Användning

De första frågorna som ställdes under intervjun syftade till att få igång samtalen och att få respondenterna att uppleva intervjusituationen som trygg och avslappnad. Respondenterna ombads att berätta om sig själva i en vardaglig kontext exempelvis hur gamla de var, vad de har för sysselsättning och fritidsintressen.

Därefter övergick intervjuerna till att fokusera på hur respondenterna upplever sin egen aktivitet på Instagram. Respondenterna fick frågor om hur länge de hade haft Instagram och varför de skaffade applikationen. På frågan om hur länge de hade haft Instagram svarade majoriteten av respondenter att de hade haft Instagram sedan applikationen lanserades 2010. Det var enbart en respondent som inte hade applikationen från början på grund av att Instagram enbart fungerade på Apples smartphone Iphone när den lanserades 2010. Vid den tidpunkten hade respondenten en Android smartphone.

På frågan om varför respondenterna skaffade Instagram fanns det återkommande teman som anledning i samtliga intervjuer: Det var en trend och att alla kompisar skaffade Instagram och pratade om applikationen, samt att användarna gavs möjligheten att redigera och dela med sig av sina bilder.

’’ ...Jag skaffade Instagram för att alla andra pratade om det, och för att jag såg att man kunde redigera bilderna snyggt på sig själv.’’ - (Respondent 6)

’’.. Ja jag skaffade Instagram när det kom, eller jag hade en samsung och inte en Iphone då så jag kunde inte skaffa det direkt när Instagram lanserades då men när det kom till Android skaffade jag appen, men jag tror det var 2012

som jag har haft det sedan. ’’ - (Respondent 3)

Efter att respondenterna berättat om när och varför de skaffade Instagram ombads de att förklara hur de använde Instagram idag. Ett mönster som framkom i respondenternas svar var att de använde Instagram för att kunna uttrycka deras kreativa sidor. I respondenternas svar framkom även att de använde Instagram av nyfikenhet och för att hålla koll på andra användare.

’’...Ah… snokar *haha*, jag lägger ut bilder, kollar på andras stories… man kanske kommer in på någon när man’’snokar’’ och då kan jag lätt bli sittande i timmar… bara genom att kolla på vad andra gör eller har gjort…’’ -

(Respondent 7)

Respondenten menade att hon brukar snoka runt på applikationen vilket innebär att en användare iakttar andra användares konto utan deras vetskap. Det medför att en person kan kontrollera en annan användares konto utan dennes vetskap. Det här bidrar till att ägaren till ett konto inte kan ha koll på vilka som har tillgång till det uppladdade innehållet på Instagram. Det här förutsätter att kontot som är intressant är ett offentligt konto och inte privat. I respondenternas svar skildras en norm om att ha kontroll, det här leder till att prosumers av nyfikenhet surfar runt på Instagram för att se vad deras omgivning gör, vilket leder till att en användningsnorm skapas.

I svaren om hur respondenterna använde Instagram framkom det även att de använde applikationen som ett öppet fotoarkiv. De har möjlighet att ladda upp bilder när det har hänt eller när de gjort något extra, som de senare ville spara och kunna återvända. Flertalet av respondenterna ansåg att de använde Instagram som ett öppet fotoarkiv, där de kunde samla minnen tillsammans med sina följare.

’’ ...jag tycker att det är roligt att se tillbaka, sen när åren går vad man gjorde för några år sen, man glömmer ju bort mer och mer med årens gång så att säga…’’ - (Respondent 3)

I respondenternas svar framkom det även att de använde Instagram för att dela med sig av sin vardag, och för att ta del av andras innehåll samt samla inspiration. Det lyftes även fram att Instagram var ett bra tidsfördriv och fem minuter kunde lätt kan bli till en timme, när användning av applikationen börjat.

menade att de kollade upp personer i olika syften. Ett vanligt syfte var kolla upp personer som de var intresserade av att ingå en kärleksrelation med.

’’...Det är väl egentligen ett bra tidsfördriv, det är ett kul sätt att dela sin egen vardag, och få ta del av andras innehåll för att samla inspiration. Även är det bra för att kolla upp personer, och hålla koll på vad andra

gör…’’ - (Respondent 9)

En annan respondent svarade:

’’ …Det enda är ju i så fall om man är ute och kollar upp en crush och snokar efter någonting. Om man vill kolla och se vilka andra tjejer som gillar hans bilder, om det är någon man känner, och om han gillar deras

bilder tillbaka. *skratt*...’’ - (Respondent 3)

En av respondenterna berättade hur Instagram användes om personliga dagbok. Instagram var platsen där denne kunde uttrycka sina känslor och visa sin kreativitet. Respondenten berättade även hur den begränsade sin uppladdning på plattformen, för att enbart utvalda personer och nära vänner skulle kunna se vissa klipp som laddades upp på respondentens Instagram stories. Då användare på Instagram kan välja när den laddar upp en story att enbart visa för utvalda användare, som användaren väljer ut själv.

