VPN is the new black - En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

VPN is the new black

- En studie kring unga svenskars attityder

kring illegala former av legal streaming

VPN is the new black – A study about young swedes

attitudes about illegal forms of legal streaming

Paulina Madonna Nordling

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz

Huvudområde: Medieteknik Handledare: Bahtijar Vogel

Studien har undersökt vilka attityder unga svenskar i åldern 16-29 har kring olika former av streaming. Studien har också undersökt vilka attityder de unga svenskarna har kring illegala former av legal streaming samt om dessa attityder överensstämmer eller inte med attityder kring övriga streamingformer. Studien ämnar komplettera tidigare studier som inte tidigare undersökt unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming.

Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en webbenkät med 82 respondenter och en intervju med en fokusgrupp bestående av fyra personer. Utöver detta har det också genomförts en innehållsanalys av två internetforum.

Det resultat som de empiriska undersökningarna resulterade i överensstämde till stor del med tidigare studier. Attityderna som fanns kring de olika formerna av streaming överensstämde till stor del även de. Signifikanta faktorer som påverkade dessa attityder var bland annat viljan att se en stor mängd film samt ny film. Den ekonomiska aspekten var inte alltid den mest drivande faktorn. Vidare ansåg respondenter att streamingtjänsters utbud inte bör begränsas geografiskt. Slutsatsen var att attityderna kring de olika formerna av streaming till stor del stämde överens med attityder som påvisats i tidigare studier. Attityderna som påträffades i studiens empiri överensstämmer oavsett hur användaren streamar. Vidare vittnade respondenterna om att avstängande från legala streamingtjänster om de geografiska begränsningarna kringgicks kunde leda till ett ökat användande av illegala streamingtjänster.

Nyckelord

Legal streaming, illegal streaming, fildelning, illegala former av legal streaming, attityder, VPN

VPN is the new black - A study about young swedes attitudes

about illegal forms of legal streaming.

The study has examined the attitudes of young Swedes in the ages 16-29 have on various forms of streaming. The study has also examined the young Swedes attitudes towards illegal forms of legal streaming and circumventing geographic limits. The goal was to see if these attitudes were consistent or not with the attitudes about other forms of streaming. The study had the purpose to complement previous studies with the attitudes about illegal forms of legal streaming since this have not been examined before.

The study was conducted by using both quantitative and qualitative methods. In order to collect the empirical result the study used a web survey respond2ent by 82 respondents and an

interview with a focus group concluding four respondents. In addition to this, a content analysis of two Internet forums has been done.

The empirical inquest resulted in similar results as previous studies. The attitudes that were found in this empirical study were also consistent within the different forms of streaming. The respondents testified that a factor they had that affected the attitudes was a will to see a large amount of movies. The economical aspect was not one of the biggest factors that affected the attitudes. The respondents did not though that the amount of movies they offered to the users should be limited geographically.

The conclusion was that the attitudes of the various forms of streaming were largely consistent with the attitudes demonstrated in previous studies. Attitudes found in the study's empirical evidence were consistent regardless whichever way as the user streams. Furthermore, respondents testified that seclusion from the legal streaming services if the users were circumventing the geographic limits might lead towards an increased use of illegal streaming services.

Keywords

och som anses kräva viss förkunskap inom området.

VPN (Virtual Private Network): VPN är en teknik som används för att skapa en säker

förbindelse eller tunnel mellan två punkter på internet. VPN är utvecklat för legala ändamål och möjliggör exempelvis för användarna åtkomst till arbetsplatsens interna nätverk från

användarens hem. VPN kan användas för att lura webbläsare att användaren befinner sig på en annan plats än användarens fysiska lokalisation. VPN används idag för att kunna ta del av material på internet som användaren annars inte har tillgång till på grund av geografiska restriktioner. Att använda sig av VPN är ett aktivt beslut som kräver speciella program. (Burroughts & Rugg, 2014, s.375)

Illegala former av streaming: Streamingtjänster som inte innehar tillstånd från

upphovsrättsinnehavaren att visa sitt innehåll. Exempel på dessa är bland annat Dreamfilm och Swefilmer. Inom detta begrepp klassar författaren också streaming av torrenter där det inte behövs laddas ner en fil, bland annat genom tjänsten Popcorntime.

Legala former av streaming: Abonnemangsbaserade streamingtjänster där du som användare

betalar en avgift, till exempel en månadsavgift, för att ta del av innehållet. Exempel på dessa är Netflix, HBO, Hulu och Cmore. Utöver detta klassar författaren även tvplay-tjänster så som SVT-Play, TV4-Play och Kanal 5 play inom denna kategori.

Illegal fildelning: Nedladdning, tillgängliggörande och kopiering av upphovsrättsskyddat

material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. I denna studie kommer författaren använda ordet fildelning för både upp- och nedladdning av material på internet. Illegal fildelning kallas ibland piratkopiering.

