3 Tidigare forskning
5.1 Användning av och attityder kring olika former av streaming och fildelning
Det empiriska material som webbenkäten samt intervjun med fokusgruppen resulterade i stämde till stor del överens. De attityder och de beteenden som återfanns i de båda empiriska
undersökningarna liknade varandra och respondenterna vittnade om liknande faktorer som påverkat deras beteenden. Dessa resultat överensstämde dessutom till stor del med resultat från tidigare forskning.
Det påvisades i denna studies båda empiriska undersökningar att en stor del av respondenterna hade ett konto på en legal streamingtjänst (Tabell 6; Tabell 17). Även tidigare studier visade på en hög grad användning av lagliga streamingtjänster (Tabell 1). Trots denna höga siffra var det inte samtliga av dessa respondenter som själva betalade för sin streamingtjänst (Tabell 6; Tabell 17). Vissa respondenter använde sig av andra personers konton på legala streamingtjänster. Majoriteten av respondenterna som betalade för sitt abonnemang ansåg priset på
streamingtjänsterna vara lagom i förhållande till det utbud som streamingtjänsterna erbjöd (R2; Tabell 7). Respondenterna i fokusgruppen som inte betalade för det konto det använde menade på att det var av ekonomiska skäl men att det inte berodde på att de inte hade råd (R1, R3, R4). De ville istället lägga dessa pengar på annat då det gick att låna andras konton gratis (R1, R3, R4).
Al-rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en inverkan på personers attityder kring fildelning. De menade på att de som fildelade till högre grad ansåg att de legala tjänsterna hade ett för högt pris. Något som de som inte fildelade inte till samma grad instämde i (ibid, s.247). I de empiriska undersökningarna som genomfördes i denna studie jämfördes inte fildelares inställning till kostnad på samma vis som i den tidigare forskningen. Resultatet från denna studie indikerar dock på att de som abonnerade på legala
streamingtjänster till en hög grad ansåg att prissättningen på dessa tjänster var lagom i
förhållande till det utbud de hade tillgång till. Trots detta visade det sig även i denna studie att ett stort antal av respondenterna vid både webbenkäten och i fokusgruppen använde sig av illegala streamingtjänster som var kostnadsfria (Tabell 8; Tabell 18). Dessa siffror var dock högre än siffrorna i tidigare studier (Tabell 1). Detta kan bero på ett flertal faktorer. I denna studies webbenkät ansåg sig majoriteten respondenter tillhöra könsidentiteten kvinna. Resultatet hade eventuellt kunnat se annorlunda ut om könstillhörigheten bland respondenterna varit mer jämn. Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie dock på att kön inte var en signifikant faktor som påverkade attityder. Denna aspekt behövde således inte vara en
påverkande faktor. Å andra sidan var urvalet av respondenter relativt homogent då webbenkäten delades på författarens privata sociala medier. Al-Rafee & Cronan (2006, s.248) menade vidare på att subjektiva normer är den starkaste faktorn som påverkar individers attityder. Att
urvalsgruppen var homogen kan trots detta därför möjligen lett till detta resultat.
Anledningen till varför respondenterna använde sig av de illegala streamingtjänsterna var genomgående i både webbenkäten och i fokusgruppen. Respondenterna menade på att de vände sig till illegala streamingtjänster när de ville se film och serier de inte kunde ta del av på de legala streamingtjänsterna. Detta stöds av det resultat som Jacobs et al (2012, s. 965-966) fann i sin studie. De menar på att personer som fildelade inte gjorde detta på grund av en ekonomisk aspekt. Det berodde snarare på att de som fildelade vill ta del av specifik media som inte finns tillgänglig på legala tjänster. (ibid) Även Ashraf & Alvares León (2016, s.46) menade på att en efterfrågan av kopierat och illegalt distribuerat mediematerial bland annat härstammade från bristen på laglig distribution. Dessa studier undersökte attityder kring illegal fildelning men de attityder som studierna påvisat skulle kunna impliceras även på aspekten kring illegal
streaming. Detta då de attityder som funnits inom vissa streamingformer överensstämt med fynd kring fildelning. Vidare vittnade respondenterna i denna studie att illegala streamingtjänster används då vissa serier släpps tidigare i länder utanför Sverige. De ville inte vänta på att serierna skulle bli tillgängliga genom laglig distribution i Sverige utan ville se dem direkt. Findahl & Davidsson (2015) menade i sin studie att fildelning och abonnemang på legala streamingtjänster inte konkurrerade med varandra utan att de användes för att komplettera varandra. Respondenterna som streamade illegalt menade på att detta var ett komplement till den legala streamingen (R2, R3, R4). Denna studies resultat i förhållande till tidigare forskning kunde vara en indikation på att personer som använder sig av illegala streamingtjänster gjorde detta på grund av att de ville se ny film samt stora mängder film. Den ekonomiska aspekten var utifrån det empiriska resultatet inte den största faktorn som påverkade respondenternas attityder
eller beteende. Av resultatet att döma var viljan att se ny film samt en stor del film den faktor som till störst del påverkade attityderna.
