det finns dock goda möjligheter att involvera lärare i form av vilja att involveras, även genom att upprätta en stadigare och rakare kommunikation från Edtech-företagen. Vidare visar resultatet på att det finns utmaningar i form av att ett större deltagande från lärare i utvecklingen av IT-systemen kan krävas, eftersom läraryrket är brett och komplext. Slutligen talar även studien för att tid behöver avsättas i syfte att involvera lärare mer, och att kommuner behöver se över sin roll i att göra vägen mellan lärare och utvecklare kortare.
Nyckelord: Användarinvolvering, Användardeltagande, Användarattityd, Digitalisering, Edtech, Informationssystem, Kvalitativ Studie, Skola.
Summary
This study has researched how teachers are involved in the development of IT systems they expect to use in their work and what opportunities and challenges they find in the subject. The Swedish government has set a goal to becoming the leading country in the world within digitalization in school. This has resulted in municipalities around Sweden have bought IT-systems from Edtech companies to be able to reach those goals. Which has led to strong reactions from teachers since these IT systems does not always entail positive things.
The study has been carried out from the teachers’ perspective. To achieve this, 5 interviews were arranged with 5 teachers in varying level of education, schools and municipalities which were considered to provide rich and good information.
The result of the study is intended to highlight the current situation for the involvement of teachers in the development of IT systems and what opportunities and challenges the situation presents. The study is expected to give value to teachers, schools, municipalities and Edtech companies. Furthermore, it is considered relevant to investors, entrepreneurs and politicians who also work to digitize the Swedish school in a better way.
The result shows that the involvement of teachers in developing IT systems is poor. But there are good opportunities in involving teachers in the form of willingness to be involved, also opportunities by establish a firmer and more straightforward
communication from Edtech companies. The result shows that greater participation in developing the IT systems is needed, since the teacher profession is broad and complex. The study also shows that more time needs to be set aside with purpose to involve the teachers more, and that municipalities needs to look over their role in the situation and make the path between teachers and developers shorter.
Keywords: User involvement, User participation, User attitude, Digitalizing, Edtech, Information system, School, Qualitative Study.
Förord
Vi tackar samtliga personer som har varit delaktiga och bidragit med inspiration och stöttning i arbetet. Ett extra tack till de intervjupersoner som gjort studien möjlig genom intressanta diskussioner, egna erfarenheter och betydelsefulla synpunkter vilket har resulterat till studiens slutgiltiga utformning.
Slutligen vill vi här också tacka vår handledare Jenny Lundgren för värdefulla åsikter under arbetets gång.
Innehåll
1 Introduktion _______________________________________________ 5 1.1 Inledning _______________________________________________________ 5 1.2 Bakgrund _______________________________________________________ 6 1.3 Tidigare forskning ________________________________________________ 8 1.4 Problemformulering _______________________________________________ 9 1.5 Syfte och frågeställning ___________________________________________ 10 1.6 Avgränsning ____________________________________________________ 11 1.7 Målgrupp ______________________________________________________ 11 2 Teori ___________________________________________________ 122.1 Teoretisk modell för användarinvolvering i relation till IT-system _________ 12 2.2 Användning av teorin i undersökningen ______________________________ 16 3 Metod __________________________________________________ 17 3.1 Vetenskaplig ansats ______________________________________________ 17 3.2 Datainsamling __________________________________________________ 18 3.3 Analys ________________________________________________________ 20 3.4 Tillförlitlighet __________________________________________________ 21 3.5 Etiska överväganden _____________________________________________ 22 4 Resultat _________________________________________________ 23 4.1 Empiri ________________________________________________________ 23 4.2 Analys ________________________________________________________ 30 5 Diskussion _______________________________________________ 32 5.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 32 5.2 Metodreflektion _________________________________________________ 36 6 Avslutning _______________________________________________ 38 6.1 Slutsats ________________________________________________________ 38 6.2 Förslag till fortsatt forskning _______________________________________ 38 Referenser ___________________________________________________ 40
Bilagor
1 Introduktion
1.1 Inledning
Nedan beskrivs de områden studien kommer att belysa och de begrepp som frekvent kommer att användas i studien definieras.
Sedan slutet av 1970-talet har användarinvolvering undersökts i systemutveckling i tron om att det säkerställer ett lyckat IT-system. Det anses och har ansetts vara en kritisk framgångsfaktor att den slutgiltiga användaren accepterar och känner sig tillfreds med de föreslagna IT-systemen. De som använder IT-systemen har kunskap inom den domän det ska representera, de arbetsuppgifter det ska utföra, deras preferenser, behov och
beteenden. Att involvera slutanvändarna i utvecklingen av IT-systemen kan hjälpa utvecklarna att förstå deras arbetsmiljö och genom detta förbättra IT-systemens kvalité, precision samt helheten av deras krav och behov (Bano & Zowghi, 2015).
Studien kommer att undersöka möjligheter och utmaningar med att digitalisera den svenska skolan. Studiens relevans grundar sig i ett regeringsbeslut från 2017 som
innefattar att Sverige satt som mål att bli det ledande landet i världen inom digitalisering i skolan (Utvecklingsdepartementet, 2017). Studien kommer att beröra lärarnas situation och hur de upplever involveringen av dem i utvecklingen av IT-system som köps in för att stödja deras arbete. I denna studie syftar begreppet utveckling till hela IT-systemens livscykel, det vill säga utvecklingen i grundandet av ett system och även i redan etablerade system.
De IT-system som nämns i studien levereras av flera leverantörer. Leverantörerna är företag vilka rör sig inom området Edtech (Educational Technology). Edtech definieras som tjänster och produkter vilka med hjälp av digital teknologi stödjer utbildning, lärande, kompetensutveckling och dess administration (Carlberg, 2017). Vilken leverantör av system en skola har är beroende av vilket företag kommunerna har valt att göra ett avtal med. Generellt sett tillhandahåller IT-systemen funktioner för att stödja bland annat administration, planering, bedömning, omdömen, utvecklingssamtal och kommunikation. Systemen är byggda för att samla aktiviteter kopplade till lärarnas uppdrag på ett och samma ställe. Slutligen är de tänkta att stärka lärarnas pedagogiska arbete, förenkla deras vardag samt att vara effektiva och tidsbesparande.
Studien kommer att fokusera på användarinvolvering, vilket är ett begrepp som med hjälp av teorin (som beskrivs senare i teorikapitlet) bryts ner i tre delar; användardeltagande, användarattityd och användarinvolvering. Med användardeltagande menas till vilken grad användare, eller lärare i detta fallet, deltar i utvecklandet och utvecklingen av
IT-systemen. Genom att antingen delta själva direkt eller genom någon representant.
Användarinvolvering syftar till hur viktigt och relevant lärarna upplever att systemet är för deras arbete. Användarattityd syftar det till den attityd en användare, lärare, visar mot de IT-system de förväntas använda i sitt arbete.
1.2 Bakgrund
I bakgrunden beskrivs relevansen med digitalisering av svenska skolor, ämnets
uppståndelse, vilka frågor, problem och utmaningar som har uppstått de senaste tio åren inom ämnet.
Sverige har som mål att bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet (Utvecklingsdepartementet, 2017). Enligt en rapport tagen från Swedish Edtech Industries väljer allt fler företag att arbeta inom området för Edtech med syfte att lösa många av utbildningssystemens utmaningar (Carlberg, 2017).
I tron om att digitaliseringen av skolan ska ses som en lösning för att underlätta lärarnas arbete finns det idag flertalet allvarliga problem med dessa produkter och tjänster. I en artikel från “Dagens samhälle” beskrivs en upphandling av ett nytt IT-system i Stockholm som förödande för undervisningen och den pedagogiska planeringen i skolan. Enligt artikeln var IT-systemen ej skapade för en kreativ klassrumsmiljö utan mer för en vanlig kontorsmiljö. I en intervjustudie med rektorer för Stockholms gymnasieskolor ansåg 7/10 rektorer att systemen inte fungerade bra alls och att det till och med upplevdes bättre innan det att systemen implementerades (Jernberg & Olsson, 2012).