Illegala former av legal streaming: Innehåll som distribueras legalt men som streamas på ett

illegalt vis. Exempel på detta är kringgående av geografiska restriktioner som finns på tjänster så som Netflix, SVT-Play, TV4, Hulu och TV-kanaler från utlandet. Med detta begrepp menas bland annat användandet av VPN för att kunna ta del av SVT-Play när du befinner dig

utomlands, åtkomsten av amerikanska Netflix då du befinner dig i Sverige, streaming från tjänsten Hulu trots att du inte befinner dig i USA samt streaming från utländska tv-kanaler trots att du inte befinner dig i det land där tv-kanalen är baserad när streamingen sker. Illegala former av legal streaming kallas ibland för piratströmmning eller piratdistribution. Netflix

verktyg för att förändra tjänsten. Du som konsument ingår ett avtal med Netflix när du godkänner deras användarvillkor. Att bryta mot ett avtal är illegalt enligt den svenska avtalslagen (SFS 1915:218).

IPRED-lagen: Röstades den 25 februari 2009 igenom av Sveriges dåvarande riksdag och

trädde i kraft den 1 april 2009. Lagen ger upphovsrättsinnehavare rätten att via domstol begära ut IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör. Detta möjliggörs för upphovsrättshavaren att genomföra om det finns sannolika skäl till att ägaren till denna IP-adress gjort intrång på upphovsrättsinnehavarens skyddade material. Detta kan bland anant ske genom uppladdning eller fildelande på internet av ett verk. Detsamma gäller vis mer omfattande nedladdning. På så vis kan personen bakom omfattande fildelningar avslöjas. Personen som fildelade det skyddade materialet kan bli polisanmäld och straffad. (Nationalencyklopedin, 2016)

Geoblocking: Tillämpningen av ett restriktivt internet baserat på användarens fysiskt

geografiska lokalisation. Beroende på var i den fysiska världen användaren befinner sig förändras innehållet på internet. Geoblocking används främst för att begränsa tillgången till multimedia på internet beroende på vilka licenser och rättigheter som finns och följs.

Geoblocking kan också användas av exempelvis politiska skäl för att begränsa befolkningars tillgång till internet. (Lobato & Meese, 2016, s.12)

1 Inledning ... 1

1.1 Problembakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 3

1.3 Avgränsningar ... 3

1.4 Disposition ... 4

2 Metod ... 5

2.1 Val av metoder ... 5

2.2 Datainsamling ... 6

2.2.1 Webbenkät ... 7

2.2.2 Fokusgrupp ... 8

2.2.3 Innehållsanalys ... 9

2.3 Urval av respondenter ... 10

2.4 Analys av data ... 12

2.5 Etiska överväganden ... 13

2.6 Validitet och reliabilitet ... 14

2.7 Källkritik ... 15

2.8 Metoddiskussion ... 15

3 Tidigare forskning ... 17

3.1 Streaming ... 17

3.2 Geografiska restriktioner och VPN ... 17

3.3 Streamingkulturen i Sverige ... 19

3.4 Attityder kring olika former av streaming ... 22

4 Resultat ... 25

4.1 Webbenkät ... 25

4.1.1 Legala former av streaming ... 25

4.1.2 Illegala former av streaming ... 26

4.2 Intervju med fokusgrupp ... 31

4.2.1 Legala former av streaming ... 32

4.2.2 Illegala former av streaming ... 33

4.2.3 Fildelning av film och serier ... 34

4.2.4 Illegala former av legal streaming ... 35

4.3 Innehållsanalys av två internetforum ... 37

5 Diskussion ... 39

5.1 Användning av- och attityder kring olika former av streaming och

fildelning ... 39

5.2 Användning av- och attityder kring illegala former av legal streaming ... 42

6 Slutsatser ... 47

6.1 Förslag till vidareutveckling ... 48

Referenser

Bilagor

1

Inledning

I detta kapitel presenteras studiens problembakgrund samt viss tidigare forskning som

genomförts inom området. Utöver detta berör detta kapitel denna studies syfte, frågeställningar, avgränsningar samt disposition.

1.1

Problembakgrund

I december 2014 läckte hackare information från det föregående året som avslöjade att produktionsbolaget Sony Pictures anklagade Netflix för att ha brutit sitt licensavtal med Sony. Detta genom att låta kunder på utländska marknader använda sig av tekniska verktyg så som VPN (virtual private networks) med hjälp av dessa verktyg kunde användarna streama material som de, genom Netflix geografiska begränsningar, egentligen inte skulle kunna ta del av. Sony Pictures kallar detta för en semi-sanktionerad piratkopiering från Netflix sida då Netflix tar betalt av sina kunder från regioner där Netflix inte har rätt att visa visst innehåll. Sony menar på att Netflix inte har kontroll över varifrån i världen som deras medlemmar registrerar sig och således inte vet vilket innehåll som deras användare rent rättsligt ska kunna ha tillgång till. (ArsTechnica, 2016)

