Kort om testet
Användartesterna avser en jämförelse mellan arbetsmaterialet till Allan Zongo störtar och gestaltningsförslaget. Användartesterna som genomförts bestod av fyra delar. I den första delen fick testpersonerna läsa de tre första kapitlen (cirka 15 sidor) i boken för vilken arbetsmaterialet utformats. Testpersonerna fick därefter tillgång till gestaltningsförslaget för att besvara de relaterade frågorna (1-10).
I nästa del fick testpersonerna läsa kapitlen 4, 5, 6 (cirka 16 sidor) i boken. De fick därefter besvara de relaterade frågorna i det befintliga arbetsmaterialet.
Värt att notera är att frågorna i gestaltningsförslaget inte är alternerade. De har i princip samma kärninnehåll som originalfrågorna i de befintliga arbetsmaterialen. De resterande övningarna i gestaltningsförslaget ligger inom kategorierna grammatik, ord och bild samt vad tror du? Dessa övningar finns dock inte med i de befintliga arbetsmaterialen, utan är snarare en improvisation som inspirerats av andra arbetsmaterial som Nypon erbjuder. Tanken var här främst att sätta färgkodningen till användning. Efter läsförståelsefrågorna fick testpersonerna möjlighet att göra de resterande övningarna i gestaltningsförslaget och i det befintliga arbetsmaterialet. När de var klara fick de (skriftligen) besvara följande frågor i en enkät:
1) Vilket arbetsmaterial tyckte du bäst om? Varför? 2) Vilket arbetsmaterial upplevde du som lättast att förstå? 3) Vad var svårast i det nya arbetsmaterialet?
49 Slutligen genomfördes en kort intervju med deltagarna. Frågorna som ställdes var ungefär desamma som i enkäten. Skillnaden var nu att jag gav tillåtelse att fylla ut svaren
muntligen.
Kort om testpersonerna
Testpersonerna var i åldrarna 10-11 år. Boken för vilken arbetsmaterialen är anpassad är rekommenderad från 9 år. Detta gör således testgruppen åldersmässigt kvalificerad.
Av testpersonerna var fyra pojkar och två flickor. Två av pojkarna hade enligt föräldrarnas utsago svårare för att läsa. Om detta beror på legitima lässvårigheter, ovana eller ointresse förblir emellertid oklart. De övriga deltagarna hade inga påtalade lässvårigheter.
Utförande
Testet genomfördes på en deltagare åt gången och kom att sträcka sig över flera dagar. Det sattes ingen tidsgräns för hur lång tid deltagarna fick på sig att genomföra övningarna. Tiden det tog för deltagarna att genomföra övningarna togs endast på ett ungefär. Detta är emellertid ingenting som det fästes någon nämnvärd vikt vid. Den främsta anledningen är för att det är olika frågor i gestaltningsförslaget jämfört med det befintliga arbetsmaterialet. Tanken var också att deltagarna skulle få jobba ostört med uppgifterna. Det framkom under testerna inte heller någon signifikant skillnad i tiden det tog för deltagarna att genomföra frågorna i det befintliga arbetsmaterialet jämfört med gestaltningsförslaget.
Kritik mot användartestet
Först och främst utgörs testgruppen av endast sex personer. Detta påverkar naturligtvis reabiliteten av resultaten. En testgrupp av dylik omfattning kan förstås ge en liten fingervisning om det man ämnar undersöka men kan på intet sätt betraktas som signifikanta utslag.
Endast två i testgruppen hade uttalade lässvårigheter, vilket naturligtvis ytterligare påverkar reabiliteten i testerna. Dessa två personer hade dessutom inte bekräftade, eller ”diagnosticerade”, lässvårigheter i form av exempelvis dyslexi.
50 Slutligen, testet bygger till stora delar på deltagarnas upplevelser och preferenser. Detta avser såväl färg och form som gestaltningsförslagets övriga estetiska aspekter. Dessa aspekter är synnerligen svåra att tolka utifrån ett vetenskapligt perspektiv.
Resultat
Samtliga testpersoner klarade av ett besvara läsförståelseuppgifterna i gestaltningsförslaget korrekt. De gjorde dessutom detta utan att be om hjälp. Tiden det tog för deltagarna varierade på ett ungefär mellan 18 och 30 minuter. En av flickorna var emellertid avsevärt snabbare än de andra, då hon klarade uppgifterna på under 14 minuter. Pojkarna med de uttalade lässvårigheterna låg inte helt oväntat i den senare tidsskalan. Tillsammans med en av de andra flickorna landade deras tid på mellan 25 till 30 minuter. De övriga två
flickorna klarade uppgifterna på runt 20 minuter.