I en artikel från Örebros universitet skriven av Åke Grönlund, professor i informatik beskrivs ett problem med den kommande satsningen på digitaliseringen och på vilket sätt regeringens digitaliseringsstrategi ska verkställas i skolor och kommuner. Enligt
regeringens strategi ligger ansvaret för att tillhandahålla infrastruktur och övergripande strategi av digitaliseringen för skolorna på kommunens bord. Vidare påstår han att detta skulle kunna innebära att det finns en risk för att kommunerna får för mycket ansvar och att det kanske leder till att de i slutändan inte följer riktlinjerna. Vilket i sin tur kan leda till och att det inte kommer hända särskilt mycket (Örebro Universitet, 2018).
I en rapport från Edtech Sweden beskrivs de utmaningar och svårigheter som den svenska Edtech-branschen står inför. I intervjuer med investerare och entreprenörer framgår det att flera faktorer spelar in för utvecklingen av IT-system och verktyg i utbildningssektorn. De anser att Sveriges digitaliseringsprocess har varit oväntat långsam och att det finns flera orsaker till detta. En viktig orsak är bristen av politisk styrning och ledarskap av
digitalisering i utbildningssektorn. De efterlyser en ökad politisk handlingskraft samt en tydligare statlig digital strategi för att få bukt med otydligheten inom digital infrastruktur och bristen av styrmedel för digitaliseringen. Rapporten framhäver även de problem som Åke Grönlund tar upp med att marknaden är väldigt ojämn beroende på vart i landet man befinner sig. Kommuner och skolor har infrastruktur som är uppbyggda på olika sätt och har ingen gemensam digitaliseringsstrategi för hur de ska tackla problem med den digitala utvecklingen. De belyser också att det finns höga trösklar i hur upphandlingsprocessen går
till och att det ofta är väldigt besvärligt samt tar lång tid för företag att få sina tjänster och produkter sålda till kommuner och skolor. Problemen ligger i att beställarna har
svårigheter i att ställa tydliga krav och att det saknas en tydlighet i vad som ska handlas upp. Det här resulterar i att det tas mycket onödiga resurser och tid från båda parter (Edtech Sweden, 2018).
Skolverket har sedan tidigare underlag som stödjer tidigare forskning om att det är problematiskt att integrera digital teknik i undervisningen på ett meningsfullt sätt. Lärare har uttryckt ett behov av kompetensutveckling när det kommer till digital teknik. De har påstått att de inte har tillräckligt med digitaliseringsresurser för att möta skolans krav på dem. Det har även uttryckts en önskan om ökad kompetensutveckling när det kommer till digital teknik som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen (Skolverket, 2013).
I och med krafttaget av digitalisering inom skolor och utbildningssektorn brottas lärare inom svensk skola ständigt med IT-problem och svårigheter när de ska utföra sina arbetsuppgifter (Jernberg & Olsson, 2012; Söderström, 2014; Smålandsposten, 2018). Digitalisering och teknik inom utbildningssektorn ska vara till för att hjälpa och bistå lärarna med deras arbetsuppgifter och framförallt förenkla och effektivisera den stora del av administration som arbetet idag medför. I dagsläget upplever lärare att deras IT-system har stora brister och att de inte alls lever upp till de förväntningar och krav som ett
skoladministrativt system har. I en artikel från “Lärarnas tidning” beskrivs dessa problem som avgörande punkter för utbildningssektorns framtid. Skribenten anser att kunskapen för att leverera användbara system redan finns men att den inte används för denna typ av system. Vidare nämner skribenten ett exempel på en lärarvikarie i södra Sverige som brister i gråt av att systemen inte fungerar när hon sitter hemma och arbetar om kvällarna. Hennes frustation grundar sig i att hon inte har tid till att hantera de dåliga systemen på dagtid. Fortsättningsvis nämns en skola i norra Sverige som har ansatt en ny lärare som till 50% ska arbeta med deras IT-system åt de övriga lärarna då de själva inte har kunskap eller tid för att tackla systemens alla utmaningar (Söderström, 2014).
Vid ett senare tillfälle påpekar Skolverket på ny problematik med digitalisering av skolan genom att använda sig av forskning som styrker att det är en komplicerad process och tar upp mycket tid. Vikten av samarbete, kunskapsdelning och eftertanke är avgörande faktorer för att lyckas med digitalisering av skolan (Lundh Snis, et al., 2018).
Slutligen har det sedan tidigare rapporterats att lärare har svårt att applicera teknologi när det kommer till lärandet i klassrummet. Detta även om den nya generationens lärare har mer kött på benen när det kommer till användning av teknologi som digitala
informationssystem. En tidigare amerikansk lärare som arbetat världen över med att använda teknik för att förbättra studenters lärande menar på att det kan bero på att lärarna känner sig överväldigade från pressen av testning. Det kan även vara att de inte ser värdet av teknologin inom deras specifika område. Vidare belyser hon att det kan handla om att rektorer inte ser värdet av tekniken och då inte uppmanar lärarna till användande av teknologin i arbetet. Lärarna får tillräckligt med utbildning när det kommer till IT-system,
men känner att utbildningarna lägger stor vikt vid att lära sig känna mjukvaran och inte hur den ska appliceras till det dagliga arbetet. Lärarna använder i regel olika sorters
system för administrering, personlig användning och för att visa agendor, men inte som ett verktyg när det kommer till att lära ut till studenterna (Burns, 2010).
1.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning, i form av forskning som sedan tidigare gjorts i ämnet användarinvolvering i relation till IT-system. Vilket förtydligar användarinvolverings relevans för studien.
Relationen mellan användarinvolvering och framgång med IT-system har fångat intresset för många undersökningar sedan en tid tillbaka. Anledningen är att det tros att en hög nivå av användarinvolvering gällande utveckling av IT-system leder till ökad
användaracceptans och användartillfredsställelse. Samtidigt har forskare försökt samla empiriska bevis på att detta stämmer. Resultaten har dock varit blandade (T. Lin & B.M Shao, 2000).
Genom en metaanalys studerar He och King (2008) rollen användardeltagande har i utveckling av IT-system. De kollar på detta genom två kategorier i form av
attityd/beteendemässiga resultat och produktivitetsresultat. Där attityd/beteendemässigt resultat innebär de attityd/beteendemässiga konsekvenserna som uppstår när användarna deltar i utvecklingen av IT-system. Med produktivitetsresultat menas de ökade prestations förbättringar användardeltagandet lett till. Genom att undersöka detta gentemot 82 studier bekräftar de att användardeltagande är fördelaktigt i utvecklandet av IT-system. De finner både attityd/beteendemässiga och produktivitetsresultaten signifikanta (He & King, 2008). Användarinvolvering är vanligtvis en viktig faktor när det kommer till utveckling av IT-system som är användbara för både den utvecklande organisationen och slutanvändaren. I en studie om användarinvolvering i mobila IT-system menar forskarna Henfridsson & Lindgren på att användarinvolvering inom IT-system är ett välstuderat ämne, men att det inte har studerats närmare på användarinvolvering när det kommer till olika sorters IT-system. De finner bland annat ett behov av att hålla sig uppdaterad om användarnas roll i en era ökad systemkomplexitet och tvetydighet från intressenter (Henfridsson & Lindgren, 2010).
I en studie från 2014 undersökte James He och Sheu (2014) framgångsfaktorer för
utvecklingen av ett lyckat IT-system. Studiens fokus låg på användarfaktorer där de bland annat undersökte användarnas reaktioner, interaktioner och vilket stadie av utvecklingen användarna deltagit för att analysera effekterna av användarinvolveringen. De undersökte effektiviteten av dessa faktorer hos 35 IT-system och fann att användarinvolvering i sig själv inte ökar chanserna för ett lyckat IT-system. Utan att användarnas förväntningar kan påverka huruvida ett IT-system blir lyckat eller inte, att klara förväntningar under tidiga stadier av utvecklingen av ett IT-system klart ökar chanserna för ett lyckat IT-system
medan förväntningar genom användarinvolvering i senare stadier av utvecklingen inte självfallet ökar chanserna för ett lyckat IT-system. De finner även att användarattityd mot IT-projektet är viktigare än användarinvolvering och användarattityd påverkas kraftigt genom tydlig kommunikation från ledning. Att tydliga planer och direktiv uppifrån är viktigare än exempelvis organisationsträning, utbildning och kompetens hos användarna (James He & Sheu, 2014).
