Användarnas uppfattning om applikationen

Av de 123 användare, det vill säga anställda, som svarade på enkätundersökningen, är det 60 stycken som svarar att de uppskattningsvis aldrig använder applikationen under arbetsdagen. Med andra ord innebär det att nästan 50 procent av de tillfrågade anställda uppskattar att de inte använder applikationen i den dagliga verksamheten. Detta trots att en del innehåll i applikation har ersatt vad som tidigare fanns att tillhandahålla analogt i form av papper. Att nästan hälften av de tillfrågade uppskattade att det inte använde applikationen under arbetsdagen kan dels bero på den kultur och tekniska kunskapsbrist som finns inom branschen och som inte framkommer då användarna kanske istället väljer att inte säga något eller helt sonika avstår från att nyttja applikationen i arbetet. I vissa av de svar och kommentarer som inhämtas från enkätundersökningen återfinns tecken på den jargong och inställning till tekniska förändringar som Linderoth (2015) beskriver. Bland annat återfinns kommentarer som: ”Känns onödig. Dålig information om vad vi kan göra med den” och andra som anser att ”Det fungerade bra innan också”. Även liknande åsikter återfinns hos en av testpersonerna i användartestet, då denne medgav att hen hellre ringde in och sjukanmälde sig än gjorde det via applikationen, då det var bättre att prata med en riktig person. Det kan även bero att företaget ifråga inte har lyckats med implementation enligt Lewins modell med Hussein et al. (2016) tillägg till denne. Även om det finns som krav att alla medarbetare ska ha applikationen

installerad, så har LR-Installation inte helt färdigställt implementationen av alla funktioner då applikationen fortfarande är relativt ny och fortfarande i en utvecklingsfas, och därav fortgår fortfarande implementeringsarbetet.

En ytterligare anledning till den låga dagliga användningen kan vara att applikationens aktuella funktioner vid tidpunkten för enkäten inte är tillräckliga för daglig användning, vilket

överensstämmer med Nielsens (1993) teori angående nytta. Många av de anställda saknade vissa enkla tillägg som sökfunktion och dylikt samtidigt som de saknade vissa funktioner för verktyg som de använde i det dagliga arbetet, som exempelvis körjournaler. Detta gör att nyttan av applikationen minskar, då de funktioner och verktyg som de anställda efterfrågar för att använda under

arbetsdagen saknas. Flera av de anställda uppger att dem bland annat även saknar möjligheten till tvåvägskommunikation, vilket Sher (2017) anser är av stor vikt för att lyckas med kommunikation inom ett digitalt verktyg. Tvåvägskommunikation och just möjligheten för användarna att kunna fylla i digitalt och skicka in olika typer av material är en av de planerade uppdatering som Claes- Johan Larsson och LR-Installation nämner som nästa steg i applikationens utveckling, där en funktion för tillbud- och förbättringsrapporter nyligen adderats till applikationen.

Applikationen är också väldigt sårbar när det kommer till uppkoppling, vilket är en faktor som Zhang och Adipat (2005) tar upp som en risk för mobila applikationer. Har enheten som

applikationen är installerad på ingen internetuppkoppling, fallerar funktionerna helt i applikationen. I detta fall fungerar inte applikationen vid brist på uppkoppling då alla mappar, nyheter och

information inte lagras eller sparas lokalt på användarens mobil, utan istället kräver internetuppkoppling för att kunna få åtkomst till dessa via uppkoppling till servern där

informationen finns lagrad. Skulle en anställd vara ute på ett arbete där uppkopplingen är dålig kan applikationen således riskera att bli obrukbar. Just den decentraliserade effektiva arbetslösningen som mobil informationsteknologi möjliggör enligt Wiesenfeld et al. (2001), riskerar således att påverkas negativt om applikationen i fråga är känslig för dålig eller icke-existerande uppkoppling. Även om LR-Installation har i enlighet med Harris och Beckard (1977) ramverk, identifierat nyckelpersoner i form av avdelningschefer och involverat dessa, är frågan om tillräckligt har gjorts och om dessa nyckelpersoner interagerar tillräckligt med applikationen och applikationens

