I tidigare forskningen skriven av Vroman, Arthanat och Lysack (2015) tas det upp att äldre generellt har en negativ inställning och attityd till teknik. Detta kan grunda sig olika saker men återkommande faktorer var rädsla, dåligt självförtroende, brist på motivation och intresse samt att de inte ser någon nytta med att implementera tekniken i sitt liv.
I studien undersöktes det hur äldre känner gentemot teknik och vad det kan bero på. Det resulterade i liknande faktorer som påpekats i tidigare forskning. Dock visade resultatet att äldre inte verkar ha en negativ inställning mot tekniken utan att det beror mer på att de har negativ inställning till sin egen inlärningsförmåga. Den negativa inställningen grundar sig i sin oförmåga att klara av tekniken. De tenderar att beskylla sig själva när det blir fel istället för att skylla på dålig design, system eller produkt. Tidigare forskning nämner att användbar och användarvänlig design är viktiga element för att äldre ska börja använda teknik (Johnson & Finn 2017). Lu et al. (2003) skriver att upplevelsen av användarvänlighet och användbarhet är de två viktiga faktorerna som kan påverka användarnas acceptans av teknik. De definierar användbarhet som att systemet ska förbättra hans eller hennes arbetsprestanda, och användarvänlighet som att systemet kommer vara fritt från mental ansträngning. Dock är det viktigt att vid arbete med denna målgrupp förstå att äldre tenderar att beskylla sig själva vid fel, istället för systemet, vilket då kan påverka deras upplevelse av användarvänlighet och användbarhet. Det verkar ofta bero på att de inte är medvetna om hur stor inverkan designen kan ha på deras användning. De är inte medvetna om att ansvaret egentligen ligger på den som skapar produkten.
Användbarhet och användarvänlighet är de största faktorerna som påverkar äldres acceptans, då de äldre beskyller sig själva och deras okunskap. Studien instämmer med Lu et al. (2003) i att användbarhet och användarvänlighet är de två viktigaste faktorerna för acceptans. Dock skulle denna studie inte definiera användbarhet som att de ska förbättra arbetsprestandan utan mer som att användbarhet är lika med
enkelhet och nytta. Användarvänlighet skulle också i denna studie definieras som att det ska vara fritt från mental ansträngning då målgruppen vill snabbt kunna lära sig och komma igång med produkten.
Detta kan i sin tur påverka deras intresse. Bland annat kan intresse och tidigare erfarenheter påverka deras acceptans mot ny teknik. Tidigare forskning visar att det finns en brist på intresse hos äldre mot teknikanvändning, vilket denna studie bekräftar till viss del. Majoriteten av deltagarna visade inget större intresse för teknik då detta ofta blivit påtvingat, dock visade några deltagare ett intresse för teknik. Skillnaderna mellan dessa deltagare var att de som visade brist på intresse återigen beskyller sig själva och sin förmåga att kunna använda tekniken. De som visade större intresse för att använda teknik trodde mer på sin förmåga och kunde se sig själva klara av det och möjligtvis därmed föreställa sig själva använda tekniken. Två av tre personer med stort teknikintresse hade jobbat med något teknikrelaterat. Det verkar alltså finnas ett samband mellan erfarenhet och intresse, men det verkar heller inte vara avgörande. De personer som visade lågt intresse kan då haft svårt att se sig själva använda tekniken då lärandet av tekniken var ett stort hinder, och då känns det mer jobbigt än motiverande och intresset brister.
Allt som tagits upp i tidigare stycken kan påverka användarens acceptans av en ny teknik. Studien visar på att de som visar mindre intresse för tekniken kan möjligen ha svårare att acceptera den. Detta skulle dock inte grunda sig i att de ser den som något negativt och dåligt, utan återigen lägger de problemet på sig själva, vilket är fel. Ett system bör alltid vara väl designat för att så många som möjligt ska förstå det. De variabler som tas upp i TAM 2 är också sådant som påverkar användarnas acceptans, de viktigaste variablerna i denna studie visar sig vara: tidigare
erfarenheter och image. Detta är dock inte något avgörande, men bör tas hänsyn till
vid systemutveckling. Om medvetenhet om den framtida användarens tidigare
erfarenheter och image finns, bör designen därmed anpassas efter det.
Tsertsidis (2019) skriver att ökad känsla av säkerhet och användarvänlighet är några av de faktorer som är viktiga för att äldre ska vara bekväma med användning av teknik. Studiens resultat visar på att användarvänlighet är en större faktor som kan påverka acceptansen än en ökad känsla av säkerhet. Deltagarna uttryckte aldrig ett behov av att känna att tekniken ska vara säker att använda, utan uttryckte snarare behov av att den ska vara enkel att använda. Några deltagare nämnde dock att de inte vill använda ny teknik för att de var bekväma med tekniken de redan använder och förstår. Detta kan indikera att en ökad känsla av säkerhet är viktigt för dem. Den känslan verkar dock påverkas av hur användarvänlig produkten är, då en ny produkt måste den vara enkel, annars är de inte intresserade. Denna studie instämmer alltså till viss del med tidigare forskning, men mer att användarvänlighet kan påverka ökad känsla av trygghet som såldes påverkar acceptansen.