Bosch och Olsson menar i en studie att trots de senaste årens agila arbetsmetoder där fokus ligger på användarinvolvering i utvecklingsteam, är vägarna för att samla in
kundfeedback fortfarande komplexa. För flera företag är verktygen för att samla in data få och kvittot på huruvida besluten som tagits varit bra för slutanvändaren kommer först när slutprodukten levereras till slutanvändaren. Det här leder till att företag behöver finna mer effektiva vägar för att lära från sina slutanvändare under utveckling av IT-system (Bosch & Olsson, 2014).
Vidare bekräftar Bano och Zowghi (2015) att användarinvolvering i systemutvecklings-projekt oftast (i 52 av 87 fall) leder till en ökad positiv inverkan i resultatet av produkten. De belyser dock att relationen mellan användarinvolvering och ett lyckad IT-system varken är direkt eller simpel. Att det oftast är flera olika faktorer samt förhållanden som behöver uppmärksammas i själva arbetet med systemutvecklingsprocesser. Faktorer som identifikation av användare, användarnas grad av involvering samt i vilken fas av
utvecklingen av IT-systemet som användare bör involveras i (Bano & Zowghi, 2015).
Bosch, Fabijan och Olsson Holmström (2015) fortsätter sedan i en studie från 2015 att påpeka problemet med att få korrekt feedback från användare. De menar på att oftast valideras och bekräftas funktionalitet med användaren först efter att en produkt tagits fram och att det inte finns några verktyg för att fortsätta lära sig från användarna. Även om det finns tekniker tillgängliga för att samla in feedback från användarna används de vanligtvis inte som en del av en fortsatt feedbackloop. Som ett resultat av detta blir valet och
prioriteringar av funktioner långt ifrån optimalt och produkten avviker från vad kunderna behöver (Bosch, et al., 2015).
1.4 Problemformulering
Studien avser att undersöka hur lärare involveras i utvecklingen av de IT-system som köps in från Edtech-företag via kommunerna. Om tillvägagångssättet för att involvera lärare kan vara en orsak till att systemen idag saknar funktionalitet och logik för att stödja lärarnas arbete (Jernberg & Olsson, 2012; Söderström, 2014).
Användarinvolvering inom IT-system är sedan tidigare ett väl forskat område. Trots detta upplever företag att vägarna för att samla in feedback från användarna som komplex (Bosch & Olsson, 2014). Henfridsson och Lindgren talade redan 2010 för att det var just ett väl forskat område, men att det inte har undersökts närmare på skillnaden i
2010). Denna studie avser att undersöka Edtech-området med ett fokus på de IT-system som utvecklas för lärarnas arbete.
Tidigare forskning visar att det är av stor vikt att involvera användare för att utveckla ett lyckat och användbart IT-system (Bano & Zowghi, 2015). Samtidigt talar den tidigare forskningen för att användarinvolvering varken är direkt eller simpel, och att den trots en mängd forskning gjorts inom området för användarinvolvering och IT-system upplevs som komplex för företag (Bano & Zowghi, 2015; Bosch & Olsson, 2014). Forskningen visar även att mängden involvering av användare i ett IT-projekt nödvändigtvis inte leder till ett lyckat IT-system. Utan att fler faktorer kan spela in, som exempelvis attityd från användarna och att attityden i sin tur kan påverkas av andra faktorer (Bano & Zowghi, 2013; James He & Sheu, 2014).
1.5 Syfte och frågeställning
Syftet är att ta fram möjligheter och utmaningar ur lärarnas perspektiv genom att
undersöka hur de idag involveras i utvecklingen av IT-system som används i deras arbete. Tidigare forskning tyder på att en god grad av användarinvolvering leder till ökad
användartillfredsställelse och en större chans till ett lyckat IT-system (He & King, 2008; Bano & Zowghi, 2015).
För att fylla kunskapsluckan kommer det att arrangeras intervjuer med lärare för att få information om hur de upplever nuläget samt vilka möjligheter och utmaningar det finns enligt dem. Informationen från lärarna kommer sedan behandlas och analyseras mot en teori som baseras på att användarinvolvering i olika former leder till ett lyckat IT-system. Sedan kommer slutsatser att tas utifrån den insamlade kunskapen med tidigare forskning som stöd och riktlinjer.
Kunskapen som samlas in är sedan tänkt att vara förklarande. Detta genom att förklara varför en del av fenomenet att digitalisera den svenska skolan är problematiskt ur lärarnas synvinkel. Kunskapen är även tänkt att vara vägledande i Sveriges satsning att digitalisera den svenska skolan och för Edtech-företagen som utvecklar systemen. Samtidigt kan den vara av värde för de på kommunerna som köper in systemen till skolorna. Slutligen kommer kunskapen i studien förankras till den flora av undersökningar inom området användarinvolvering inom informationssystem.
Nedan presenteras de frågor som förväntas svara på detta syfte och fylla en del av kunskapsluckan:
• Hur involveras lärarna i utvecklingen av de IT-system som är inköpta för att stödja deras arbete?
• Vilka möjligheter och utmaningar finns det med att involvera lärarna i utvecklingen av IT-systemen?
1.6 Avgränsning
I denna studie kommer fokus att ligga på utveckling av IT-system mot den svenska skolan. Därav tenderar den inte att vara generaliserbar utom Sveriges gränser, detta då kulturella skillnader gör att det inte blir applicerbart gentemot andra länder.
Fokusgruppen är lärare som undervisar på grundskole- samt gymnasienivå och deras upplevda situation med IT-system som utvecklas för att stödja deras arbete. Därav
inkluderas ej data från företagsrepresentanter, elever, rektorer eller andra grupper. De här perspektiven är intressanta och av vikt, men sett till begränsningar i tidsramen för studien har dessa informationskällor medvetet uteslutits från undersökningen. Området som helhet berör även kommunrepresentanter och politiker, men som påpekats är det lärare som är fokusgruppen och det är deras perspektiv och synpunkter studien associeras till.
De IT-system denna undersökning berör är främst de som är framtagna för att stödja lärarnas arbete. Dessa är lärplattformar, där syftet är dokumentation, administration, bedömning och kommunikation till exempelvis vårdnadshavare. IT-systemen som berörs är de med en leverantör som har fokuserat på produkter avsedda för svensk utbildning specifikt. De skolverktyg som Google tillhandahåller kommer exempelvis inte efterfrågas, relationen mellan Googles verktyg och de svenskutvecklade kan däremot komma att beröras. Lärarnas synpunkter kring de andra IT-system och digitala verktyg som de använder i sitt arbete kommer därav inte beröras.
1.7 Målgrupp
Målgruppen för studien är företag som arbetar inom Edtech-området, kommuner och politiker som på något sätt är involverade i processen att tillhandahålla IT-system åt skolor. Studien riktar även in sig mot rektorer och lärare som dagligen arbetar med IT-system samt övriga personer som har någon slags anknytning till antingen framtagningen av systemen eller administration och förvaltning när de är implementerade.
Resultatet av studien förväntas ge en större inblick i hur lärare ser på utvecklingen av de system som idag tas fram för att stödja deras vardagliga arbete samt ge indikationer på vad som är viktigt att tänka på vid framtagningen av systemen utifrån lärarnas perspektiv.
2 Teori
I detta kapitel beskrivs först den vetenskapliga teori som använts som grund för studien. Teorin är centrerad kring användarinvolvering och IT-system och anses därav ha stor relevans för studien. Sedan beskrivs hur den kommer att användas och tolkas i studien.
2.1 Teoretisk modell för användarinvolvering i relation till IT-system
I en studie från år 2000 presenterar Lin och Shao en teoretisk modell (se Figur 1) för att beskriva sambandet mellan användarinvolvering och ett lyckat IT-system. I studien tar de isär begreppen användardeltagande och användarinvolvering. De hänvisar till tidigare forskning och menar på att begreppen tidigare använts i samma mening. Den teoretiska modellen består av sju delar, som i sin tur formar tio hypoteser (T. Lin & B.M Shao, 2000).Figur 1 - Den teoretiska modell som Lin och Shao presenterar i sin studie (T. Lin & B.M Shao,
2000, s. 285).
