Vardagligt liv & vårdärenden

Nedan presenteras det resultat från frågorna som riktades mot deltagarnas vardagliga liv och vårdärenden, med fokus att ta reda på deras preferenser angående användbarhet. Resultatet delades in i fyra kategorier.

Alla deltagare svarade att de tar del av nyheter varje dag och tar in den informationen via radio, TV, surfplatta, dator eller tidning, eller flera av dessa. Detta resultat visar att många använder sig av digital teknik för att ta reda på nyheterna.

Vårdärenden var ett fokus i studien och därför ställdes frågor om hur deltagarna hanterar vårdärenden idag. Resultatet visade att alla ringer sin vårdcentral när de vill

kontakta dem. En av deltagarna skickar ibland meddelande via 1177 Vårdguiden för att hantera sina vårdrelaterade ärenden.

Det visade sig att de flesta deltagare kommer ihåg bokade vårdärenden, vad som sägs på besöken och att ta sina mediciner utan att behöva sätta en påminnelse eller anteckna. Om de inte skulle komma ihåg använder sig en person av påminnelser på mobilen och resterande antecknar på papper. En deltagare “har alltid penna och

papper i näven” för att kunna anteckna och komma ihåg bokade besök. 4.1.4 Snabba frågor om teknikanvändning

Nedan presenteras resultatet för frågor gällande deltagarnas teknikanvändning. Syftet med frågorna var att ta reda på vad användarna gillar att använda och upplevs som enkelt, samt deras erfarenheter och preferenser som kan påverka acceptansen av ny teknik. Detta var relevant vid skapandet av denna studies prototyp.

Flera deltagare kollar upp väderprognoser varje dag. Detta görs på TV, mobil eller surfplatta.

Ungefär hälften har svårt för att se och läsa text på skärmen. Flera svarade att de gillar att styra sin mobil med knappar och touch. Ingen kunde svara på om det gillade röststyrning då de inte har testat det.

Flera föredrog att läsa en text själv istället för att få den uppläst för sig.

4.1.5 Smartspegeln

Nedan presenteras det resultat från frågorna som riktades mot deltagarnas spontana tanke kring en smartspegel. Dessa frågor ställdes efter att produkten kort förklarats för deltagarna muntligt. Fokus var att ta reda på om det eventuellt skulle kunna acceptera att använda spegeln och vilka som är de avgörande faktorerna. Då intervjuerna skedde på distans kunde inte den riktiga spegeln visas som tillverkas av uppdragsgivaren. Detta har funnits i åtanke när detta resultat har sammanställts. Ungefär hälften av deltagarna tyckte det lät roligt och intressant med en smartspegel. Resterande deltagare såg inte någon nytta med spegeln. En deltagare tyckte det lät stressigt och påminde för mycket om en robot och att hen vill “tänka lite själv också”. Deltagarna svarade att de hade behövt se spegeln eller läsa lite om den innan för att kunna svara på om de skulle vilja ha en sådan i sitt hem. De uttryckte också att den måste vara lätt att lära sig.

För att spegeln ska användas av deltagarna fick de ge förslag på vad den skulle kunna ha för funktioner. De önskade påminnelser för t.ex. mediciner, kalender, kunna göra anteckningar, se Tv-tablå, hjälp att sköta och bevaka kroniska sjukdomar samt ha en tillhörande app som hemtjänst eller närstående kan använda för att fylla i information som är relevant för personen.

4.2 Prototyp

Nedan visas den prototyp som tagits fram. Den är utformad med hjälp av inspiration från liknande produkter och den data som samlats in under studien.

4.2.1 Installationsguide

Det valdes att göra prototyper på installationsguiden då det var avgörande för målgruppen att det ska vara enkelt att komma igång och lära sig hur smartspegeln fungerar. Detta då den insamlade datan visade att målgruppen tycker det är svårt att lära sig nya tekniska produkter och säger att de känner sig osäkra om de skulle klara det. En smartspegel kommer vara något helt nytt för många och därför är det viktigt att den är lätt att lära sig och att användaren på ett effektivt sätt kan komma igång. Om det är lätt att komma igång kan det möjligtvis leda till att det ökar intresset till att använda den nya tekniska produkten och därmed kan acceptansen till att ha den i sitt hem öka.

I figur 3.1 visas första steget i installationsguiden. Där blir användaren välkomnad av den virtuella assistenten som kommer vara den användaren talar med för att använda och navigera i smartspegeln. Som tidigare nämnt i inledningen är en virtuell assistent ett teknologiskt hjälpmedel som ska hjälpa äldre personer att bli mer självständiga (Maciuscek & Shahmehri 2003).

