Resultatet från de två användartesten presenteras nedan. Eftersom deltagarnas namn inte kommer nämnas refereras de istället till som testperson 1 och 2. Båda testpersonerna var också med i intervjuerna, så därmed kunde studien veta sedan innan hur vana dem var med tekniken och om inställningen var positiv eller negativ. Testperson 1 är 75-år, har god vana vid teknik och tidigare visat en positiv inställning mot att använda smartspegeln, baserat på intervjuerna. Testperson 2 är 73 år, har låg teknikvana och har tidigare visat en negativ inställning mot att använda smartspegeln, också baserat på intervjuerna. Det var relevant för studien att inkludera personer med olika mycket teknikvana, erfarenheter och inställning så att resultatet kunde visa på bredare perspektiv. Resultatet visade också att det var en skillnad mellan det två testpersoner, detta presenteras nedan och diskuteras även om senare i studien.
4.3.1 Scenarion
Under testet fick deltagarna genomgå fem scenarier (se användartestet i bilaga 4). För testperson 1 gick det mycket bra att genomföra alla scenarion då den ansvariga moderatorn aldrig behövde hjälpa till eller förklara hur testperson 1 skulle göra för att kunna slutföra scenariot. Testperson 1 kunde utan problem efter installationsguiden förstå hur det är tänkt att ta sig vidare och använde sig av smartspegelns virtuella assistent. Testperson 2 hade lite svårare för att slutföra scenarierna. Detta berodde främst på att testperson 2 inte förstod hur navigeringen hjälp av den virtuella assistenten fungerar. Den ansvariga moderatorn fick därför förklara hur den virtuella assistenten används flertalet gånger under användartestet. Dock visade testperson 2 att hen förstod vad allt på smartspegeln betydde, så som att kalendern visar ditt schema och att funktionen Vårdärenden innehåller det som är relaterat till vård. Problemet var att hen från början inte förstod hur hen skulle ta sig dit med hjälp av den virtuella assistenten. När testperson 2 började förstå hur smartspegelns virtuella assistent används så gick det lättare att genomföra scenarierna. Båda testpersonerna förstod också hur de skulle göra för att ta sig tillbaka till startsidan och att den virtuella assistenten ska hjälpa användaren vid frågor och navigering.
Testperson 1 lärde sig snabbt. Detta visar att installationsguiden är klar och tydlig. För testperson 2 hade det eventuellt varit nödvändigt med en längre och tydligare installationsguiden då hen behövde förtydligande kring hur smartspegln fungerar.
4.3.2 Frågor efter användartestet
Sedan ställdes några frågor till testpersonerna om scenarierna de utfört på prototypen som skapats i denna studie (se frågorna i bilaga 4). Testperson 1 tyckte prototypen var enkel och tydlig och såg inga svårigheter med att använda prototypen. Testperson 2 tyckte det var lite svårare men kände att det var mest röststyrningen som hen inte förstod, och när hen lärde sig hur den fungerade gick det bra och var enkelt. Testperson 1 frågade om det som visas på spegeln syns hela tiden, detta kunde inte den ansvariga moderatorn svara på då detta ännu inte är bestämt, då sade deltagare 1 att det är viktigt för hen att allt inte skulle synas hela tiden då det som syns på spegeln kan vara privat. Båda deltagarna tyckte den virtuella assistenten var ett bra verktyg och båda sa att det var “skönt att ha någon att prata med”.
Ytterligare några frågor ställdes gällande prototypen. Båda deltagarna uttryckte att det vore bra om det går att själv välja vad som ska synas på startsidan då det är viktigt att få den anpassad efter sig. Detta är en funktion som är tänkt att finnas i smartspegeln. Testperson 1 påpekade att det känns viktigt att kunna sätta på och stänga av spegeln då privat information syns på den, vilket också är tanken.
Testperson 1 sa att hen tyckte detta återigen lät intressant och såg sig själv kunna och vilja använda spegeln, medan testperson 2 var mer skeptisk. Detta berodde främst på att hen inte visste om hen skulle klara av att använda den, men hen var även osäker på om denna produkt verkligen är önskvärd i hemmet.
Båda testpersonerna tyckte att designen var enkel och att det aldrig var något problem att förstå betydelse eller innehåll av varje funktion.
5 Analys
I detta avsnitt analyseras resultaten från intervjuer och användartest på prototypen utifrån det teoretiska ramverket.