Användardeltagande
I modellen definieras användardeltagande som “de beteenden och aktiviteter som
slutanvändaren eller deras representanter utför under systemutvecklingsprocessen” (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 284). Vilket tolkas som hur användaren, lärarna i studien, deltar själva eller genom någon representant i utvecklingen av IT-systemen.
Användarinvolvering
Definitionen av användarinvolvering i modellen som Lin och Shao presenterar är “ett subjektivt psykologiskt tillstånd hos individen” (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 284). Detta tolkas som hur viktigt och relevant lärarna upplever att systemet är för deras arbete.
2.1.1 Användardeltagande - en relation som leder till framgång
Lin och Shao (2000) presenterar användardeltagande under utvecklingsprocessen av IT-system som ett fall av beslutsfattande från deltagare. Ett beslutsfattande som genom samständighet ska leda till ett gemensamt gruppbeslut.
De använder användartillfredsställelse som mått och underlag för att mäta ett IT-systems framgång, huruvida det anses vara ett lyckat IT-system eller inte. De menar på att en god grad av användardeltagande leder till ett lyckat IT-system (T. Lin & B.M Shao, 2000). De gruppbesluten som tas av deltagarna visar på en god relation mellan grad av
deltagande i beslutsfattande och beslutsacceptans (T. Lin & B.M Shao, 2000). Vilket leder till den första hypotesen:
Hypotes 1
Användartillfredsställelse (X1) vid användning av IT-system ökar med högre grad av användardeltagande (X2) i utvecklingsprocessen (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 285). Utvecklingsprocessen tolkas i undersökningen som utvecklandet av ett IT-system i grundandet av ett system och även i redan etablerade system.
2.1.2 Användardeltagande, användarattityd och användarinvolvering - en samtidig relation
Lin och Shao (2000) gör skillnad på de tre begreppen användardeltagande, attityd samt involvering och menar att användarinvolvering syftar till användarens personliga anknytning till IT-systemet genom vilken vikt användaren lägger vid det och vilken relevans användaren har till det. Medan attityden syftar till de känslor användaren har gentemot IT-systemet, bra eller dåliga. De ser användardeltagande som en
beteendekonstruktion, medan användarinvolvering och användarattityd ses som en psykologisk konstruktion. Lin och Shao (2000) fortsätter och menar att det är en
sammanhängande men komplex relation mellan användardeltagande, användarinvolvering och användarattityd. Vilket leder till två hypoteser som presenteras nedan:
Hypotes 2A
Användardeltagande (X2) ökar med mer positiva användarattityder (X3) gentemot de föreslagna IT-systemet (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 285). Vilket tolkas som mer positiva attityder leder till att användarna är mer benägna att lägga energi på att försöka påverka utvecklingen av IT-systemet genom deltagande i någon form.
Hypotes 2B
Användardeltagande (X2) ökar med mer användarinvolvering (X4) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 285). Vilket tolkas som att användarna är mer villiga att delta i utvecklingen av IT-systemet, om de känner att systemet är viktigt och/eller relevant för deras arbete.
Lin och Shao (2000) fortsätter med att hänvisa till tidigare undersökningar som pekar på att användarna som är aktiva under systemutvecklingsprocessen bygger en känsla av att IT-systemet är bra. De blir bekanta och vana vid IT-systemet. Vilket leder till att negativa faktorer som osäkerhet och rädsla för ett IT-system försvinner under deltagandeprocesser. IT-system som tros vara av vikt och personlig relevans för användare leder troligtvis till att användaren bygger positiva känslor kring ett IT-system. Lin och Shao (2000) menar här att detta är generaliserbart koncept, och att detta går att översätta från andra kontext till detta. De radar upp ett par exempel på studier som visar på att kunder inom
marknadsföring bygger positiva känslor kring en produkt när de är högt involverade. Att anställda hos organisationer uppskattar deras arbete när de är högt involverade i deras arbete. Vilket leder till dessa två hypoteser:
Hypotes 3A
Användarattityder (X3) blir mer positiva genom mer användardeltagande (X2) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
Hypotes 3B
Användarattityder (X3) blir mer positiva genom mer användarinvolvering (X4) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
Lin och Shao (2000) fortsätter och presenterar flera psykologiska studier som visar att användardeltagande har en positiv effekt på användarinvolvering. De hänvisar här till en studie som hävdar att deltagande användare kan komma att forma ett IT-system till att det möter deras behov och önskemål. Vilket hjälper dem att utveckla IT-system som är viktiga och av personlig relevans för användarna.
Korrelation mellan användarinvolvering och användarattityd är dubbelriktad. Personer med en extrem attityd mot ett problem tenderar att utveckla en tro att problemet är viktigt och av personlig relevans. Att användare med en positiv attityd mot nya IT-system tenderar att bli mer involverade (T. Lin & B.M Shao, 2000). Detta leder till följande två hypoteser:
Hypotes 4A
Användarinvolvering (X4) ökar med högre grad av användardeltagande (X2) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
Hypotes 4B
Användarinvolvering (X4) ökar med mer gynnsamma användarattityder (X3) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
2.1.3 Faktorer som eventuellt kan påverka användarinvolveringen
Denna del innehåller faktorer som direkt kan påverka användardeltagande, användarinvolvering och användarattityder. Modellen som Lin och Shao (2000) presenterar innehåller tre sådana faktorer och de har även bortsett från en del faktorer. Detta då de anser att det inte hade varit praktiskt att ha med samtliga i en och samma modell. De tre faktorerna som är presenterade i modellen är systempåverkan (X5), systemkomplexitet (X6), och utvecklingsmetodologi och presenteras nedan.
Med systempåverkan menar Lin och Shao (2000) de eventuella ändringar i en organisation som systemet medför. Ett nytt IT-system kan leda till rockader inom en organisation som förändringar i struktur, processer eller personliga arbetsrelationer och samarbeten mellan individer. Det kan leda till att nya arbetsroller skapas, att vissa tas bort och förändringar kan ske i existerande arbetsbeskrivningar.
Baserat på teorier om organisatoriska förändringar, är inte människor alltid positiva till sådana förändringar. Vilket gör att förändringar i organisationsstrukturen kan leda till motstånd från de anställda (T. Lin & B.M Shao, 2000). Vilket leder till nästa hypotes:
Hypotes 5
Systempåverkan (X5) har ett negativt inflytande på användarattityder (X3) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
Nästa faktor är systemkomplexitet, och är något utvecklare ofta tampas med under
utvecklingen av IT-system. Att ett IT-system upplevs som komplext är vanligt när ett stort system ska utvecklas, eller när utvecklare har en sämre förståelse för vilket syfte ett IT-system utvecklas för. Vilket gör att IT-IT-systemet är problematiskt att utveckla (T. Lin & B.M Shao, 2000). Vilket leder till nästa hypotes:
Hypotes 6
Högre grad av systemkomplexitet (X6) resulterar i mer användardeltagande (X2) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 286).
Det finns en rad olika utvecklingsmetodologier för att utveckla ett IT-system. De går från mer traditionella utvecklingslivscykler, prototypande till outsourcing. Outsourcing är något som har blivit vanligare. Det kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt, eller att det krävs då organisationen inte besitter kunskaperna eller resurserna för att skapa det IT-system de är i behov av. När det outsourcas läggs en stor del av ansvaret hos det utvecklande företaget. Att flytta ansvaret utanför organisationen kan leda till att
användarna tror att IT-systemet är mindre betydelsefullt och av mindre personlig relevans för deras arbete. Ytterligare en stor nackdel är att outsourcing gör att kontrollen förloras (T. Lin & B.M Shao, 2000). Detta leder till den sista hypotesen:
Hypotes 7
Outsourcing (X7) leder till mindre användarinvolvering (X4) (T. Lin & B.M Shao, 2000, s. 287).