användare för att göra någon nytta och stärka förändringsarbetet. Claes-Johan Larsson och Daniel Björkander vid LR-Installation berättar att det är avdelningscheferna som ansvarar för applikationen vid respektive avdelning, att alla anställda har applikationen och att den används. Samtidigt anger

en av de tillfrågade i enkätundersökningen att de anser att applikationen inte är användarvänlig och fungerar i verksamheten för att telefonerna krånglar och hävdar att arbetsledningen inte har kunskap om telefoner eller program, det vill säga att de ansvariga inte själva kan applikationens funktioner. Under användartesterna klarade dock samtliga testpersoner med administrativa roller som ska sköta publicering, det vill säga de ansvariga, de förutbestämda uppgifterna och visade att de klarade av att hitta och utföra moment inuti applikationen. Trots detta kan det fortfarande vara så att vissa

nyckelpersoner som LR-Installation har involverat i arbetet inte i dagsläget besitter de kunskaper kring applikationen som krävs för att kunna driva förändringsarbetet framåt och gynna

implementeringen av applikationen i verksamheten.

Zhang och Adipat (2005) tar också upp skärmstorlek och upplösning som en viktig aspekt att tänka på i arbetet kring mobil användardesign. De intervjuade från ledningen på LR-Installation anser att det är enkelt att publicera dokument och lägger då upp dessa i PDF-format. När däremot

slutanvändaren sedan öppnar dessa i applikationen är de inte optimerade för en mobilskärm utan kräver att användaren behöver zooma in. Just att inläggen ska se bra ut på mobilskärmarna är något som T3 erkände att de som publicerar materialet ofta slarvar med, trots att de försöker komma ihåg att kontrollera innan inlägget publiceras. Detta är något som kan skapa obehag och irritation hos användaren, enligt Nielsen (1993). Irritation kring detta är något som är återkommande hos

användarna sett till de kommentarer som inkommit i enkätundersökningen då många av de anställda anser att PDF-dokumentet ofta ställer till problem i form av att filerna ej går att öppna eller att de ofta måste zooma in och ut på skärmen för att kunna läsa dokumenten, då de inte är anpassade för mobila format utan görs på och för en datorskärm. Detta är en åsikt som även fördes fram av nästan alla testpersonerna när de fick dela med sig av sina åsikter och tankar kring applikationen under användartesterna. Många av testpersonerna berättade även att de faktiskt hellre utför vissa moment på datorn än i applikationen främst på grund av skärmstorleken. Ytterligare är applikationen fortfarande relativt ny och det är första gången som användarna kommer i kontakt med

applikationen. Detta kan enligt Orlikowski (2000), påverka användaren negativt inför framtida bruk. De tekniska problem som såväl ledningen som användarna har identifierat, riskerar att bli negativa associationer till applikationen och kan påverka inställningen till den (Orlikowski, 2000). Denna inställning kan sedan kan vara svår att förändra trots uppdateringar eller buggfixar. Under

användartesterna fanns tendenser till denna inställning hos vissa testpersoner utifrån erfarenhet av tidigare versioner som innehöll en mängd buggar och fel. Dock verkar de flesta av testpersonerna

som uppmärksammat dessa brister ha börjat komma över dem och deras negativa erfarenheter efter att applikationen uppdaterats och felaktigheter försvunnit.

Den delvisa övergången från det gamla handlingssättet företaget arbetade på verkar ha gett effekt, och utifrån den data som insamlats från enkätundersökningen ser det ut som att majoriteten är positivt inställda till förändringen och den nya applikationen, även fast det fortfarande finns kritiska röster, något som Hussein et al. (2016) beskrev skulle hända i analysen av Lewins ramverk. Denna positiva inställning överensstämmer med den bild som de ansvariga vid LR-Installation återgav i intervjuerna, även om dem och de anställda, det vill säga slutanvändarna, inte fullt delar bilden av applikationens användarbarhetsgrad sett utifrån enkätsvaren, visar användartesterna på att arbete går åt rätt håll då användandet verkar öka och inställningen bör tolkas som mer positiv till

applikationen.