Användningsnormer

Vi har lokaliserat fyra huvudkategorier för prosumers användning av Instagram, användning, framställning, social

omgivningen. Som bilden nedan visar mynnar samtliga huvudkategorier ut i en norm som sedan leder till hur prosumers i praktiken använder Instagram. För att förklara de normer som leder till hur prosumers använder applikationen har vi skapat samlingsbegreppet användningsnormer. Alla användningsnormer består således av en norm och en användning.

Figur 2 - Modellen ovan visar hur begreppet användningsnorm är uppbyggt. I kolumn ett längst till vänster visas de fyra huvudkategorierna. I mitten kolumnen visas normen, som sedan mynnar ut i användningen om hur prosumer använder Instagram i praktiken. Denna visas i sista kolumnen.

Den första huvudkategorin, användning, mynnar ut i normen över att ha kontroll. Normen leder till att prosumers snokar runt på andra användares konton för att ha kontroll på vad de lägger upp för innehåll. Hur prosumers använder Instagram påverkas av deras sociala relationer, vilket även var anledning till att de startade ett Instagram-konto. Den sociala omgivning har därefter styrt deras användning av Instagram i form av trender som skapats av användare på plattformen. Två centrala delar i prosumers användning av

Instagram är att de söker sig till plattformen för att tillfredsställa ett socialt- och kontrollbehov.

Kontrollbehovet fylls genom att de håller koll på andra användares konton utan deras vetskap, snoka, som många prosumers valt att benämna sin handling.

Den andra huvudkategorin, framställning, mynnar ut i normen om visa upp en perfekt fasad. Den här normen leder till att prosumers använder sig av uppladdningsprocessen (figur 1) där de varsamt väljer ut de mest attraktiva bilderna och redigerar dem innan uppladdning. Normen att eftersträva en perfekt fasad skapas således av prosumers sociala omgivning, där de inspireras av andra användares perfekta och

sammanhängande flöden.

Den tredje huvudkategorin, social anpassning, mynnar ut i normen om att vara en förebild. Normen leder till att prosumers aktivt begränsar och väljer att inte ladda upp en viss typ av innehåll då detta kan medföra att de till exempel förlorar följare. Prosumers vill vara omtyckta och uppnå en idealbild för att bibehålla ett gott anseende på Instagram. De begränsas således av sin sociala omgivning, som i denna kontext syftar till deras följare, vilket leder till att prosumers laddar upp det innehåll som andra användare förväntar sig att de ska tillföra till plattformen.

Den fjärde och sista huvudkategorin, jämförelse, mynnar ut i normen om att framstå som äkta på Instagram, då det har kommit och blivit en tabu att framstå som perfekt av den sociala omgivningen. Normen leder till att prosumers jämför sig med andra användare på plattformen i syfte av att komma fram till hur de själva ska framställa sig. Det här leder till att prosumers inspireras och därmed kopierar andras polerade och oäkta innehåll omedvetet. Slutsatsen blir att prosumers visar upp en version av sig själva som de tycker

representerar den verkliga och äkta bilden, som i själva verket är en polerad yta av deras verkliga jag som är kopierat av andra användare. Det här kan ses som motsägelsefullt, då prosumers säger att de framställer sig som äkta, men de representerar den versionen av själva som de själva tycker är äkta.

Sammanfattningsvis visar det sig att den sociala omgivningen påverkar prosumers i alla beslut de tar gällande Instagram. Den sociala omgivningen styr och begränsar hur de använder samt framställer sig på plattformen. Prosumers skapar även användningsnormer genom att jämföra och anpassa sig till andra användare på plattformen. Samlingsbegreppet användningsnormer har skapats då det finns normer för hur prosumers förväntas agera på plattformen gentemot varandra, som sedan leder till hur de i praktiken använder Instagram.

Instagram formas av olika normer om hur en användare ska agera på plattformen. I studiens resultat framkommer det att användare vill framställa sig själva som äkta, medans de samtidigt visar upp en perfekt fasad för att deras följare ska gilla bilderna de laddar upp på Instagram. Resultatet belyser även att prosumers utger sig för att vara äkta, när de i själva verket visar upp en iscensatt vardag. Prosumers gör det här för att efterleva de normer som finns på plattformen, som kan ses likt de sociala normer som även finns i dagens

offline samhälle. På sociala medier och i dagens samhälle strävar personer efter perfektion och att uppnå en

idealbild. Precis som Goffman (2014) påvisar om att personer går in i roll för att visa upp sin bästa sida efter samhällets normer och förväntningar. Beteendet som Goffman (2014) identifierat i samhället kan vi med vårt resultat påvisa att de sociala normerna om perfektion även tagits med in online på sociala medier.

6.Framtida forskning

Den här studien har utgått ifrån ett användarperspektiv där vi har studerat hur prosumers anpassar sitt beteende utefter användningsnormer som finns på applikationen Instagram. Vi tycker att det vore intressant att i framtida forskning utöka studien och upptäcka nya områden baserat på studiens resultat, då vi ser en stor potential.

Sociala medier är i ständig utveckling och vi kommer med största sannolikhet att vara med om stora utvecklingar i den digitala världen, precis som vi varit under det senaste årtiondet. Vi tycker därför att det vore intressant att studera aktiva och passiva användare och hur deras användning av Instagram förändras över tid, allt eftersom nya trender och användningsnormer växer fram.

Det hade varit av intresse att utföra en kvantitativ studie för att få in en större mängd svar och på så vis få en mer representativ bild över hur befolkningen använder och påverkas av Instagramanvändningen. Studien är baserad på svar från tio kvalitativa intervjuer där samtliga respondenter är svenska kvinnor i åldrarna 20– 30 år. Vi tror att ytterligare intressanta slutsatser hade framkommit om ett kulturellt perspektiv togs i beaktning. Det hade varit intressant att jämföra hur olika kulturella skillnader påverkar människors Instagram användning.

I denna studie har vi uteslutande haft kvinnliga respondenter. I framtida forskning vore det intressant att undersöka användningsnormer ur ett genusperspektiv. Till exempel se över hur skillnaderna ser ut mellan män och kvinnor när det kommer till hur de använder Instagram. Detta kan ge en intressant insyn i hur könsroller som finns i samhället speglar användningen och normerna på sociala medier.

Studiens resultat påvisar att det finns användningsnormer som Instagrams-användare styrs av vid användning av applikationen. En intressant aspekt att forska vidare på hade varit att se om de aktiva användarna själva har varit med och skapat dessa användningsnormer som präglar klimatet på Instagram idag. En intressant frågeställning att forska vidare på hade varit’’har Instagrams-användare skapat begränsningar