2.2 Användning av teorin i undersökningen
Teorin kommer att användas för att ta fram teman och forma de frågor som kommer att användas i intervjuerna med lärarna. Frågorna som tas fram med hjälp av teorin kommer att fokusera på det mellersta blocket av teorin som har med användarinvolvering,
användardeltagande och användarattityder att göra. De andra delarna som systempåverkan och systemkomplexitet är direkt kopplade till något av dessa tre huvudteman i teorin och kommer även att vara med. Frågorna kommer att vara undersökande om hur situationen ser ut idag för lärarna, när det kommer till dessa tre huvudteman. Även hur de själva upplever att det hade kunnat se annorlunda för att öka deras involvering, deltagande och attityd. Den sista delen av teorin, hypotes 7, som handlar om outsourcing kommer inte att användas. Detta då denna situation anses vara oundviklig för skolväsendet och anses inte vara relevant på samma sätt som för en organisation där det finns alternativ att sköta utveckling av IT-system inom organisationen. Resultatet kommer sedan att tematiseras efter dessa huvudteman och intervjufrågor framtagna med hjälp av teorin. Slutligen
kommer empirin att analyseras mot teorin för att finna kopplingar mellan dem. Att göra en mätning mellan relationen i hypoteserna hade varit mer givande om studien varit av kvantitativ sort.
3 Metod
I följande kapitel redogörs och klargörs studiens metod samt vetenskapliga ansats vilket har legat till grund för studiens utformning. Vidare beskrivs val av datainsamlingsmetod, urval, genomförande och analys. Slutligen redogörs även studiens tillförlitlighet och de etiska överväganden som tagits hänsyn till under arbetets gång.
3.1 Vetenskaplig ansats
Enligt Jacobsen (2002) anger metodiken vilka tillvägagångssätt som ska användas för att kartlägga verkligheten och författaren fortsätter med att beskriva strategier som anses vara bäst lämpade för detta. En deduktiv ansats används när det anses att det bästa
tillvägagångssättet för att kartlägga verkligheten är genom att först skaffa sig förväntningar om hur världen ser ut. Därefter gå vidare med att samla in empiri och jämföra resultaten med varandra för att se om de stämde överens. De förväntningar som antas ska ha en koppling till tidigare teorier och empiriska rön (Jacobsen, 2002). Vidare beskrivs svagheter med tillvägagångssättet och en stor del i kritiken har varit att forskarens datainsamling anses vara för styrande och att det finns risk i att viktig information
förbises.
Ett alternativ för den deduktiva ansatsen kallas för induktiv ansats och med detta
angreppssätt utgår undersökarna från att först samla in empiri och med hjälp av det forma sin teori i efterhand. Forskaren går ut med en mer öppen ansats utan förväntningar på hur verkligheten kan eller bör tolkas. I kritiken mot detta angreppssätt har det tagits upp att det i princip är omöjligt för en forskare att inte ha några som helst förväntningar och gå ut i verkligheten med ett helt öppet sinne (Jacobsen, 2002).
Den ansats som används under studiens gång har varken varit rent induktiv eller deduktiv utan valet föll på en blandning av båda eftersom Jacobsen (2002) belyser att det på senare tid har blivit allt vanligare att tala om mer eller mindre öppna ansatser på grund av den starka kritik som råder mot de båda tillvägagångssätten. Genom att arbeta på det här viset väljer forskaren själv vilka begränsningar som sätts för den data som ska samlas in. Ett medvetet val görs beroende på hur sluten eller öppen information forskaren eftersöker. Eftersom studien avser att ta tillvara på teorin om användarinvolvering har det därför valts att till en viss del ta till vara på de förväntningar och antaganden som tidigare klargjorts och dokumenterats för att på så vis förankra detta i planeringen av datainsamlingen samt studiens utformning.
Fortsättningsvis har studien varit mer öppen eftersom datainsamlingen har utförts på ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av intervjuer. Jacobsen (2002) beskriver att fördelarna med att arbeta kvalitativt är att informationen som samlas in anses vara mer öppen och på så sätt bjuder in intervjuobjektet till att vara delaktig och bidra till studien genom egna åsikter och tolkningar på ämnet. Valet att arbeta kvalitativt föll sig naturligt i och med att intervjuer ansågs som det bästa alternativet i jakten på ökad förståelse och insikt i problemformuleringen samt genom att få svar på studiens frågeställning.
Alternativet till den kvalitativa ansatsen är att arbeta kvantitativt och enligt Jacobsen (2002) passar denna metod bäst när syftet med studien är att få ett större omfång eller utsträckning av ett fenomen genom att gå på bredden och undersöka flera. Information samlas oftast in genom utarbetade frågeformulär med givna svarsalternativ och syftet med dessa kvantitativa metoder är att få en representativ bild över en population. Vid
metodvalet av studien ansågs detta alternativ som relevant men valdes bort eftersom fördelarna med kvalitativa intervjuer bedömdes ge en bättre förståelse och uppfattning av informanternas syn på problemformuleringen.
Studien som har utförts är en så kallad Små-N-studie. Små-N-studier innebär att enbart ett fåtal enheter väljs ut för undersökningen. Antalet enheter gör det möjligt för forskaren att få en holistisk vy över dessa och möjlighet att gå på djupet med dem. Enheterna i dessa studier plockas vanligtvis ur olika kontexter, vilket möjliggör att fokusera studien på ett specifikt fenomen. De varierande kontexterna gör att fenomenet kan belysas från olika förutsättningar. Användandet av detta undersökningsupplägg gör det möjligt att få en rik och detaljerad beskrivning av ett fenomen. Att undersöka fenomenet ur olika kontexter och genom olika förutsättningar leder till en rikare bild av fenomenet, än att undersöka ett enda fall (Jacobsen, 2002).
3.2 Datainsamling
Valet av datainsamlingsteknik har som tidigare nämnts varit intervjuer. Enligt Jacobsen (2002) lämpar sig den öppna individuella intervjun bäst när relativt få enheter undersöks och när den enskilda individens inställning och uppfattning söks samt hur individen tolkar och lägger mening i ett speciellt fenomen. Vidare beskriver han att öppna individuella intervjuer är en av de viktigaste typerna för att samla in primärdata. Primärdata innebär att forskaren samlar in upplysningarna för första gången och detta genom att gå direkt till den primära informationskällan (Jacobsen, 2002). I arbetet med att samla in primärdata har semistrukturerade individuella intervjuer gjorts med slutanvändare dvs. lärare som dagligen använder sig av IT-system i skolan.
Enkäter skulle kunna ses som ett alternativ till studien vilket hade resulterat till ett större urval och fler perspektiv på våra frågeställningar. I slutändan föll valet på intervjuer då en djupare förståelse och uppfattning av informanternas tankar och resonemang söktes.
3.2.1 Urval
I urvalet av informanter låg fokus på lärare med syftet att urvalsgruppen enligt Jacobsens (2002) definition skulle ge studien riklig och god information. De ansågs ha en god kunskap om vad som var intressant för undersökningen, att de även kunde uttrycka sig på ett förståeligt sätt samt förstod vikten av själva studien.
I processen med att välja ut informanter till intervjuerna sattes vissa kriterier upp på förhand för att säkerställa att de hade en god insikt i vad som krävdes för att på så sätt kunna ge relevant information. Enligt Jacobsen (2002) är det nödvändigt att arbeta med kriterier vid kvalitativa ansatser då informanterna behöver kunna ge den information som eftersöks som i sin tur styrs av avsikten med själva studien. Valet av informanter har därav gjorts med hjälp av en förhandsuppfattning om hur den typiska uppgiftslämnaren ser ut med avsikt att ge studien värdefull och intressant information.
Det satta målet var att hålla sex intervjuer med lärare och se till så att det fanns en bred spridning på deras undervisningsnivå dvs. lågstadieskola, mellanstadieskola,
högstadieskola och gymnasieskola. En annan viktig faktor var att informanterna skulle ha någon slags erfarenhet av IT-system och gärna ha arbetat med det en längre tid. Det sista kriteriet sågs mer som ett önskemål om att hälften av informanterna gärna skulle vara lite mer delaktiga i arbetet med införandet av systemen. Detta för att få en bra bredd och variation på uppgiftslämnarna. Då tidsramen för studien varit begränsad i kombination med att det är svårt att få tag på lärare som har tid för intervjuer har ett urval på ålder och kön inte kunnat göras i någon större utsträckning.
