I arbetet med manualen utgick jag i huvudsak från teorierna och den tidigare forskningen. Gestaltningsförslaget av arbetsmaterialet användes som en referensmall i de exempel som presenteras i manualen. Manualen skulle således bäst kunna beskrivas som en
sammanfattning av de lättlästprinciper som i dagsläget är mest vedertagna och som anses relevantast för ändamålet. Manualen är indelad i fem kapitel: layout, text, typografi, visuella ledtrådar samt frågor. I varje kapitel behandlas och presenteras råd och riktlinjer
42 inom vart och ett av dessa områden. Med tanke på manualens omfattning har den placerats som bilaga längst bak i detta dokument.
Sammanfattning
I arbetet med gestaltningsförslaget har syftet varit att förbättra arbetsmaterialen främst vad avser layout, text, typografi samt visuella ledtrådar. Dessa områden skulle också kunna kallas för grundelementen i tryckta informationsmaterial.
Vad gäller layouten behölls ett stort sidhuvud, pagineringen flyttades ner till sidfoten och luftkvoten ökades. Samtliga tesperson påpekade att de upplevde layouten som ledigare och såg detta som något positivt.
Utöver detta infördes en framsida och en innehållsförteckning. Framsidan uppskattades av samtliga testpersoner med motivationen att den fick materialet att kännas mer komplett. Detta baseras naturligtvis på deltagarnas tycke och smak. Huruvida framsidan bidrar till förståelsen av innehållet är således oklart. Två av testpersonerna hade emellertid
uttryckligen till en början svårt att förstå sambandet mellan innehållsförteckningen och de färgkodade avsnitten i arbetsmaterialen. Detta skulle förstås kunna tolkas som viss ovana i innehållsförteckningar och deras funktion. Efter att ha fått förklarat för sig hur
färgkodningen och innehållsförteckningen hör ihop tyckte emellertid båda deltagarna att inslaget var positivt.
Typsnitt, teckengrad, radlängd och radavstånd ändrades utefter de rekommendationer som presenterats i teoriavsnittet ovan. Samtliga testdeltagare upplevde att informationen i gestaltningsförslaget var lättare att läsa än i det befintliga arbetsmaterialet med motivationen att texten var större och raderna kortare.
Gestaltningsförslaget gavs även tydligare visuella ledtrådar genom färgkodning, symboler och textrutor. Samtliga testdeltagare upplevde tillförandet av mer färger som någonting positivt. Som tidigare nämnts förstod två av deltagarna inte till en början kopplingen
43 mellan innehållsförteckningen och färgkodningens syfte. Detta verkar emellertid vara ett resultat av ovana inför konceptet med en innehållsförteckning eller färgkodning.
Fyra av testpersonerna (varav en av personerna med lässvårigheter) påpekade att de uppskattade textrutorna i vilka uppgifternas utförande förklaras. De menade att de först tittade på textrutorna och läste informationen i dem, innan de tog sig ann frågorna. På så sätt visste de alltid vad som förväntades av dem då de svarade på frågorna.
Utöver färgkodningen har det placerats små symboler längst upp i höga hörnet på gestaltningsförslagen. Symbolerna representerar i sin tur de olika övningstyperna som finns i arbetsmaterialet och återfinns även i innehållsförteckningen. Ingen av deltagarna kommenterade emellertid symbolerna. Detta skulle kunna tolkas som att symbolerna varken var positiva eller negativa för testpersonerna, då de helt enkelt inte i någon relevant mening observerades. En mer optimistisk, men samtidigt subjektiv tolkning, skulle
naturligtvis kunna vara att symbolerna subtilt bidrog till den övergripande orienteringen varför de snarare ”verkade” utan att synas.
Avslutningsvis
Gestaltningsförslaget verkar överlag ha tagits emot bättre än de befintliga arbetsmaterialen, i alla fall enligt deltagarna i testgruppen. Att tolka resultaten är emellertid inte särskilt lätt, framförallt med tanke på att arbetsmaterialen genomgått en mängd olika förändringar. Detta gör det således närmast omöjligt att veta exakt vilka element som bidragit mest till arbetsmaterialets förbättring. Kanske kan rentav samtliga element ha bidragit till en helhet som inte kunnat nås om något av dessa element uteblivit? Detta stämmer också in på Hagmans föreställning om att många lättlästprinciper inte är isolerade fenomen utan samverkar för en större pedagogisk helhet.
Men det faktum att personerna uppskattade gestaltningsförslaget bottnar inte bara i dess pedagogiska helhet. Det finns förstås estetiska element inblandade. Detta är, om möjligt, ett ännu mörkare område att besöka med vetenskapens lampa. När det kommer till att välja
44 mellan form eller funktion kommer de flesta informationsdesigners och pedagoger nästan undantagslöst peka på det sistnämnda. Men detta innebär nödvändigtvis att det ena måste utesluta det andra. Mycket talar för att man som utformare bör sträva efter att hitta en bra balans mellan bra vägledning och visuell stimulans.
Eleverna som här görs gällande (9-11 år) befinner sig i ett viktigt skede för sin framtida läsutveckling. Det är viktigt att de stimuleras (även visuellt), men inte på bekostnad av innehållets pedagogik. Upplevs däremot arbetsmaterialen som tråkiga, stela eller
45
Förslag till vidare forskning
I detta arbete har fokus legat på att studera vilka lättlästprinciper som lämpar sig bäst i arbetsmaterial för barn och ungdomar. Arbetet har resulterat i ett utkast i form av ett gestaltningsförslag, samt en manual med riktlinjer för hur denna typ av arbetsmaterial bör utformas. Inget banbrytande presenteras emellertid i manualen. Den bygger snarare på en samling av de vanligaste rekommendationerna för utformandet av lättläst information.
Det är ingen nyhet att ämnet lättläst är en snårig skog att beträda. Det finns många
rekommendationer, varav de flesta saknar vetenskapligt stöd. Faktum är att det fortfarande till stora delar saknas forskning på området. Ännu mindre forskning finns således att tillgå vad gäller lättlästa arbetsmaterial. Ett steg i rätt riktning torde förstås vara att ändra på detta. Ett annat steg skulle kunna vara att särskilja behoven hos personerna med lässvårigheter för att därigenom kunna skräddarsy de pedagogiska arbetsmaterialen. Lässvårigheter orsakade av dyslexi har som sagt andra behov än dem med exempelvis utvecklingsstörning.
46