Den 14 januari 2016 gick streamingtjänsten Netflix (2016a) ut med ett pressmeddelande där de beskrev hur en del av deras användare idag använder tekniska hjälpmedel för att kringgå de geografiska begränsningarna av innehållet på Netflix. I sitt pressmeddelande beskriver Netflix anledningen till varför deras innehåll till stor del är geografiskt begränsat och förklarar att det beror på att de licenser de innehar från film- och tv-bolagen i vissa fall endast gäller inom vissa specifika geografiskt fysiska gränser. Netflix fortsätter pressmeddelandet med att förklara att de i framtiden hoppades på att genom deras tjänst kunna erbjuda samma utbud till sina användare oavsett var i världen de streamar ifrån men förklarar att de i dagsläget måste respektera de innehållslicenser de innehar. De beskriver teknikerna som deras användare använder för att kringgå innehållets geografiska begränsningar som ”ständigt utvecklande”. De påpekar samtidigt att Netflix själva kommer att utvecklas i takt med detta för att stoppa användare som använder sig av tekniska hjälpmedel för att få åtkomst till det begränsade innehållet. (ibid) I Sverige finns en stor tillgång av streamingkanaler, bland annat public service, gratis TV on-demand och betalkanaler som även erbjuder möjlighet att streama innehållet. Detta utbud har bidragit till att företag bakom stora streamingtjänster så som Netflix och HBO har sett Sverige

som en potentiell marknad och etablerat sig här. (Bauman, 2016, s.141) Unga svenskar vänder sig idag allt mer till legala streamingtjänster och den illegala streamingen samt fildelningen minskar (Findahl & Davidsson, 2015; FTVS, 2015). Trots detta används fortfarande illegala tjänster för att få tillgång till film och serier via internet. Studier kring attityderna till

användandet av de illegala tjänsterna indikerar på att svenskarna till stor del fortsatt använder sig av de illegala tjänsterna trots att anser det vara fel (FTVS, 2015). Det är dock en större andel svenskar som fildelar än de som inte fildelar som dessutom betalar för att kunna ta del av film och tv på internet (Findahl & Davidsson, 2015). Vad som dock ännu inte har studerats är om de unga svenskarna använder sig av speciella tekniska verktyg, till exempel VPN, för att kunna använda legala streamingtjänster på illegala vis. Detta genom att kringgå geografiska

begränsningar som dessa streamingtjänster innehar för att kontrollera vilka användare som kan ta del av vilket innehåll beroende på användarens fysisk geografiska lokalisering. På detta vis kan användarna ta del av ett större utbud film och serier. Det har inte heller tidigare undersökts vilka attityder de unga svenskarna har kring dessa illegala former av den legala streamingen. Denna aspekt blir således osynlig och undersökningarna lämnas med luckor i sin information. Netflix användare reagerade starkt på pressmeddelandet om att de ska börja stänga av användare som använder sig av VPN för att kringgå de geografiska restriktionerna. Runt om på

internetforum började användare att samlas för att diskutera Netflix krafttag mot användarna av VPN. På det svenska tekniska internetforumet Sweclockers kommenterar forumets användare bland annat att detta beslut från Netflix sida bara gör att Netflix kommer att tappa användare då det finns alternativa streamingtjänster (Sweclockers, 2016). Vidare menar de att

piratkopieringen kommer öka igen om streamingindustrin fortsätter agera på detta vis samt att personer som varit villiga att betala för sig nu kommer gå tillbaka till att gratis ladda ner piratkopierat innehåll. Ett flertal av Sweclockers medlemmar skriver att de inte bryr sig och att de kommer fortsätta använda sig av VPN tills de stängs av från Netflix och att de därefter byter tjänst eller hittar nya vägar med nya former av VPN som Netflix inte kan spåra (ibid). På det svenska internetforumet Flashback finns det idag strax över 600 trådar där användandet av VPN diskuteras och där användarna ger varandra tips om hur och varför de ska använda sig av detta verktyg (Flashback, 2016).

Det är inte bara Netflix som upplever problem kring sina användares användning av VPN. Hula, den största streamingtjänsten för film- och tv i USA, har sedan början av 2014 blockerat

användare som med hjälp av VPN tagit del av deras innehåll utanför USAs gränser (Torrentfreak, 2014; Ashraf & Alvarez León, 2016, s.46).

Användandet av VPN för att kringgå streamingtjänsters geografiska begränsningar är idag ett utbrett problem för företagen bakom tjänsterna och företagens ökande krafttag mot detta resulterar i att streamingföretagen svartlistar specifika IP-adresser för att förhindra att dessa kan användas av användare för att komma åt begränsat innehåll. I takt med detta utvecklas VPN-tekniken och det blir allt svårare att spåra vilka adresser som är användarnas verkliga IP-adresser och vilka som är ett resultat av VPN. Användarnas attityder kring användandet av VPN, utifrån olika internetforum att döma, är dock fortsatt positiva trots de ökade krafttagen mot detta från företagens sida (Flasback, 2016; Reddit, 2016). Det verkar inte som om

användarnas är villiga att sluta använda sig av VPN. Detta trots att de riskerar att bli avstängda från tjänsterna samt att VPN i detta sammanhang innebär att användarna illegalt tar del av tv och film. Tidigare studier inom området berör till en stor del attityder kring illegal fildelning samt illegal streaming men inte berör problematiken kring de illegala formerna av den legala streamingen eller vilka attityder som finns kring detta fenomen.