Urvalsprocessens första steg var att leta upp lämpliga lärare i olika undervisningsnivåer och vidare kontaktades dessa med hjälp av en intresseanmälan via e-post. I mejlet tydliggjordes undersökningens syfte och de kriterier som fanns för deltagandet. E-post skickades ut till tjugo lärare varav sju svarade. En av dessa tackade för förfrågan men hade inte möjlighet till att delta. De övriga sex stämde överens med ett önskemål på en bred spridning i undervisningsnivåer samt tidigare erfarenhet med IT-system i deras arbete. Två av informanterna hade dessutom varit mer delaktiga i införandet av systemen vilket erbjöd mer djup i studien och variation i urvalet i form av åsikter ur ytterligare perspektiv. Under intervjuprocessen slutade en av de tänkta informanterna att svara vilket resulterade i att fem intervjuer hölls.
3.2.2 Genomförande
Vid formandet av intervjuupplägget har undersökarna tagit hjälp av den insamlade teorin för att på så sätt ta fram ämnen och relevanta frågor att ställa till informanterna. De ämnen som tagits fram är användarinvolvering, användardeltagande samt användarattityd. Vidare har dessa kategoriserats ner med hjälp av underfrågor som ställts till intervjupersonerna (se Bilaga 1).
Intervjuerna som har utförts har varit öppna till stor grad. Det gjordes på förhand en lista av uppgiftslämnarna för att ha ämnen förberedda att tala om. Utöver listan av ämnen för bestämdes en viss sorts strukturering av ämnena, detta för att undvika att data blir för komplex att analysera (Jacobsen, 2002). Tanken med den öppna intervjun är att den ska vara just det, öppen. Jacobsen talar om att även om fallet är så, förekommer det alltid en viss omedveten förstrukturering av intervjuer. Jacobsen påpekar även att intervjuer inte bör vara helt öppna, utan att det bör finnas en viss strukturering. Avsikten med
intervjuerna var att få flera relevanta individers åsikt om ett fenomen och intervjuerna har därav utförts vid ett och samma tillfälle. Det har inte förekommit några upprepade
intervjuer pga. att resurser i form av tid inte funnits hos varken informanterna eller undersökarna (Jacobsen, 2002).
Intervjuernas längd var på förhand bestämda att de skulle hållas inom tidsramen av 45 minuter till 1 timme och 15 minuter. Det här för att undvika att uppgiftslämnarna eller informanterna blir uttröttade. Enligt Jacobsen (2002) bör en intervju vara längre än 30 minuter, detta för att halvtimmesintervjuer anses vara för korta för att få fram relevant information.
I själva genomförandet av intervjuerna är det enligt Jacobsen (2002) viktigt att ha i åtanke vart intervjun äger rum för att få en så givande intervju som möjligt. Målet med
intervjuerna var att de skulle hållas i en trygg miljö på en naturlig plats, exempelvis i skolan där intervjuobjekten dagligen arbetar. För att undvika störningar och påverkningar av andra faktorer hölls intervjuerna i lärarnas arbetsrum eller i klassrum där mötena kunde ske ostört. Två av intervjuerna kunde inte utföras i en naturlig miljö då de var tvungna att ske på distans. Dessa skedde därför över Skype.
Målet med samtliga intervjuer var att spela in dessa. Enligt Jacobsen (2002) är det bästa vägen att gå för att hålla en intervju av hög kvalité. Detta för att ett bra samtal kräver ögonkontakt, vilket kan göra det svårt att föra anteckningar. För att undvika en negativ inställning hos informanterna kring inspelning av intervjun klargjordes syftet och på viket sätt informationen skulle användas på, några dagar innan intervjun ägde rum. Då denna studie består av två undersökare kunde anteckningar föras ifall att informanterna inte gav ett godkännande på att de spelades in. Trots det att inspelning gjordes, fördes mindre anteckningar av den ena undersökaren. Fördelarna med att ha utfört intervjuerna på det här sättet är att det kunnat hållas ett bra samtal med ögonkontakt och intressanta öppna
diskussioner. Den ene undersökaren fick även tid för att anteckna viktiga poänger och tidpunkter vilket underlättade analysen av data vid sammanställning av resultatet. I och med att samtalen spelades in kunde det samlas in ordagranna citat vilket har varit fördelaktigt vid bearbetningen av den insamlade informationen.
3.3 Analys
Den data som har samlats in analyserades enligt analysprocessen från Jacobsens Vad, Hur och Varför (2002) där författaren beskriver tre viktiga faktorer som bör tas hänsyn till. En grundlig detaljerad beskrivning av data som syftar på att det insamlade materialet ska registreras så noggrant som det bara går. Den andra faktorn är systematisering och kategorisering vilket innebär att forskaren försöker att reducera den oöverskådliga informationen. Det anses vara rent av tvunget och görs ofta genom att sålla och förenkla det insamlade materialet. I det sista steget av analysprocessen görs tolkningar av det systematiserade materialet för att på så sätt kunna hitta orsaker och kopplingar som kan leda till en förståelse av det insamlade underlaget.
I arbetet med att analysera empirin kvalitativt har samtliga intervjuer transkriberats det vill säga att de har blivit överförda från tal till skrift. Eftersom samtalen spelades in var det smidigt att hoppa fram och tillbaka, det har även möjliggjort att kommentarer kan
antecknas där informanten pratar om något särskilt intressant. Detta gav en garanti att allt från intervjuerna kom med samt att inget glömdes bort vilket kan vara lätt hänt vid hantering av inspelningar (Jacobsen, 2002).
Efter detta steg gjordes en sållning och förenkling på de mest intressanta delarna av varje intervju. Med hjälp av skillnader och likheter i den insamlade empirin kunde olika
mönster identifieras för att få en god överblick av informationen. Till sist analyserades och tolkades empirin för att försöka få fram de mest intressanta delarna. En viktig del i detta steg var att tillsammans diskutera de delar som ansågs viktiga att ta upp i resultatet för att på så sätt säkerställa att korrekt och intressant information presenterades i studien. Vid presentationen i analyskapitlet har empirin analyserats med hjälp av teorin för att identifiera kopplingar och slutsatser som bidragit till studiens syfte. Vidare har empirin jämförts för att se kopplingar mellan användarinvolvering i studien och tidigare forskning.
3.4 Tillförlitlighet
Oberoende av vilken slags empiri som samlas in i en undersökning behöver empirin enligt Jacobsen (2002) uppfylla två krav:
1. Det första kravet är att empirin behöver vara valid, vilket innebär att den ska vara giltig och relevant.
2. Det andra kravet är att empirin behöver vara reliabel, vilket innebär att den ska vara tillförlitlig och trovärdig.
Jacobsen (2002) beskriver giltighet och relevans som att studien mäter det som önskas att mäta och att det anses vara relevant. Det som blivit mätt ska även gå att applicera på fler än de som blivit undersökta i studien. Jacobsen fortsätter med att tala om att giltighet och relevans kan delas in i två delar, intern giltighet och extern giltighet. Den interna
giltigheten och relevansen syftar till att undersökningen mäter det som den tror sig mäta. Medan den externa giltigheten och relevansen syftar till om resultatet från ett område vid en viss tid, även är giltigt i stor utsträckning. Tillförlitlighet och trovärdighet beskriver Jacobsen som att undersökningen ska gå att lita på. Den behöver vara genomförd på ett sätt som anses trovärdigt och ska framställas som pålitlig. Sammanfattningsvis menar Jacobsen att det man önskar uppnå är ett resultat som mäter det som är av intresse för undersökningen samt att resultatet går att lita på. En undersökning behöver därav vara genomförd på ett sätt som anses korrekt. Detta krav går att applicera på samtliga studier oberoende av vilken metod som valts.
Lärarna som har intervjuats i studien arbetar mellan södra delar av Sverige upp till centrala delar av landet. Storleken på kommunerna lärarna arbetar på är varierande från mindre till större kommuner. IT-systemen de använder i sitt arbete har haft en variation av
leverantörer. Lärarna har varit verksamma inom läraryrket under 3 till 20 år och åldern varierade mellan 30 till 50 år. De undervisar på en nivå som täcker lågstadiet,
mellanstadiet, högstadiet samt gymnasiet.