Trots att deltagarna i intervjuerna var skeptiska och oerfarna gällande röststyrning så var detta ett krav från uppdragsgivaren och därmed implementerades en virtuell assistent. Den virtuella assistenten hjälper också den äldre generationen att inte behöva träffa små träffytor eller göra spegeln smutsig med fingeravtryck. För att målgruppen ska förstå hur den virtuella assistenten används är den tänkt att, på ett pedagogiskt sätt, ge instruktioner för att hjälpa användarna att lära sig hantera den. Att den virtuella assistenten ger en positiv stämning är enligt Thakus och Han (2018) viktigt, det var också något deltagarna verkade vara i behov av. Utseendet på den virtuella assistenten blev därmed en figur som liknar ett ansikte för att det ska kännas tryggt, vänligt och trevligt för användaren. Utseendet valdes även för att användaren inte ska känna att hen talar direkt till en dator utan istället med ett vänligt ansikte. Både då för att en virtuell assistent bör representera något som påminner dem äldre om en människa (Maciuscek, Shahmehri & Åberg, 2004) och för att deltagarna i denna studie yttrade att de aldrig använt en virtuell assistent tidigare. Därmed kan ett igenkännande och trevligt ansikte förmodligen hjälpa till för att hjälpmedlet inte ska kännas lika fientligt eller jobbigt. Enligt Thakus och Han (2018) ska en virtuell assistent ge ett bra socialt stöd och vara ett kommunikationsmedel. Denna virtuella assistent ska finnas för att användaren ska kunna ställa frågor, be om hjälp och ge den kommandon. När användaren tilltalar den virtuella assistenten så är tanken att den på något sätt ska indikera att den lyssnar, t.ex. genom att blinka till eller ge ifrån sig ett ljud. Den funktion som startas ska förstoras vid kommando och bakgrunden ska bli mörkare för att tydligt visa vad det är användaren håller på med just nu. I bilaga 5.3 demonstreras det hur det ser ut när ett röstkommando ges till spegeln. Det skapades ytterligare 3 bilder som visar hur det skulle kunna se ut när spegeln används, se dessa i bilaga 5.

I installationsguiden finns en s.k. wizard i övre delen, där användaren kan se hur många steg som måste genomföras innan installationsguiden är klar. Wizarden visar vilket steg du befinner dig på just nu med den gröna färgen. Detta för att användaren ska få en överblick över hur långt hen kommit i processen för att behålla tålamodet och intresset för att fortsätta. I figur 3.2 visas hur användaren ska använda sina

röstkommandon, t.ex. “Hej spegeln, ta mig till kalendern” för att ta sig till kalenderfunktionen.

Figur 3.2 Steg nummer 2 i installationsguiden.

4.2.2 Startsida

Sedan gjordes prototyper på startsidan med tillhörande funktioner.

I figur 3.3 visas smartspegelns startsida som är den sida användaren kommer utgå från efter att installationsguiden genomförts. Tanken är att startsidan ska kunna anpassas efter användarens behov. Detta då många deltagare tyckte det var jobbigt när det blir rörigt och för mycket på skärmen. Detta indikerar att de vill ha det enkelt och endast se de funktioner som används. Därför ska användaren själv kunna välja vad som ska synas. Det valdes funktioner som kalender, påminnelser, radio, Facebook/Messenger-notiser, nyhetsnotiser, vårdärenden, väder och anteckningar som liknar klassiska post it-lappar. Dessa funktioner önskades av deltagarna i intervjuerna och just påminnelser är enligt Thakus och Han (2018) viktigt att ha i en virtuell assistent för äldre. Även klocka och datum finns i övre vänster hörn för att snabbt ha tillgång till detta.

Figur 3.3 Prototypens startsida.

Ett fokus var att användarna ska kunna hantera vårdrelaterade ärenden. Däribland den kommunikationen som pågår mellan patient och exempelvis en läkare. I funktionen för vårdärenden ska det gå att boka eller avboka ärenden, tala med läkare via videosamtal eller vanligt samtal, se över dina mediciner och dina eller läkarens anteckningar.

Då tidigare data visat att alla ringer till läkaren ansågs det vara bra att behålla den möjligheten. Tanken är således att det ska gå att ringa sin vårdcentral för att boka tid eller rådfråga, men det erbjuds även möjlighet att kunna boka tid online.

Flera deltagare använder en kalender, därför lades den funktionen till i prototypen. Inte lika många deltagare använder påminnelser, men de visade ändå ett intresse av denna funktion. Påminnelser för mediciner lades därför in i kalendern för att återskapa det användarna är vana vid. Tanken är att påminnelser ska vara kopplat till vårdärenden så att påminnelser för mediciner ska synas och att vårdpersonal ska kunna se att du blivit påmind om att ta medicin samt bockat av den som klar. Flera deltagare sa att de antecknar på papper om de t.ex. fått mycket information från vårdpersonal eller behöver komma ihåg nästa tid hos läkaren. Tanken är då att användaren ska kunna, med smartspegeln, lägga in sina anteckningar digitalt i en funktion som liknar klisterlappar. Klisterlappar valdes för att återskapa traditionella post-it-lappar som målgruppen är van vid. Det ska också gå att se kommande besök då flera sa att de behöver anteckna detta för att komma ihåg.