1.2

Syfte och frågeställningar

Uppsatsen har grundsyftet att undersöka de attityder unga svenskar har kring illegal streaming i legala kanaler. Studien ska utöver detta verka som ett komplement till tidigare undersökningar kring unga svenskars streamingvanor och därigenom fylla den kunskapslucka som finns kring det illegala användandet av legala streamingtjänster. Studien ska undersöka om de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming överensstämmer eller skiljer sig från de attityder som tidigare undersökts kring illegala former av streaming och fildelning. Detta angreppssätt har valt för att se huruvida tidigare forskning kring attityder till legala former av streaming, illegal streaming och fildelning går att applicera på den illegala formen av den legala streamingen. Med grund i detta mynnar denna studie ut i följande frågeställningar:

– Vilka attityder påvisar tidigare forskning kring olika former av streaming samt fildelning? – Hur ser de unga svenskarnas attityder idag ut kring olika former av streaming samt fildelning? – Hur förhåller sig de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming till attityder kring legal streaming samt illegal streaming och fildelning?

1.3

Avgränsningar

Svenskar i åldrarna 16-29 är den grupp som i tidigare undersökningar visat sig vara gruppen som till högst grad använder legala och illegala streamingtjänster. Utöver detta är denna

åldersgrupp den som till högsta grad även fildelar (FTVS, 2015). Det är dessutom denna grupp vars attityder kring legala och illegala streamingtjänster har undersökts innan. Det är därför en naturlig koppling till de tidigare studierna genom att fortsätta fokusera på just denna grupp. Denna studie kommer således att fokusera på unga svenskar i åldrarna 16-29 år. Studien kommer att begränsas till att beröra attityder kring fildelning samt olika former av streaming. Utöver detta ska studien undersöka attityderna kring kringgående av de geografiska

begränsningarna med hjälp av VPN. Studien kommer inte avgränsas till endast ett fåtal tjänster dessa utan berör svenskars attityder kring illegala former av legal streaming oavsett genom vilken kanal som detta sker.

1.4

Disposition

Nedan följer en närmre presentation av varje kapitel med start från kapitel 2.

Kap 2, metod: I det andra kapitlet presenteras, diskuteras och motiveras studiens metodval. Kap 3, teori: I det tredje kapitlet presenteras och redogörs de teorier som anses vara relevanta för studien och teorier som besvarar frågeställning ett.

Kap 4, resultat: I kapitel fyra presenteras det resultat som studiens kvalitativa undersökningar har genererat. Resultatet presenteras efter olika teman och ligger till grund för studiens diskussionskapitel. Detta kapitel besvarar frågeställning två.

Kap 5, diskussion: Kapitel fem är studiens diskussionskapitel där en reflektion kring resultatet från kapitel fyra i relation med de teorier som presenterats i kapitel tre sker. Diskussionen är disponerad efter de teman som resultatkapitlet är uppdelat i och utgår från studiens

frågeställningar. I detta kapitel kommer frågeställning tre att besvaras.

Kap 6, slutsats: I kapitel sex redovisas de slutsatser som studien mynnar ut i med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Kapitel sex avslutas med förslag på vidare forskning som kan vara intressant för att utveckla studien ytterligare.

2

Metod

I detta kapitel beskrivs, diskuteras och analyseras kritiskt de metoder som använts för att genomföra studien. Utöver detta lyfter detta kapitel studiens validitet och reliabilitet samt diskuterar de etiska aspekter som uppkommit under studiens process. En viss metoddiskussion förs löpande. Kapitlet avslutas även med en kortare metoddiskussion där alternativa

tillvägagångssätt diskuteras.

2.1

Val av metoder

Studiens primära syfte var att undersöka attityder kring de illegala formerna av legal streaming hos unga svenskar. Utöver detta skulle dessa attityder jämföras med attityder kring andra former av streaming, både legala och illegala, samt fildelning. För att besvara studiens frågeställningar på ett korrekt vis som passade studiens syfte har både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Eliasson (2006, s.31) talar om att det många gånger kan vara fördelaktigt att

kombinera både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom att kombinera dessa metoder kan en studie följa upp intressanta faktorer som påvisat sig i användningen av kvantitativa metoder för att sedan komplettera dessa med exempelvis kvalitativa intervjuer (ibid).