5.1 Intervjuer
5.1.1 Användbarhet & användarvänlighet
Nielsens (1993) användbarhetsattribut passar bra in enligt intervjuerna i denna studie. Han tar upp användandet av system och hur användarna känner när de använder sig av systemet. I resultatet från intervjuerna framkom det att lärbarhet, effektivitet, minnesvärdhet, fel och tillfredsställelse har en större betydelse än nytta. Resultatet visar att användarna uttrycker ett större behov av att det ska vara enkelt, behagligt och roligt att använda, snarare än att det ska fylla någon nytta.Enkelhet och effektivitet är viktigt både för användbarhet och användarvänlighet, påpekar Nielsen (1993) och Johnson och Finn (2017). Deltagarna påpekade i intervjuerna att det måste vara enkelt att använda och att lära sig använda tekniken.
Om dessa faktorer uppnås så kan det vara nytta för dem, t.ex. fyller ett socialt behov. Både Sundström (2005) och SIS (2018) anser att ett system behöver uppnå någon nytta och uppnå ett specificerat användningssammanhang för att det ska anses som användbart. Sundström (2005) skriver att nyttan från användare till användare. Men Sundström anser att det också kan räcka att det bara är intressant för att det ska ha vara till någon nytta, vilket i deltagarnas fall skulle vara att t.ex. ha sociala kontakter genom teknik och spela spel online. Nytta för dem behöver alltså inte nödvändigtvis vara kopplat till något mervärde eller underlätta deras liv.
I Nielsens lista (1993) står det att systemet inte bör ha några större fel för att uppnå användbarhet. Kane (2019) skriver att användare inte bör känna att felen beror på dem själva, och att misstagen lätt ska kunna åtgärdas. Enligt Gulliksen och Göransson (2002)så ska systemet inte få användarna att känna sig dumma, det ska vara så enkelt som möjligt för användaren att använda systemet. Resultatet från intervjuerna visar just att deltagarna beskyller sig själva för felen som uppstår, och att det är svårt för dem att rätta till de problem som uppstått.
Om användandet är tvingat kommer användarvänligheten vara negativt inställt (Rajan & Baral, 2015). Även enligt TAM 2 är frivillighet en viktig faktor för att användaren ska acceptera tekniken. Intervjuerna visar att flera användare har blivit tvingade till att använda tekniken, då flera berättade att någon närstående har köpt de tekniska produkterna åt dem, utan eget initiativ. Detta kan i sin tur ha påverkat deras upplevelse av användarvänlighet samt påverkat deras acceptans mot tekniken.
5.1.2 TAM 2
Deltagarnas upplevelser och attityder gentemot teknik i intervjuerna tyder på låg användbarhet och användarvänlighet, vilket kan bero på att tekniken de använder idag inte är utformade efter dem och deras behov.
Intervjuresultatet visar att deltagarnas upplevelse av användbarhet (PU) och användarvänlighet (PEOU) oftast är låg, som i sin tur skulle kunna förklara den
negativa attityden (A). Detta skulle också kunna leda till att deras intentioner, d.v.s. syfte och avsikter (BI), till att använda tekniken är begränsade på grund av motvillighet. Detta då de inte har en positiv attityd och ofta upplever låg användarvänlighet och användbarhet, därmed kan det påverka deras syfte och avsikter till att använda systemet – det undviks p.g.a. den negativa attityden. Det kan resultera i att det faktiska användandet blir minimalt.
De variabler som tas upp i TAM 2 (se figur 1.1) bör has i åtanke, då de också har en stor påverkan på tidigare nämnda variabler. Denna studie visar tydligt att tidigare
erfarenheter har en stor påverkan på acceptansen, de som hade mer erfarenheter av
teknik hade oftast en mer positiv image, och tvärtom för de som har mindre erfarenhet. Likaså gällande resultat-demonstration där de som hade mindre tidigare erfarenhet och en mer negativ image hade svårare att se resultatet. Detta kan ha påverkats av de själva då de inte var villiga att ge tekniken en chans. De som var mer positiva kunde se resultatet, eller visade åtminstone ett intresse av att vilja se det.
Output-kvalitet kunde inte mätas efter intervjuerna då ett system inte introducerades
för deltagarna. Jobbrelevans mättes inte heller då alla deltagare var pensionärer.
Subjektiva normer var svårt att mäta i intervjuerna. I studien har det inte helt gått
att säkerställa vilka som kan influerat deltagarna utan detta kan endast antas. Studien antar efter att ha intervjuat målgruppen att de flesta påverkas av den syn som samhället har på äldre och teknik. Denna syn är att äldre inte kan eller förstår hur moderna och tekniska produkter används. Om så är fallet kan detta sen ha påverkat målgruppens syn på användbarhet. Resultatet visade även att majoriteten blivit tvingade till att använda tekniken och att det inte var en frivillighet som också är en viktig variabel i TAM 2.