För att kunna få en undersökningseffekt att få tillgång till empiri behöver undersökare enligt Jacobsen (2002) tränga sig in i andras liv, miljö och situation. Därav tog sig undersökningen till lärarnas arbetsmiljö där intervjuer utfördes för att skapa en förståelse för deras situation i relation till IT-systemen som de förväntas använda i sitt arbete.
3.5 Etiska överväganden
Informerat samtycke - Förutsättningen för informerat samtycke är att personen som
undersöks ska delta frivilligt och vara medveten om vilka eventuella risker och vinster studien kan leda till.
Rätt till privatliv - Att den undersöktes privatliv respekteras och studien tar hänsyn till
hur känslig den insamlade informationen är, hur privat den är samt hur stor möjlighet det finns till att identifiera personen med hjälp av den insamlade informationen.
Krav på riktig presentation av data - Den insamlade informationen ska i den mån det
går presenteras på ett korrekt och fullständigt sätt. En viktig del i arbetet är att information och resultat inte får förfalskas eller manipuleras till studiens fördel utan ska presenteras så ärligt som möjligt utifrån det som samlats in.
I arbetet med etiska överväganden har studien tagit hänsyn till informanternas integritet och den data som använts kan inte kopplas till varken arbetsplats eller uppgiftslämnaren. Inför intervjuerna med informanterna har konfidentialiteten säkerställts i arbetet och informanterna har informerats om att ingen information kommer att kunna kopplas tillbaka till dem genom arbetet. Intervjumaterialet och insamlade data raderas direkt efter transkribering. Ytterligare åtgärder har tagits genom att fråga varje informant ifall
personen vill ha arbetet skickat till sig innan slutinlämning för att på så sätt säkerställa integriteten. När det gäller informanternas privatliv berörs detta ej i studien. Plats för intervju var även den tidigt planlagd för att informanten själv skulle få vara bekväm med vart intervjun skulle äga rum.
4 Resultat
Nedan presenteras en sammanfattning av den data som samlats in genom de kvalitativa intervjuer som utförts i studien. Kapitlet avslutas med en analys av empirin i anknytning till studiens teori.
4.1 Empiri
4.1.1 Lärarnas syn på IT-systemen och Sveriges satsning på digitalisering av skolan Upplevelse av användandet av IT-system
När det kommer till upplevelsen av IT-systemen informanterna använder i respektive skola, finns det en röd tråd. Samtliga informanter antyder på att det finns positiva aspekter kring IT-systemen, men att det även finns mindre bra sidor med dem. Majoriteten är överens om att IT-systemen erbjuder goda administrativa möjligheter som underlättar och tydliggör kommunikation med och till kollegor, elever och vårdnadshavare.
“Syftet är ju absolut bra just för att det synliggör både för dig själv och även då för elever och vårdnadshavare och kollegor vilka delar man har
jobbat med och vad man kanske måste lägga lite fokus på.” – Informant D
En informant var tydlig med att även om de administrativa delarna upplevs som positiva, var de pedagogiska mindre positiva då de enligt informanten bygger på felaktig
föreställning om hur god och tydlig undervisning bör gå till.
“Jag behöver inte ett digitalt system för detta då jag tycker det är bättre att möta eleverna i klassrummet och kommunicera direkt med dem”
– Informant C
Samtliga informanter påpekar vid något tillfälle att IT-systemen tillför nytta så länge de är tidseffektiva. En av informanterna definierar tidseffektivitet som “Jag vill inte lägga mer tid på administration än vad jag gör på att förbereda mina lektioner och på
genomförandet av mina lektioner”. Det här är något som samtliga informanter har upplevt problematiskt i form av att det tenderar att bli mer och mer administration. IT-systemen är tidskrävande i form av att många klick behövs för att komma rätt samt att uppgifter ofta kräver dubbelarbete i flera delar av systemen. I vissa fall upplevs de halvfärdiga och att det finns flera buggar.
Lärarna syn på Sveriges satsning av digitalisering i skolan
Majoriteten av lärarna anser att regeringens mål om att Sverige ska vara det ledande landet i världen inom digitalisering av skolan är positivt men att det finns både fördelar och nackdelar med beslutet.
Informant A anser att målet är utmärkt men har svårt att se hur det ska gå till. Det här stämmer överens med vad två andra svarade då de ansåg att målet är väldigt högt satt och att det innebär mycket arbete för att lyckas nå dit.
Två av informanterna lägger även vikt på att förklara att det är många andra faktorer som spelar in för att få det att fungera i praktiken. Exempelvis anser informant E att det kan vara svårt för de socioekonomiskt utsatta områden som kanske inte har den utrustning och kapacitet som krävs för att få digitaliseringen att fungera i praktiken.
“I teorin är det superbra men i praktiken så har man ganska mycket att jobba med för att lyckas nå dit.” – Informant E
Informant C anser att digitaliseringen kan vara till hjälp men att den inte är ett självändamål och att det till viss grad blir presenterat som det.
“Det ska digitaliseras, och det är det viktiga, inte vad vi får ut av det.” – Informant C
Istället anser informant C att det kanske borde lämpligast att börja på andra änden och ta reda på hur elever kan lära sig mer. Sedan hitta system som fungerar bäst för detta.
4.1.2 Användardeltagande Delaktighet vid val av IT-system
Majoriteten av informanterna uppger att de inte kunnat vara delaktiga i valet av IT-system för respektive skola. Av denna majoritet säger samtliga att det sköts högre upp i
kommunen. Hälften av majoriteten antyder dock på att det kan ha funnits möjligheter att påverka valet av IT-system men att de inte har någon vetenskap om det.
“Vad mig anbelangar så har jag haft noll delaktighet och jag vet ingen lärare som haft någon delaktighet i det beslutet” – Informant A
En av informanterna talar om att de kunnat vara delaktiga i valet av IT-system genom en lärargrupp i kommunen som fått utbildning för att vara användarstödjare för själva systemen. Gruppen har varit delaktig i processen med att välja lämpligt IT-system för skolan. Vidare talar informanten om att gruppen består av representanter från olika ämnen och skolor inom kommunen, vilka har fått avsatt tid för att arbeta med detta. Genom dessa representanter har sedan lärare på skolan fått chans till att göra sin röst hörd och känner att de har fått möjlighet till att vara delaktiga.
Delaktighet vid införande
Samtliga informanter har varit delaktiga i införandet genom att antingen själva agera stöttepelare för kollegor eller blivit hjälpta av kollegor vid införandet. Vid införandet har det skapats grupper för användarstödjare internt på skolor hos tre av informanterna. Vilka är lärare med större intresse för IT som fått ta ansvar för att lära ut om de inköpta IT-systemen till resten av lärarkåren.
“Jag har varit “stöttare” mot de andra och har det varit några bekymmer så är det jag som tagit detta vidare med ansvariga hos kommunen. Så att man har en kanal in och en kanal tillbaka. Detta för
att ha lite struktur på det så att man vet vem som har gjort vad etc. ” – Informant E
Den skola som redan vid valet av IT-system involverat lärarna hade samma grupp av representanter vid införandet av systemen för att kunna få det att fungera som tänkt. Informanten anser att dessa representanter har gjort ett bra arbete och att hen litar på deras beslut och omdömen.
Delaktighet vid utveckling av IT-systemen idag
Majoriteten av informanterna är positivt inställda till att på något vis kunna vara med och utveckla systemen som finns till förfogande idag, samtidigt skulle det behöva avsättas tid för det ändamålet. Av de fem informanterna är det endast en som svarar att det finns avsatt tid för användarstödjare att arbeta med IT-systemen på skolan och kommunen.
“Jag tycker det är väldigt positivt att vi har användarstödjare och IKT-pedagoger som har fått nedsättning i tid för att arbeta med detta. 20% var för att jobba med pedagogiska frågor. Finns även i kommunen som enbart jobbar med detta. Har varit väldigt drivande i detta och gett oss förutsättningar för detta. […] Positivt att vi har en struktur på hur vi ska
digitaliseras i kommunen och hur det har gått till. “– Informant D
Situationen hos en av de andra informanterna är att det finns en grupp av användarstödjare från flera skolor på kommunen som ger direkt feedback till det utvecklande företaget, men upplevelsen är att gruppen inte blir hörd. Det har funnits tillfällen då gruppen varit
inbjudna för att testa delar av systemet tillsammans med kommun och det utvecklande företaget.