Kvalitativa metoder kan beskrivas som författarens uppfattning och tolkning av information som står i centrum (Holm & Krohn Solvang, 1997, s.76). Ett syfte med studien var att bredda tidigare forskning kring olika former av streaming. Detta är i enighet med Alvehus (2013, s.22) som menar att kvalitativ forskning är en form av tolkande forskning med meningen att bidra till en mer generell förståelse av ett fenomen och en utökning av den kunskap och tolkning som sedan tidigare finns inom detta tema i vetenskapen. Genom en kvalitativ ansats i denna

undersökning var förhoppningen således att utöka den befintliga kunskapen inom området. Den tidigare forskningen som presenteras i undersökningen är till störst del genomförd med hjälp av en kvalitativ ansats. Då ett av studiens syften har varit att verka som komplement till tidigare forskning motiveras en kvalitativ ansats i denna undersökning ytterligare.

Då det område som studien ska undersöka kring de illegala formerna av legal streaming i dagsläget är relativt outforskad kan det vara svårt förutspå vilka resultat som kommer att uppnås innan studien är genomförd samt hur dessa ska placeras in i forskningsområdet. Detta går i enighet med hur Creswell (2009, s18) talar om lämpligheten av kvalitativ metod när ett koncept eller fenomen behöver studeras på grund av brist på tidigare forskning. Detta kan bero på att

ämnet är nytt, att ämnet inte undersökts utifrån en specifik synvinkel eller utifrån en specifik grupp eller om existerande teorier inte kan appliceras på en specifik grupp under en specifik studie. (ibid) Kvalitativa metoder intresserar sig snarare för meningar och innebörder inom ett fenomen än statistiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013, s.20). Ett angreppssätt med kvalitativ metod har således varit motiverat av studiens frågeställningar som skulle undersöka och tolka attityder. Metodvalet gav författaren möjlighet att samla in empirisk data, tolka den data som samlats in för att sedan slutligen placera in empirisk data i ett större sammanhang och i ett redan existerande forskningsfält med syfte att bredda detta.

Författaren har också använt sig av kvantitativa metoder. Kvantitativa metoder behandlar områden som går att beskriva i siffror och lämpar sig bland annat för att göra generaliseringar med utgångspunkt från en mindre grupp (Eliasson, 2006, s.21). Kvalitativa metoder kan frambringa uppgifter som går att analysera med kvantitativa metoder. Detta möjliggör en användning av enklare kvantitativa metoder även om en studies tonvikt ligger på de kvalitativa metoderna. (ibid) I denna studie har forskaren främst använt sig av kvalitativa metoder. Trots detta har kvantitativa metoder delvis använts, bland annat för att beskriva empiri i

procentenheter. Genom den kvantitativa metoden har författaren till denna studie kunnat påvisa hur ofta eller sällan ett beteende eller en attityd sker eller påvisas i de grupper som författaren har valt att undersöka. De kvantitativa metoderna har genom studien bland annat använts för att summera empirin i överskådliga siffror. Den kvantitativa metoden har också använts för att genomföra en innehållsanalys.

2.2

Datainsamling

Den empiriska delen av studien har baserats på en primärt kvalitativ webbenkät som besvarades av totalt 82 respondenter i åldrarna 16-29 år samt en fokusgrupp bestående av 4 personer i åldrarna 19-27 år. Creswell (2009, s.4) beskriver enkäter och intervjuer som lämpliga datainsamlingsmetoder för kvalitativa studier. Trots att författaren har valt att utgå från kvalitativa datainsamlingsmetoder där analyser av beteenden och attityder har stått i fokus är datainsamlingsmetoderna delvis kvantitativa. Detta grundar sig i att vissa frågor som besvarats av respondenterna resulterat i empiri i form av statistik och procentenheter. Utöver detta har författaren också genomfört en kvantitativ innehållsanalys på de två internetforumen Flashback och Reddit. Innehållsanalyser kan bland annat ge information om grupper som är svåra att få direkt kontakt med (Bryman, 2008, s.296).

2.2.1

Webbenkät

Enkätundersökningar kan bland annat användas till att studera en mediepublik och är en bra metod för att studera bland annat attityder hos en grupp människor som inte går att observera direkt. Utöver detta kombinerar en enkät dessutom tekniken att samla information genom att fråga ut människor samt tillåter en mindre grupp människor att representera en större population. (Ekström & Larsson, 2010, s.87) Då den tid som studien genomfördes under var begränsad har det inte varit varken tidsmässigt eller effektivitetsmässigt motiverat att i denna studie genomföra en större mängd intervjuer för att uppnå samma antal respondenter som en webbenkät lett till under samma tidsfrist. Dessutom befann sig den grupp som i denna studie skulle undersökas på internet. En webbenkät har på så vis varit ytterligare motiverat.

