Jämförelse

Inga direkta frågor om framställning ställdes vid intervjutillfällena. Trots detta märktes det att flertalet av respondenterna själva refererade till begreppet jämförelse eller påtalade det under intervjuns gång. Redan i en av intervjuns inledande frågor menade en respondent att den lätt börjar att jämföra sig med andra.

’’ …2 timmar och 14 minuter är mitt dagliga genomsnitt. Och för att utveckla svaret så kan jag väl uppleva att jag hänger mer på Instagram och på andras konton antingen när jag letar efter inspiration eller när jag mår dålig och

Precis som Festinger (1954) påvisar i sin studie ligger det i människors natur att jämföra sig med varandra. I svaret ovan medger respondenten att hon ofta använder Instagram flera timmar om dagen och att hon en stor del av tiden fastnar i att jämföra sig med andra. Majoriteten av respondenterna påpekar att de inte bryr sig om hur många gilla-markeringar andra användare får. De påstår att de sällan eller aldrig går in i en annan användares flöde för att se hur många gilla-markeringar denne fått.

’’ …Inte så ofta, jämför mer mina egna bilder mot varandra. För då vet jag vart jag brukar ligga, men detta är något som jag inte lägger så mycket kraft vid längre…’’ - (Respondent 3)

En annan respondent svarade:

’’ …Ja, jo ibland. Eller inte så att jag inte går på någon stor influencer och bara varför fick inte jag tusen gilla-markeringar. Nej men jag jämför mig framförallt med mina egna likes och vad jag fick förr och hur det dalat till där

vi är nu... sen kan jag även jämföra mig med andra som är på samma ''plan'' alltså personer som ändå har följare men inte har så många att de rankas som influencer…’’ - (Respondent 1)

Många påtalade således att de jämför sina gilla-markeringar med sina egna uppladdade bilder och inte andras. När vi ställde frågan om de vet vilka bilder de har fått mycket gilla-markeringar på svarade alla respondenter att de har koll på exakt vilken bild och hur många gilla-markeringar de fått.

’’…Ja, det är några bilder på mig som har fått flest gilla-markeringar Senast var väl när jag fyllde år förra året, jag fick över 200 likes på den bilden…’’ - (Respondent 1)

En intressant aspekt är att respondenterna svarade att de inte vet hur många gilla-markeringar andra användare har i relation till dem själva. Däremot var många medvetna om hur många gilla-markeringar de själva brukar få. Det visade sig även att respondenter vet hur många gilla-markeringar och kommentarer de bör ha i relation till antalet följare som de har. Det framkom således att de gör ett aktivt val att inte gå in och jämföra sitt antal gilla-markeringar och kommentarer med andra konton på grund av att de då skulle må dåligt. Detta stämmer överens med Festinger (1954) teori om att människan har ett behov att utvärdera sina framgångar och misslyckanden. Utvärderingen kan göras först när vi har andra människor att jämföra oss med. Det är således en naturlig del i våra liv både offline och online att jämföra oss för sedan bestämma hur vi ska agera eller vad vi ska lägga ut för innehåll på Instagram.

’’ …Jag skulle inte kunna jämföra mig med andra större konton, för då skulle jag ju känna mig misslyckad varje gång jag laddar upp en bild, så det går ju inte, då skulle jag ju må skithela tiden…’’ - (Respondent 2)

En respondent svarade följande när frågan ställs:

’’ …Jag kan jämföra mig med mina vänner som bör ha ungefär samma följarskara som mig men som kanske har

supermycket mer likes eller följare. Då kan jag undra vad de gör som inte jag gör. Är de bara snyggare? lägger de ner mer tid på sitt content? har de köpt följare? Men jag jämför mig absolut inte med stora Influencers osv. Bara de i min

egen liga om man säger så...’’ - (Respondent 7)

Som citatet ovan beskriver, är det viktigt för respondenterna att veta vilka konton som har ett liknande antal följare då det blir möjligt för dem att rättvist jämföra antalet gilla-markeringar och kommentarer. Några av respondenterna påtalade att de aktivt undviker att jämföra sig med stora influencers för att minimera besvikelsen då de inte kan uppnå samma antal gilla-markeringar eller kommenterar. Däremot menade en respondent att hon aldrig skulle jämföra sig med sin kompis, då denne har ett mindre följare än henne. Hon menade att en jämförelse inte blir rättvist eller sanningsenligt för varken henne eller kompisen.

”…Jag jämför mig inte med till exempel Influencers, då de har många fler följare än vad jag har och då skulle jag känna mig misslyckad varje gång. Jag skulle inte jämföra mina gilla-markeringar eller kommentarer med min bästa

kompis heller då hon sällan uppdaterar och inte bryr sig alls. För då har jag ju mer än tredubbla antalet gilla-markeringar än vad hon får ...’’ - (Respondent 6)

Citatet ovan visar det som Festinger (1954) beskriver i den sociala jämförelseteorin. Han menar att människor strävar efter att lyckas då det är viktigt att bli beundrad och uppskattad av andra människor, samtidigt som det finns en rädsla för att misslyckas och vara sämre än andra. Respondenten beskrev känslan av misslyckande som uppstår varje gång hon jämförde sig med individer som hade fler följare eller gilla-markeringar. En fortsatt beskrivning av hur hon heller inte skulle jämföra sig med sin vän då hon hade färre gilla-markeringar. Detta visade att hon hade lyckats bättre än vännen.

Respondenterna fick frågan vilken typ av konton de väljer att följa. Ett vanligt förekommande svar var att de följer kompisar, bekanta och människor som bidrar med inspirerande innehåll. En respondent menade att hon inte längre vill se perfektion och angav att hon idag värderar personligt innehåll framför en polerad yta.