’’...Personligen använder jag IG lite som en dagbok och ett ställe där jag kan uttrycka mina känslor och min kreativitet. Även kan jag dela klipp av mitt liv i stories, vissa klipp visas endast för nära vänner.

Yrkesmässigt använder jag det för att bygga upp mina kunders närvaro…’’ - (Respondent 5)

I frågan om varför, svarar respondenten att det är för att hålla vissa delar av sitt liv helt privat, och att allt inte behöver vara offentligt. En tanke väcks grundat på Ross (2019) studie om finsta att respondenten väljer att hålla vissa delar privat och vissa inte, och agerar här med att enbart visa för nära vänner. Det

respondenten beskriver liknas vid med resultaten i Ross (2019) studie där respondenterna beskrev hur de använde sig av ett offentligt konto och ett privatkonto som enbart nära vänner fick tillgång till.

Efter att respondenterna fått frågan om hur de använder Instagram idag, fick de följdfrågan om det var någon skillnad mot hur de använde applikationen förr. En tydlig trend i varför de skaffade Instagram med syftet att kunna redigera bilder, varav en respondent berättade vidare om hur den sedan laddade upp de redigerade bilderna på Facebook. Respondenten påtalade då även att den inte hade någon vetskap om att bilderna som redigerades sedan laddades upp på Instagram, så att alla kunde se dem. I respondenternas svar

framkom det att de enbart använde Instagram för att redigera bilder och att de under denna tid inte hade några följare eller följde några. Idag lyfter respondenterna att Instagram har blivit ett socialt nätverk där kommunikation står i centrum.

’’...Om det var 2010, eller 2011 som jag skaffade Instagram med syftet att vi trodde bara att det var en app som man kunde redigera sina bilder i, vi fattade inte att dem laddades upp och att andra kunde se dem. Så då

använde jag Instagram för att redigera mina bilder för att sen ladda upp dem på Facebook…’’ -

(Respondent 9)

Ett tydligt mönster i respondenternas svar var att de förr i tiden använde Instagram till att redigera sina bilder och att de ej var medvetna om att deras bilder syntes offentligt. På följdfrågan om hur de fick reda på att bilderna syntes, svarade respondenterna att de blev uppmärksammade av personer i omgivningen som meddelade att de kunde se bilderna och även gilla samt kommentera dem. Det här medförde att

respondenterna lärde sig av sin sociala omgivning hur Instagram fungerande. Banduras (1989) beskriver att människor är benägna att ta efter andras erfarenheter och kunskap om de påvisas ha ett positivt resultat. Det positiva resultatet blev att respondenterna lärde sig från sin omgivning att de kunde ladda upp bilder, visa upp dem för sin sociala omgivning samt också följa och gilla andras bilder.

Ett annat mönster som påträffades i respondenternas svar var att de använde Instagram för att driva trafik till sina andra plattformar. En specifik respondent använde Instagram till att driva trafik till sin blogg. Hon laddade även medvetet upp trendbilder på exempelvis fina frukostar som respondenten visste skulle få många gilla-markeringar, och som även skulle generera mer följare och trafik till bloggen. Det här påvisar också att respondenten har lärt sig vad som ger gilla-markeringar genom att inspireras av andra större konton som i grunden startat trender, och som respondenten tar efter för att lyckas själv. Således går det i linje med Banduras (1989) teori som förklarade att vi tar efter andras succér för att själv lyckas.

’’.... Oj, till en början använde jag Instagram mest till att redigera mina bilder med det där valencia filtret alla skulle ha. Sen i mina tonår drev jag en blogg, och använde Instagram för att driva trafik till den. Då laddade jag upp väldigt mycket trend bilder på till exempel fina frukostar och outfits som jag visste folk skulle gilla, och

som jag visste skulle generera mer följare och trafik till min blogg…’’ - (Respondent 1)

En annan respondent berättade att vad hon valde att ladda upp gradvis hade förändrats över tid. Till en början menade respondenten att hon bara följde vänner och att det enbart var vänner som följde

uppdaterade allt oftare samt fick fler följare på Youtube. Vilket medförde att hon har börjat fundera allt mer på vilka bilder hon lägger ut och att det har skapat en press på att skapa kreativt tilltalande material. Därefter har respondenten börjat fundera allt mer på vilka bilder hon lägger ut. I det respondenten förklarade skildras en användningsnorm, där normen är att upprätthålla en perfekt fasad och bli en förebild för att få fler följare. Normen leder sedan till att respondenten aktivt väljer att redigera sina bilder.