Enkäten utformades för att vara så neutral som möjligt och inte ha ledande frågor. Detta för att möjliggöra för respondenterna att ge subjektiva och ärliga svar utan påtryck från externa faktorer. Detta har bland annat gjorts genom att frågorna bearbetats innan de besvarats så att felaktiga tolkningar inte ska ha kunna skett. Bearbetningen har gått till på sådant vis att tre utomstående personer som sedan inte besvarade enkäten fick läsa igenom frågorna och kommentera eventuella möjliga tolkningar. På detta sätt kunde författaren validera enkäten innan enkäten delades till respondenterna. De tre personer som har validerat enkäten har varit studenter på Malmö Högskola utan- eller med få tidigare erfarenheter kring streaming. Det har alltid funnits lika många negativa som positiva svarsalternativ att välja mellan vid

alternativfrågor. Ejlersson (2014, s.51 & 56) talar om just vikten kring att vara medveten om hur frågor kan tolkas för att minimera riskerna kring att detta sker samt vikten om att formulera neutrala frågor som inte är ledande. Enkäten har bestått av både slutna frågor med förbestämda svarsalternativ samt öppna frågor där respondenterna med egna ord har fått besvara frågor kring hur de resonerar och tar ställning till olika aspekter. Detta för att låta respondenterna komma till tals med sina egna åsikter. Enkäten har utöver detta även innehållit frågor där respondenterna har fått placera huruvida ett påstående överensstämmer eller inte med deras egna attityder och beteenden. Frågorna med svarsalternativ samt där respondenterna fick svara på en skala 1-5 har analyserats ur ett kvantitativt perspektiv och har summerats i procentenheter. De frågor som respondenterna fick besvara med egna ord har analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och har summerats i kommentarer från respondenterna. Dessa procentenheter och kommentarer presenteras i studiens fjärde kapitel, empiri. Webbenkäten har tagit uppskattningsvis max 10 minuter att besvara och har inte innehållit fler frågor än vad som ansetts ytterst nödvändigt för att kunna besvara studiens frågeställningar. Enkäten fanns tillgänglig att besvara under 8 dagar och bestod av totalt 43 frågor, se bilaga 1.

Enkäten har disponerats på sådant vis att respondenterna först har fått besvara mer allmänna frågor kring sitt användande av streamingtjänster, både legala och illegala, samt deras fildelande. Därefter har besvarat mer precist och inriktat kring användandet av VPN och den illegala formen av legal streaming. Silverman (2010, s.197) talar om vikten av att inte ställa de primära frågorna i en undersökning först då detta kan leda till att respondenten inte tänker efter innan denne svarar samt att respondenten till hög grad tänker på studiens syfte och anpassar sitt svar efter det. Då de olika formerna av streaming kräver viss förkunskap och definition har det getts en kortare förklaring kring vad dessa innebär innan frågorna tagit vid. För att ta del av den information som gavs innan enkäten tog vid samt de frågor som respondenterna besvarade i enkäten, se bilaga 2.

Vid en webbenkät minimeras intervjuareffekten och respondenter kan således inte ställa frågor vid eventuella oklarheter kring frågorna. Dessutom kan respondenternas identiteter inte styrkas med fullständig säkerhet. (Eijlertsson, 2014, s.12) På grund av detta och i kombination med att undersökningen berört bland annat ett illegal användande av olika streamingtjänster har

webbenkäten kompletterats med en fokusgrupp. Syftet med fokusgruppen var således att där ge respondenterna möjligheten att ställa frågor kring oklarheter samt diskutera faktorer och beteenden med varandra för att där bidra till en ökad intervjuareffekt.

2.2.2

Fokusgrupp

Under studien har det dessutom genomförts en gruppintervju med hjälp av en fokusgrupp. Detta intervjutillfälle skedde efter att enkätundersökningen var avslutad för att kunna bygga på de svar som respondenterna gett vid enkäten och på så vis komplettera det empiriska materialet ytterligare. Detta ledde bland annat till att frågor som diskuterades vid fokusgruppen inte tidigare besvarats vid webbenkäten. Intervjun med fokusgruppen har skett genom en kvalitativ metod där attityder och beteenden har stått i fokus. Trots detta har intervjun med fokusgruppen delvis presenterats med hjälp av kvantitativa metoder. Detta har skett för att på ett överskådligt vis summera andelen av respondenter som innehar ett visst beteende eller attityd. Resultatet från intervjun med fokusgruppen presenteras i kapitel 4, empiri.

Den intervju som genomfördes med fokusgruppen var semistrukturerad för att respondenterna skulle ha en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll och förgreningar. Vid intervjun användes en intervjuguide för att de primära frågorna som studien skulle undersöka inte skulle falla bort, se bilaga 3. Även intervjufrågorna hade innan intervjun bearbetas med hjälp från samma tre studenter vid Malmö Högskola som vid utformningen av frågorna till enkäten. Detta

för att validera att den intervjuguide som skulle användas berörde likvärdiga områden som webbenkäten samt de områden som studien ämnade undersöka. Intervjuer är ofta bra verktyg inom de kvalitativa metoderna då en intervju ger författaren möjlighet att interagera med sina respondenter och på så vis kan direkt kan få besvarat hur respondenterna ser på ett specifikt fenomen samt beröra deras åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus, 2013. s.81). En intervju bör ses som en process i ett specifikt sammanhang mellan specifika personer med lokala företeelser (ibid, s.82). Det som sägs vid intervjun behöver nödvändigtvis inte ha samma betydelse utanför den specifika intervjusituationen (ibid, s.80). Det kan hända att både

intervjuaren och respondenten framställer bilder av sig själva som i detta sammanhang verkar lämpliga (ibid, s.82).