’’ …Jag följer konton med mycket personlighet, sådana som delar roliga och intressanta delar av sitt liv. Sådana som

inte är så noga med att allt ska se perfekt ut...’’ - (Respondent 1)

Detta blev även tydligt när en annan respondent påtalade att hon inte vill följa användare som visar upp en perfekt sida då detta inte längre inspirerar henne.

’’ …Jag följer mest konton till folk jag känner. Annars komiker. Jag följer inga stora influencers, de visar upp

perfektion och jag blir inte så inspirerad av dem.…’’ - (Respondent 5)

Respondenterna ansåg i allmänhet att det var viktigt att följa användare som inspirerar genom att visa upp deras riktiga liv och inte endast en perfekt yta. Det uppenbarade sig att det fanns en norm om att prosumers ska framställa en äkta bild av sig själva på Instagram. För att uppnå en äkta bild valde prosumers att aktivt kopiera andra användares innehåll. Detta då de hittade inspiration från konton som de trodde visar upp en verklighetstrogen bild och inte endast en polerad yta. En användningsnorm har således skapats där normen är att framstå som äkta som leder till att prosumers kopierar innehåll genom sin användning. En respondent svarade att hon visar upp en bild av den hon faktiskt är men säger också att hon inte laddar upp bilder när hon är klädd i mjukiskläder, för att ingen annan heller gör det på Instagram.

’’ …Jag tycker att jag visar upp mig själv som den jag är… Visst jag laddar kanske inte upp bilder när jag sitter

hemma i mina tights med håret i en boll på huvudet, men vem gör det?’’ - (Respondent 4)

Det är intressant att samtliga respondenter ansåg att de visar upp en sida av sig själva som är sanningsenlig mot verkligheten men samtidigt är medvetna om att de gör aktiva val som “alla” andra också gör för att bibehålla en viss standard på plattformen. I enlighet med Goffmans (2014) teorier visar det ovan nämnda citatet att människor anpassar sig för att passa in med andra individer. Respondenten sade att hon inte visar upp en viss bild av sig själv för att de hon följer inte visar upp denna typ av innehåll. Hon vill passa in.

En användare kan således välja att framställa sig själv genom att spela en roll och uppfattas att vara något som denne inte är (Goffman, 2014). Detta beskrevs av en respondent som menar att hon vill visa en så äkta bild som möjligt, samtidigt som hon sade att hon aktivt väljer ut de bilderna hon tycker ser bäst ut. Goffman (2014) säger således att människan går in i en roll som publiken vill se vilket vi kan se i citatet nedan:

’’ …Jag försöker att vara så äkta som jag bara kan. Fast jag väljer självklart att ladda upp bilder jag är nöjd med

och där jag tycker att jag ser bra ut. Brukar försöka väga upp det med att vara mer “spontan” på stories...’’ -

(Respondent 7)

Respondenten är medveten om, och väljer aktivt att lägga upp de snyggaste bilderna för att detta är vad som förväntas av andra användare. Även en annan respondent beskrev att hon strävar efter att dela bilder där hon inte ser “perfekt” ut.

’’ …Jag försöker dela med mig så mycket jag kan av personliga saker, dela bilder där jag inte ser “perfekt” ut osv....’’

- (Respondent 2)

Samtliga respondenter medgav att de inspireras av andra användares innehåll och att de ibland försöker efterlikna eller kopiera deras bilder.

’’...Ja men gud ja, jag inspireras mycket av andra i mitt content skapande och gör likadant som dem, för att jag tycker det dem laddar upp är snygg och jag vill göra det jag med. ...’’ - (Respondent 10)

En annan respondent svarade:

’’..Ja, inspireras av snygga bilder och hittar mitt sätt att göra om bilderna innan jag lägger ut dem i mitt flöde. ...’’ -

(Respondent 2)

Den sista frågan respondenterna fick svara på var om de tror att klimatet på Instagram skulle kunna förändras om antalet gilla-markeringar skulle försvinna. En respondent svarade att människor idag bryr sig allt mer om vad andra tycker och tänker och att det kommer blir svårt att sluta bry sig om sociala medier.

’’...tyvärr går vi ju emot att bli mer beroende av vad andra tycker och tänker. Jag har svårt att se hur vi ska kunna komma ifrån en värld där sociala medier inte spelar någon roll. Och jag tror också att Instagrams ändringar inte

spelar någon större roll, då det mer än något annat är ett beteende hos oss människor som behöver ändras. Men samtidigt om Instagram gömmer gilla-markeringarna så kommer ju beteendet att förändras, för då kommer du inte

Sammanfattningsvis påvisar respondenterna att de samlar inspiration och kopierar andra användares

innehåll. Det här innebär att de i stor mån blir påverkade av den sociala omgivningen, precis som i de andra tre huvudkategorierna. Majoriteten av respondenterna medgav dock att de inte jämför sig med andra användare. Respondenterna beskrev att de är måna om att visa upp en “äkta” bild av sig själva på

plattformen men berättade samtidigt att de bryr sig om att justera och anpassa sina bilder för att det ska se bra ut för andra användare. Idag finns det en norm om att visa upp en äkta och verklighetstrogen bild av sitt liv på plattformen. Resultatet visar att prosumers jämför sig med andra användare, medvetet och omedvetet för att själva komma fram till hur de ska framställa sig. Det här leder till att en användningsnorm skapas. Normen är att det är viktigt för prosumers att framställa en äkta bild av sig själv på plattformen, på grund av att alla andra gör det. För att uppnå den äkta bilden väljer användarna aktivt att kopiera andra användares innehåll.