Vad gäller resultaten för läsförståelseuppgifterna i det befintliga arbetsmaterialet skiljer sig inte tiderna särskilt mycket. Samma flicka som tidigare klarade övningarna på cirka 15 minuter, medan pojkarna åter igen låg i zonen mellan 25 till 30 minuter. De övriga tre flickorna låg emellertid denna gång strax över 20 minuter.
Intressant var att fem av de sex deltagarna (inkl. pojkarna med lässvårigheter) denna gång frågade gällande de instruktioner som ges i början av frågorna. Instruktionerna lyder:
Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.)
Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)
Testpersonerna verkade med andra ord bli förvirrade av informationen. I synnerhet verkade de två första fraserna frågor på raden och frågor mellan raderna vara särskilt förvirrande. Som det tycks borde dessa segment omformuleras, eventuellt tas bort då de
51 inte tillför den eftersträvade effekten att underlätta för eleven. Eleverna klarade emellertid frågorna även i de befintliga arbetsmaterialen.
Formulär och intervju
Genom formuläret, som deltagarna fick besvara, och intervjun framkom de kanske mest intressanta resultaten. Formulären bestod, som nämns ovan, av tre huvudsakliga frågor:
1) Vilket arbetsmaterial tyckte du bäst om? Varför? 2) Vilket arbetsmaterial upplevde du som lättast att förstå? 3) Vad var svårast i det nya arbetsmaterialet?
På den första frågan var samtliga testpersoner överens om att de tyckte bäst om
gestaltningsförslaget. De flesta var emellertid ganska kortfattade när det kom till varför. Dock fanns det några gemensamma nämnare i svaren. Alla tespersoner sade sig uppskatta att gestaltningsförslaget innehåller mer färger. De uppskattade också införandet av
framsidan då denna fick gestaltningsförslaget att kännas mer komplett. Ytterligare en detalj som nämndes av deltagarna var att sidorna kändes rymligare – detta sågs också som något positivt.
Samtliga deltagare tyckte att gestaltningsförslaget överlag var lättare att förstå. Detta motiverades bland annat genom att texten var större och raderna kortare. Två av deltagarna (ingen av dem med lässvårigheter) sade sig också uppskatta att övningstypen stod angiven uppe i högra hörnet på sidhuvudet. Fyra av de sex deltagarna (varav en av personerna med lässvårigheter) menade att informationsrutorna bidrog till bättre förståelse för innehållet och frågorna. Ingen av deltagarna påpekade emellertid symbolerna i sidhuvudet. Inslaget förefaller med andra ord varken vara positivt eller negativt.
Slutligen skulle deltagarna skriva ned det som de tyckte var svårast med det nya gestaltningsförslaget. Två deltagare menade att de inte visste. De resterande fyra deltagarna refererade till enskiljda frågor i gestaltningsförslaget.
52 En av frågorna rör läsförståelse och lyder:
Varför blir Max irriterad på utomjordingen?
De övriga tre deltagarna refererade till frågorna som rör grammatik. Sammanfattningsvis rör nyss nämnda frågor själva kärninnehållet i frågorna. Detta är faktorer som jag medvetet aktat mig för att alternera. Som tidigare nämnts kräver själva utformandet av frågorna kunskaper om lärmålen som i vidare mening främst är lärarnas (pedagogernas) huvudsakliga område. Positivt är dock att samtliga elever lyckades besvara även dessa övningar korrekt. Svårigheten borde kanske i de här fallen snarare ses som mer utmanande frågor. Om detta är positivt eller negativt låter jag således vara osagt.
Avslutningsvis genomfördes en kort intervju med deltagarna. Intervjufrågorna var tänkta att låta deltagarna utveckla sina svar från enkäten. Mest intressant från intervjuresultatet var att två av deltagarna (varav en av dem med lässvårigheter) inte verkade förstå kopplingen mellan innehållsförteckningen och färgkodningen. Det skulle förstås kunna antas att personerna, på grund av sin unga ålder, inte är vana vid konceptet av
innehållsförteckning eller färgkodning. Efter att ha fått förklarat för sig innebörden av innehållsförteckningen och färgkodningen tyckte emellertid båda deltagarna att detta överlag är ett positivt inslag.
Sist på intervjun frågade jag om det var något som testpersonerna själva ansåg skulle förbättra arbetsmaterialet. Svaret några av dem gav, var att de önskade sig fler ord- och bildövningar. Ytterligare en synpunkt, eller förslag, var att arbetsmaterialen skulle innehålla fler bilder. Jag tolkar detta som en önskan av främst dekorativa bilder.
53