’’ …min Instagram användning har gradvis förändrats över tid beroende på vilka personer jag följt. Från början var det endast mina vänner jag följde (och som följde mig) och då brydde jag mig inte riktigt om vad jag la ut/hur bilderna såg ut. Men sen jag blev mer aktiv på Youtube och fick fler följare så har jag börjat fundera mer på vilka bilder jag lägger ut då jag vill ladda upp kreativa bilder. Jag redigerar helt annorlunda

än tidigare och blir inspirerad av andra jag följer…’’ - (Respondent 2)

Ett mönster som framkom i intervjusvaren var att respondenterna till en början använde Instagram för att de hade möjlighet att hålla koll personer i sin närhet. De menade dock att grunden till varför de använder applikationen alltid har varit att dela med sig av sina bilder och uttrycka sin kreativitet. Respondenterna beskrev att de förr använde plattformen för att få bekräftelse genom kommentarer och gilla-markeringar, och medgav att det var samma idag, att innehåll laddas upp för att en viss typ av bekräftelse söks. Här påvisades att användarforskningens antaganden om att personer söker sig till medier för att uppfylla behov stämmer, då respondenter påpekar att de bland annat använder Instagram för att få bekräftelse (Katz m.f.l.,1973).

’’ …I början var det bara för att det var roligt att ha koll på människor i sin krets. Det var även ett sätt att få bekräftelse genom kommentarer och gilla-markeringar. Nu när jag är äldre använder jag mig av den mindre

privat och mer yrkesmässigt…’’ - (Respondent 6)

Ett tydligt mönster i respondenternas svar var att de beskrev sökandet efter bekräftelse på Instagram och att de använde plattformen för att få bekräftelse för sin kreativitet från andra.

Respondenterna påtalade även att Instagrams händelsefunktion Instagram story har ändrat hur de använder applikationen. Flertalet respondenter berättade att de inte lägger ut inlägg i flödet lika ofta längre, eftersom det är lättare och mindre prestige att ladda upp det i sin händelse då den försvinner från Instagram efter 24 timmar. Respondenter beskrev även hur de fick bättre översikt över vem som hade sett deras innehåll. För att det är möjligt att kontrollera vilka som tagit del av händelsen. Det här medförde att respondenterna fick mer kontroll över sitt innehåll om de laddade upp en händelse istället för en bild i flödet. Laddades ett inlägg upp i flödet kunde enbart de se vilka användare som hade gillat bilden och antalet som hade tagit del av den.

Däremot inte specifikt vilka som hade sett och gillat bilden. Det som framkommer här går tillbaka till användningsnormen om att ha kontroll samt att vara nyfiken. Denna funktion tillåter användarna att ha mer kontroll på vilka som faktiskt har sett innehållet och inte. Ett tema som visas i respondenternas svar är att Instagrams händelsefunktion tillfredsställer användarnas kontrollbehov ytterligare.

’’... Det har förändrats då jag inte lägger ut inlägg lika ofta som jag gjort tidigare, eftersom man kan lägga till innehåll i händelser lättare, sen att det man laddar upp där försvinner efter en stund…. sen har man koll på vem som

sett ens händelse... alltså jag får mer kontroll över mina bilder och det innehåll jag laddar upp på story än i flödet…’’ - (Respondent 7)

En annan respondent svarade:

’’ …I och med att stories fick genomslagskraft för något år sen.… när det kom till Instagram, så bilderna jag laddar upp i flödet är när jag gör något speciellt…’’ - (Respondent 9)

En kort sammanfattning av respondenternas användning av Instagram är att deras aktivitet styrs av andra användare i form av trender inom plattformen. Respondenterna skaffade Instagram på grund av att det blev en trend som alla ville ha, och därmed blev det naturligt för dem att skaffa Instagram.

Därefter framkom det en användningsnorm i respondenternas i fråga om framställning, då en respondent påpekar att dennes kreativitet, redigering och vad för innehåll som laddas upp har begränsats på grund av att mängden av följare har ökat, här framkom en användningsnorm om att upprätthålla en perfekt fasad som leder till att respondenten redigerar sitt innehåll för att motsvara idealet. I svaren skildrades ytterligare en användningsnorm om att respondenterna använde Instagram för att kontrollera varandra. Detta ledde till att deras aktivitet på Instagram uppfyllde deras kontrollbehov genom att snoka runt på andra användares konton utan deras vetskap.