Intervjun med fokusgruppen skedde i hemmet hos en av respondenterna i fokusgruppen och var avslappnad och delvis informell. Syfte med detta var att fokusgruppen skulle känna sig

avslappnad och att samtalet skulle kännas mindre formellt så att intervjun skulle upplevas som ett vardagligt samtal. Intervjun med fokusgruppen spelades in. Utöver detta togs anteckningar löpande under intervjun. Anteckningarna användes främst som hjälpmedel för att

uppmärksamma och minnas faktorer så som kroppsspråk, gester och tonfall. Wibeck (2010, s.107) menar på att det vid en analys av de empiriska data som samlats in är viktigt att beakta faktorer som dessa.

Respondenterna i fokusgruppen var bekanta med varandra sedan tidigare och intervjun startade med att de först fick berätta om sig själva, vad de gjort under dagen samt vad de skulle göra den kommande veckan, återigen för att bidra till en avslappnad miljö. Wibeck (2010, s.73) menar på att allmänna öppningsfrågor som samtliga respondenter får besvara i turordning leder till att gruppen känner en större samhörighet, blir mer bekanta med varandra och får respondenterna att känna sig mer avslappnade. Därefter styrde författaren som intervjuare in respondenterna på de områden författaren ville att de skulle diskutera utifrån intervjuguiden och lät dem själva styra samtalet genom att inte avbryta samtal som var igång och istället endast flika in om det var specifika ämnen eller fenomen som författaren önskade att de skulle utveckla ytterligare. Intervjun tog totalt en timme att genomföra. Tiden var inte avgränsad sedan tidigare och intervjun avslutades när samtliga frågor i intervjuguiden hade blivit berörda.

2.2.3

Innehållsanalys

Bryman (2008, s.283) beskriver en innehållsanalys som ett angreppssätt för analys av dokument och texter för att kvantifiera innehållet efter bestämda kategorier. I denna studie har författaren

genomfört en innehållsanalys för att undersöka hur diskussionen kring VPN ter sig på två olika internetforum. Dessa två har varit Flashback och Reddit. Valet av just dessa internetforum grundar sig i att Flashback är ett forum där användarna skriver på svenska och Reddit är ett forum där användarna skriver på engelska. Genom att genomföra en innehållsanalys på dessa forum hade författaren syftet att undersöka diskussionerna som förs kring VPN, både nationellt men också mer internationellt. Genom en innehållsanalys ansåg författaren att hon skulle kunna skapa sig en bredare överblick kring hur attityderna kring användningen av VPN ser ut. Syftet med detta var således att öka den empiriska undersökningen med ytterligare ett

undersökningsområde, huvudsakligen inriktad kring användningen av VPN.

Innehållsanalysen genomfördes den 31 maj 2016 genom en sökning på vartdera internetforum med nyckelordet ”VPN”. På Flashback resulterade denna sökning i 619 trådträffar (Flashback, 2016). På Reddit fanns inte möjligheten att se hur många träffar sökningen resulterade i (Reddit, 2016). Författaren tog därför beslutet att endast analysera de 10 träffar på Reddit som har flest poäng, så kallade ”up-votes”. Dessa poäng baseras på hur många användare som läst tråden och aktivt klickat i en ruta som gör att den placeras högre upp bland sökresultat. På detta sätt kunde författaren sortera ut de 10 trådar om VPN som användarna på Reddit ansett skulle hamna längre upp i sökningar. Sökningen på Flashbacks forum avgränsades inte till en specifik tidsperiod utan trådarna hade publicerats från 2009 till 2016. På Reddit var de äldsta trådarna 1 år gamla. Efter att sökningarna hade genomförts analyserade författaren innehållsanalysen. Denna analys presenteras i avsnitt 2.4.

2.3

Urval av respondenter

Då författaren sedan tidigare har både intresse för- och kunskap inom området som studeras har hon med hjälp av sina egna erfarenheter kunnat avgöra vilka aspekter som ansetts vara viktiga för att studien ska kunnat genomföras på ett så objektivt vis som möjligt samt kunnat identifiera vilka aspekter i urvalsprocessen som ansetts vara extra viktiga att beakta. Trots detta kan författarens förkunskap ha lett till att intressanta aspekter som författaren inte varit medveten om sedan innan har missats. Genom att författaren själv har förförståelse inom det område som ska studeras kan författaren redan på förhand anta vilka aspekter och delar inom området som är intressanta att studera (Alvehus, 2013, s.67). Utöver detta har författaren delvis utgått från det urval respondenter som deltagit i tidigare studier. Författarens ambition har dessutom varit att efterlikna de urval av respondenter som i dessa undersökningar för att rättvist kunna applicera tidigare forskning på sin egen empiri.