6.4 Metodreflektion
Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in mycket data av kvalitativ karaktär då det låg i intresse för studien att undersöka upplevelser, tankar och känslor hos målgruppen. Intervjuer ansågs vara en passande metod att använda då det gav författarna en möjlighet att förstå deltagarna mer på djupet och tillfälle
gavs att kunna se gemensamma mönster i olika deltagare. Med detta metodval samlades många åsikter in från deltagarna och detta har bidragit till en stor del av resultatet för studien. Att intervjuerna var semistrukturerade har gjort det relativt enkelt att analysera datan och samtidigt genererat värdefull information.
Intervjuerna genomfördes via telefon på grund av rådande restriktioner att träffa denna målgrupp då de tillhör en riskgrupp för Covid-19. Intervjuerna utfördes av endast en författare och författarna utförde 4 intervjuer var. Konsekvenserna av detta är att följdfrågorna som ställdes, då intervjuerna var semistrukturerade, varit olika och därför har lite olika data samlats in vid intervjuerna. Detta märktes dock inte vid genomgång och analysering av datan och har därför inte heller haft någon större påverkan på resultatet. Eftersom alla intervjuer spelades in försvann heller ingen information trots att endast en person lyssnade och antecknade svaren under tiden. Användartest utfördes för att samla in data om målgruppens uppfattning av prototypen som skapades under denna studie. Det var viktigt att författarna själva fick bedöma hur målgruppen integrerar med tekniken då målgruppen i intervjuerna hade svårt att besvara detta. I användartestet kunde då författarna avgöra hur interaktionen mellan äldre och teknik fungerade. Testerna utfördes på en prototyp som inte går att interagera med. Dock gav dessa tester ändå en bild av hur eventuella användare skulle kunna uppleva produktens gränssnitt.
De metoder som involverade deltagare utfördes på ett riskfritt sätt ur Covi-19-perspektiv. Detta var viktigt att ta hänsyn till och hade också en stor påverkan på metodvalen. En metod som annars eventuellt hade kunnat ge ännu mer givande data för undersökningen hade varit någon form av workshop där deltagarna mer aktivt hade kunnat delta i diskussioner och på så sätt få fram mer utförliga tankar och idéer och därmed ge en ännu bättre grund för det fortsatta arbetet.
Det visade sig också i flera studier att äldre visar entusiasm mot att implementera teknik i hemmet när de kan se någon nytta med den (Tsertsidis 2019) & (Wilkowska, Braunner & Ziefle 2018). Eftersom deltagarna inte fick testa en riktig smartspegel i sitt hem kan detta också enligt tidigare forskning påverkat resultatet och detta bör has i åtanke när resultatet tolkas.
7 Slutsats
• Vad anses i en smartspegel vara en användbar och användarvänlig design
enligt målgruppen?
• Vilka faktorer avgör acceptans för ny teknik enligt målgruppen?
För att skapa en användbar design för denna målgrupp enligt denna studie så bör den syntes som tagits fram följas. Där har de problem eliminerats som målgruppen ofta stöter på och förslag ges på hur detta ska lösas för att uppnå en användbar design. Det har även framkommit att nytta är en stor faktor för att uppnå användbar design. Nytta gällande teknik för denna målgrupp verkar handla mycket om att fylla ett socialt behov eller ta del av information, som nyheter eller väderprognoser.
Denna studie visar att en väl anpassad design i smartspegeln för denna målgrupp ska vara simpel och att en pedagogisk introduktion är viktigt. Detta kan vara avgörande för om de kommer vilja fortsätta att använda produkten. Flera deltagare uttryckte att enkelhet är viktigt, både i introduktionen av en ny produkt, men också under fortsatt användande.
Användbar och användarvänlig design anses som de två viktigaste faktorerna som påverkar målgruppens acceptans mot ny teknik. Lika viktigt är det att förstå användarens tidigare erfarenheter och image, då dessa två variabler enligt TAM 2 har störst påverkan på upplevelsen av användbar och användarvänlig design. Resultaten från studien tyder också på att det är viktigt att användarna inte anser sig själva vara en del av problemet då det sänker deras självförtroende. För att få äldre att acceptera ny teknik måste deras självförtroende stärkas angående teknikanvändning. Detta ansvar bör läggas på de som utformar produkter, särskilt de som är avsedda för en äldre målgrupp. Digitala produkter måste skapas så pass användarvänligt och användbart att äldre kan använda dem, så det i sin tur kan stärka deras självförtroende angående tekniken och därmed öka acceptansen.