4.2 Framställning

I frågan om hur respondenterna valde att framställa sig själva på Instagram, ombads de att gå in på Instagram och visa samt förklara för oss hur hela processen går till när de ska ladda upp en bild. En

respondent berättade hur den först fick en idé om vad den ville ta för bild, och oftast fick respondenten idén till bilden genom att den inspirerades av personer som den själv följer på Instagram. Från den här idéen bestämde respondenten plats som bilden ska tas på, i vilken vinkel den ska posera i och vilka kläder den ska

’’ …Jag får en idé, kanske genom någon annans bild på Instagram eller blir inspirerad från något annat ställe, då bestämmer jag var jag ska ta bilden, hur jag ska stå, vad jag ska ha på mig, hur jag ska redigera

den så att den passar med alla andra bilder, och slutligen posta den under någon dag jag vet mina följare brukar vara mest aktiva…’’ - (Respondent 4)

I intervjusvaren berättade respondenterna att de aldrig enbart tar en bild, de beskrev noga hur de tog flera bilder från diverse olika vinklar i olika ljus för att sedan välja ut den bästa. En respondent berättade hur den alltid tog flera bilder än vad den behövde och att den sedan sorterade ut de bästa bilderna genom att favoritmarkera dem direkt i telefonens kamerarulle. Därefter redigerade respondenten bilden och placerade den i en mapp på telefon, för att invänta rätt tidpunkt för att ladda upp bilden.

’’...Jag tar alltid många fler bilder än jag behöver och sorterar bort de som inte blev bra direkt genom att "favoritmarkera" de bra bilderna direkt i kamerarullen på telefonen. När jag fått fram mina favoritbilder

importerar jag dem till Lightroom, appen där jag redigerar mina bilder, och redigerar samtliga på ungefär lika sätt. Sen sparar jag ner de som jag tycker blev allra bäst till kamerarullen igen och lägger dem i en mapp

som heter "Instagramma"... - (Respondent 2)

En annan respondent som drev ett Instagram-konto som inriktade sig på inredning berättade hur den nästan alltid städar och fixar sitt hem en timme innan respondenten började ta bilder.

’’ …Men alltså det tar ju typ en timme för mig att ta det här kortet, att styla och till exempel städa, greja inför det. Sen tar man kort…’’ - (Respondent 10)

En trend i intervjusvaren var att respondenter beskrev hur de tar hjälp av exempelvis sin sambo eller vänner för att ta kort till Instagram, alternativt tog de själva med hjälp av ett stativ och självutlösare eller höll i telefonen eller kameran med handen. En annan intressant aspekt är att respondenter berättade att de inte använder sig av sin smartphone när de tar bilder till Instagram, utan de använde en annan kamera som tog bilder i bättre kvalité, därefter laddades bilder över från kameran till sin smartphone.

’’... Jag brukar fota med min systemkamera som har en bluetooth funktion inbyggt, sen laddar jag enkelt över bilder till mobilen för att sedan posta på Instagram…’’ - (Respondent 4)

Under processens gång beskrev respondenterna att de redigerade sina bilder. De förklarade hur de använde sig av externa redigerings applikationer liknande dem som Chae (2017) beskrev i en studie (se kap 2). Det framkom ett mönster i intervjusvaren om hur respondenterna redigerar ljus, färger, kontrast och toner i sina bilder och även i regel använde sig av externa redigerings applikationerna Lightroom och VSCO.

’’... Jag tycker att bilderna om man inte jobbar upp ljuset, färgerna och kontrasten blir så platta och tråkiga…. Redigerar gör jag mer för att bilderna ska få ett estetiskt och finare uttryck. Jag redigerar exempelvis inte för att göra midjan mindre eller rumpan större eller hyn fläckfri. Utan det är mer att jag jobbar

med det som bilden har och gör den bättre…’’ - (Respondent 9)

En observation som gjordes när redigering påtalas, var att respondenterna inte använde det för att förbättra sitt yttre genom att till exempel framstå som smalare eller att göra hyn fläckfri. Ett tydligt mönster i

intervjusvaren var att de enbart använder filter för att förbättra bilderna i sig, och att de inte använde redigerings applikationer som gjorde det möjligt att använda sig av virtuell plastikkirurgi som Chae (2017) lyfter i sin studie. Medan en annan respondent använde sig av en applikation, för att retuschera rynkor, finnar och påsar under ögonen.

’’...När jag sen valt ut en bild och säg att den är på mig själv, så redigerar jag bilden i tre olika appar innan jag laddar upp den på Instagram. I de tre olika externa apparna tar jag bort till exempel finnar, rynkor och

påsar under ögonen, förbättrar ljuset och bildkvaliteten.’’ - (Respondent 1)

I frågan om varför respondenten retuscherade rynkor svarade respondenten att det var för att den ville framställa en perfekt fasad, och rynkor passade inte in där samt att respondenten påpekade att flera retuscherar rynkor och finnar bara att de inte erkänner det. Respondenten exemplifierade att det blivit en norm i samhället, att personer framställer en perfekt fasad som ej är sann.

’’... Det är många som tar bort till exempel finnar, gör tändare vitare och tar bort rynkor på sina selfies innan de laddar upp dem… bara att de inte erkänner det till andra… för då kommer andra att uppfatta

dem som fake…‘’ - (Respondent 1)

I intervjusvaren framkom det att respondenten vill framställa sig själv från sin bästa sida, precis som