“Det finns en stor skillnad vad vi lärare och vad vi i den här gruppen ansåg var på gång och vad det utvecklande företaget har ansett hände i
det rummet. […] Där tycker jag att det finns väldigt många funktioner som jag tycker att vi har sagt att, utan det här kommer systemet inte att
fungera på vår skola. Som fortfarande inte finns och då pratar vi 2 år senare.” – Informant B
Informant C har själv inte varit delaktig men anser att det naturligtvis hade varit bra och att det säkert hade sparat mycket tid och bekymmer för alla inblandade i och med problemen som varit med systemen.
“Det har funnits och finns en enorm frustration bland lärarna.” – Informant C
Informant E anser att det är svårt att involvera lärare från samtliga skolor i en kommun och att det blir svårt att få en samlad bild av alla. Lärarna på skolan hade även hoppats på att det köpts in färdiga system, inte halvfärdiga.
”Så köper man färdiga system som är testade - absolut. Men att köpa halvfärdiga system som man ska bygga tillsammans är enligt mitt tycke
inte så värdefullt.” – Informant E
“Samtidigt när man köper in en tjänst så vill man att det ska fungera, man vill kanske inte vara med i själva utvecklingsstadiet och så”
– Informant A
De två informanterna visar på en besvikelse i att IT-system köpts vilket inte varit färdiga i deras tycke. Att de inte förväntat sig vara inblandade i något utvecklande av IT-systemen, utan att de förväntat sig ett IT-system som direkt skulle hjälpa dem.
Hur lärarna kan bli mer delaktiga i utvecklingen av dessa system
” […] möjligtvis genom en multitud av åsikter och tankar som smalnas ner.”
– Informant A
Majoriteten av informanterna delar en åsikt om att någon form av grupp hade varit en god väg att ta för att få lärarna mer delaktiga i utvecklandet av de IT-system som står till deras förfogande.
”Det bör skilja sig åt ganska mycket om man har ex. fysik eller franska. “– Informant C
Till exempel arbeta med att testa och samla åsikter från lärarna, för att sedan ge denna feedback helst direkt till utvecklarna. Men att det skulle komma vara problematiskt på grund av bredden inom läraryrket, att olika ämnen har olika behov.
4.1.3 Användarattityd
Majoriteten av de intervjuade anser att det är en blandad attityd gentemot IT-systemen som används och att det ofta skiftar till mer negativt desto äldre personen i fråga är. Även hur pass datorvana de är sedan tidigare spelar stor roll på hur systemen accepteras. En informant sticker ut i mängden och medger att det faktiskt är till större delen positiva attityder från lärarna på den skolan.
“Trots flera svek från utvecklande företag finns attityden och tron om att det är något positivt fortfarande kvar” - Informant B
Två av informanterna delar samma uppfattning om att användarattityden mot sådana här IT-system varit positiv från början men att den blivit sämre med tiden eftersom systemen inte levt upp till förväntningarna.
När det kommer till hur informanterna ser på huruvida det går att förbättra lärarnas attityd gentemot systemen under utvecklingen tycker majoriteten att det finns flera saker som kan förbättras.
“Mer öppenhet, visa på tydliga mål, tydlig kommunikation, att kunna se möjligheter. Blanda in lärarna i tidigt stadie. Bygga en känsla av att
lärarna kan påverka något, genom att visa tydligt när man åtgärdat något som lyfts av dem och att man jobbar på andra saker som lyfts
fram.” - Informant B
Tre av informanterna tar upp att det är viktigt att ha en god dialog, tydligare
kommunikation samt att det måste finnas en öppenhet med vad systemen är till för och på vilket sätt det ska underlätta i deras arbete. Forskning är något som tagits upp av flera informanter där de menar på att om det går att bevisa fördelar med systemen som grundar sig i forskning lär detta öka den positiva attityden.
Kunskap hos lärare
Vid frågan om hur lärare känner att de har tillräckligt med kunskap för att förstå sig på de IT-system som köps in och används i deras arbete är samtliga rätt överens om att detta inte är något problem. Informant B anser att det här går ihop med attityden gentemot denna typ av system och finns det rätt attityd tar de sig tid till att lära sig systemet i fråga. Det här instämmer även informant E med som anser att oavsett vilken sorts system det handlar om tar det alltid lite tid att sätta sig in det.
“Ta t.ex. skatteverkets system för att deklarera o så, där kan man gå in första gången och det är nästan omöjligt att misslyckas. Det är smart
uppbyggt.” - Informant C
Informant C menar att lärare generellt är välutbildade personer med många år av
universitetsstudier bakom sig. Vidare menar hen att ifall de är för komplicerade och inte används beror detta förmodligen på brister i systemen och hur de är logiskt uppbyggda.
Kunskap hos företag
När det kommer till hur informanterna ser på om företagen som utvecklar systemen har tillräckligt med kunskap och förståelse för hur lärare arbetar är det rätt blandade åsikter. Två av de intervjuade anser att de besitter tillräckligt med kunskap och att det finns en logik bakom det mesta. Informant D tror absolut att de har tillräckligt med kunskap men lägger vikt på att det är mycket annat som gör att det kan vara svårt att forma systemen. Exempelvis kommer det ofta nya riktlinjer och allmänna råd när det gäller betygsättning och bedömning. Detta kan göra det svårt för de som utvecklar systemen då de ofta är uppbyggda på ett visst sätt från början.
Informant B anser också att det finns tillräckligt med kunskap men att förståelse saknas för att alla lösningar inte kommer att accepteras av vissa lärare då det finns många olika åsikter om hur undervisning ska gå till.
“Det har funnits tillfällen där systemet inte representerat kurser på ett korrekt sätt, vilket har fått komplikationer - Informant B
En av informanterna menar på att företagen brister i kunskap och inte har tillräckligt med förståelse för lärarnas behov. Hen ser inte det som något konstigt i sig då de har ett annat yrke och en annan verklighet i arbetslivet.
4.1.4 Användarinvolvering Vikt och relevans
Samtliga informanter framställer på något sätt att de inte beroende av IT-systemen för att genomföra deras arbete. De lyfter dock fram hur det förstärker deras arbete genom en tydlig kommunikation och att det erbjuder transparens.
“Om man på sikt ska gå över till helt digitalt, så behöver systemen vara mycket bättre utbyggda, alltså mer detaljerade osv.” – Informant A
Samtliga informanter finner även brister i IT-systemen som gör att lärarna upplever det mindre relevant att använda dem för att utföra deras arbete. Några av de brister som tas upp är att systemen i vissa fall leder till dubbelarbete. Kursplaner och kunskapskrav har inte varit korrekt representerade vid vissa tillfällen. IT-systemen känns som ytterligare en uppgift som måste utföras. En av informanterna uttrycker att systemen inte anses ligga i linje med hur de själva anser hur god och tydlig undervisning ska gå till.
Presentation vid inköp
Själva presentationen av de nya systemen hanterades på ett liknande sätt för alla
informanter. Representanter från företagen som utvecklat systemen fanns på plats för att presentera dem på storbild och visa de mer övergripande funktionerna. Majoriteten av informanterna hade velat ha mer tid för detta och ett mer genomtänkt upplägg för presentationen.
“Systemen presenterades inte alls och vi fick först höras tala om det precis innan det var ett faktum och skulle implementeras”
- Informant C
En av informanterna sticker ut i mängden och uppgav att det inte presenterades alls på hens skola.
Utbildning
Enligt informanterna så finns det mycket att arbeta på med hur utbildningarna för systemen genomförs. Majoriteten av informanterna hade gärna sett mer utbildning.
“Säg att man har flera utbildningstillfällen, spridda över tid, det tror jag är rimligt. Men också att dom är sammanhängande, t.ex. en gång i veckan under några veckor eller så. Det är omöjligt under arbetsdagar,
alltså när det är lektioner. […] Det som hade behövts hade varit en gedigen utbildningen i hur och varför man ska använda det här systemet. Alltså hur kan det underlätta för en, i ens arbete. Det är ju det