Vid frågan kring huruvida det är rätt eller fel att använda sig av en illegal streamingtjänst skiljde sig resultatet åt mellan respondenterna vid webbenkäten och i fokusgruppen. Samtliga
respondenter vid fokusgruppen ansåg detta vara fel medan ungefär hälften av respondenterna vid webbenkäten ansåg detta vara fel (Tabell 10; Tabell 18). I en tidigare studie var denna siffra 60 % (FTVS, 2015). Samtliga respondenter i fokusgruppen använde sig av illegala tjänster trots att de ansåg att detta var fel (Tabell 18). En intressant jämförelse är att 40 % i en tidigare studie använde sig av en illegal streamingtjänst trots att de ansåg att detta var fel (FTVS, 2015). Detta kan återigen indikera att viljan att se ny film samt en stor mängd film överväger viljan att se film lagligt. Detta kan också ha berott på respondenterna tillhörde en homogen grupp. De respondenter vid webbenkäten som ansåg att det var rätt att använda sig av illegala
streamingtjänster menade på att de inte såg skadan av den illegala streamingen. Vidare menade de på att producenterna ändå erhöll en stor vinst från sina filmer. De respondenter som ansåg det vara fel att streama illegalt menade bland annat på att det var illegalt av en anledning och att filmskapande bör generera en inkomst. Vidare menade vissa respondenter på att de kände ett större behov av att betala för den media de tog del av om denna media producerades av mindre producenter. Respondenterna menade på att de ville gynna de mindre producenterna på ett annat vis än de större och mer etablerade. Denna attityd återfanns också i frågan kring fildelning. Hur beteendet och attityderna hos respondenterna skiljde sig åt beroende på vilken producent de gynnade överensstämde med tidigare forskning. Andersson (2012, s.107-109) menade i sin studie att fildelare även betalde för material som de tagit del av illegalt för att bidra ekonomiskt till specifika producenter. Detta vittnar återigen om att den starkaste faktorn som påverkade respondenternas beteende och attityder härstammade från viljan att se ny film och en stor mängd film. Respondenterna vittnar dock om att de vill betala för den film de tar del av. I Jacobs et al (2012, s.960) studie fastställs ett antal personliga faktorer som kan påverka ett illegalt beteende vid mediekonsumtion. Dessa var bland annat hur en individs sociala grupp ställer sig till beteende samt till vilken grad en individ känner skuld över sitt beteende. (ibid) I den empiriska undersökningen i denna studie vittnade nästan samtliga av respondenterna i webbenkäten om att det fanns en positiv inställning till illegal streaming i deras umgängeskrets (Tabell 7). Vidare menade samtliga respondenter i fokusgruppen om en positiv inställning till illegal streaming i samt fildelade deras umgängeskrets (Tabell 18; Tabell 19).
Hälften av respondenterna i fokusgruppen bortsåg från de lagar som finns kring illegal streaming och menade på att bekvämligheten i att streama illegalt övervägde dessa lagar (R3, R4). Majoriteten av respondenterna vid webbenkäten menade att de inte var rädda för att åka fast när de streamade illegalt (Tabell 8). Den låga rädslan för att åka fast återfanns också vid fildelning. Bland respondenterna i fokusgruppen oroade sig majoriteten inte för att åka fast när de fildelade (Tabell 19; R2, R3, R4). Inte heller respondenterna i Al-Rafee & Cronans (2006, s.247) studie var rädda för att åka fast när de fildelade. Freestone & Cass (2004, s.122) menar att avsaknaden av rädslan av straff vid olämpligt beteende leder till ett fortsatt olämpligt beteende. En intressant aspekt är att Bauman (2016, s.145) i sin studie menade på att Svenskar efter införandet av IPRED-lagen kände sig mer övervakade på internet. En respondent i fokusgruppen vittnade dock om det motsatta. Hon menade på att hon aldrig skulle fildela om hon befann sig utomlands då hon ansåg att de lagar som fanns utomlands var strängare än de i Sverige (R2). Den respondent i fokusgruppen som inte själv fildelade gjorde inte detta på grund av att han var rädd för att åka fast. Han tog dock del av fildelat material då han istället bad vänner att ladda ner film och serier till honom via deras datorer (R1).
Findahl & Davidsson (2015) visade i sin undersökning på att fildelningen i Sverige i åldersgruppen 16-25 minskar. I deras undersökning fildelade hälften av de unga svenskarna någon gång (Tabell 2). Denna siffra överensstämde delvis med resultatet av empirin i denna studie. Hälften av respondenterna vid webbenkäten fildelade film och serier (Tabell 12). I fokusgruppen fildelade majoriteten av respondenterna (Tabell 19). Den höga siffran bland respondenterna i fokusgruppen kan även den bero på att fokusgruppen var en homogen grupp. Respondenterna vid webbenkäten var delade kring huruvida de ansåg det vara rätt eller fel att fildela (Tabell 13). De respondenter som ansåg det vara fel likställde det med att stjäla i en fysisk butik. De menade på att det var fel att inte betala för den kultur som de tog del av. De respondenter som ansåg det vara rätt menade på att det var för dyrt att betala för att ta del av materialet lagligt samt att kultur borde vara fritt för alla. Detta indikerar på att den ekonomiska faktorn, trots de tidigare resultaten som presenterats, delvis kan påverka de attityder som finns.