Då studiens område är avgränsat på ett sådant vis att en specifik grupps attityder ska undersökas har urvalet av respondenter till fokusgruppen skett genom ett strategiskt urval. Respondenterna har valts utifrån kriteriet att de kan kategoriseras in i den målgrupp som studien ämnat

undersöka. Respondenterna var svenska medborgare i åldrarna 16-29. Utöver detta har ett ytterligare kriterium vid val av respondenterna tillkommit, att respondenterna använder sig alla av någon form av streamingtjänst. Kriterierna tillkom för att kunna validera att respondenterna har ett intresse samt en förförståelse för streaming. Urvalet av respondenter, med tanke på deras förkunskap kring streamingtjänster, innebar att respondenterna till viss del bildade ett homogent urval. Ett homogent urval ger möjligheten att göra direkta jämförelser mellan respondenternas svar (Alvehus, 2013, s.69).

Intervjun med fokusgruppen genomfördes den 24 mars 2016. Fokusgruppen bestod av totalt 4 respondenter. Respondenterna till fokusgruppen valdes ut av författaren utifrån hennes

kontaktlista på Facebook. Utöver de kriterier som redan nämnts ansågs en viktig aspekt vara att respondenterna inom denna fokusgrupp till viss del kände varandra sedan tidigare. Totalt tillfrågades sex stycken personer som alla tackade ja till att medverka vid ett intervjutillfälle. Två av dessa personer fick dock hastiga förhinder samma dag som intervjun skulle genomföras och då det inte gick att byta intervjutillfälle för resterande personer i fokusgruppen genomfördes intervjun med endast dessa fyra personer närvarande.

Enkäten fanns tillgänglig att besvara mellan den 20-28 mars och besvarades av totalt 82 respondenter. Enkäten delades på författarens egen Facebooksida samt andra sociala kanaler som författaren är aktiv på, till exempel Instagram. Enkäten delades endast på författarens privata Facebookprofil där hon har strax över 600 vänner. På Instagram delades enkäten till ca 800 följare. Vem som helst av de som såg delandet av enkäten kunde själva välja att besvara den eller inte. Detta kan ha lett till att respondenterna av enkäten till viss del ingick i en homogen grupp. Då den åldersgrupp som studien undersökt är den åldersgrupp som författaren själv befinner sig i samt den åldersgrupp som majoriteten av författarens kontakter på de sociala medierna också tillhör ansåg författaren dock att detta inte var ett problem för studiens

kommande resultat. Det fanns en tanke att undvika detta till viss del genom att dela enkäten även på internetforum men författaren upptäckte i användarvillkoren för dessa forum att de inte tillät enkätundersökningar och denna möjlighet föll således bort.

Utöver utskicket av enkäten i dessa sociala medier delades enkäten vidare av sex stycken av författarens bekanta och besvarades troligtvis även av respondenter som författaren inte själv känner.

2.4

Analys av data

Analysen av de empiriska data som samlats in via webbenkäten och fokusgruppen skedde genom en innehållsanalys. En innehållsanalys är när data delas upp i teman och kategorier där samband kan hittas (Jacobsen, 2007, s.135; Wibeck, 2010, s.100). I en sådan analys genomgås vissa bestämda faser i form av kategorisering: att fylla kategorierna med innehåll, räkna hur frekvent ett tema framkommer, jämföra resultat och söka skillnader och olikheter samt söka förklaringar till dessa skillnader och olikheter. (Jacobsen, 2007, s.135) Vid analysen av den empiriska datainsamlingen vid webbenkäten och intervjun med fokusgruppen har författaren även utgått från Alvehus (2013, s.110) förklaring av analysprocessen i termer av tre

grundläggande arbetsmoment; att sortera, att reducera och att argumentera.

Sorteringen av empirin från enkäten skedde på sådant vis att den delades upp i teman kategoriserade efter fyra rubriker. Dessa var: legala former av streaming, illegala former av streaming, fildelning av film och serier samt illegala former av legal streaming.

Då intervjun som genomförts med fokusgruppen spelades in påbörjades analys av data först med transkribering av denna. När transkriberingen var färdigställd sorterades det transkriberade materialet upp i fråga om de teman och kategorier som kommit till diskussion under

intervjuerna. Kategorierna delades därefter upp utifrån hur de ansågs stå i relation till varandra samt om en kategori ansågs vara underkategori till en annan. Det empiriska materialet från fokusgruppen delades slutligen upp i samma fyra rubriker som vid sorteringen av det empiriska materialet från enkäten.

I det nästkommande steget reducerades empirin. Denna reducering skedde i två åtskilda etapper, en för reducering av empirin från enkäten och en för reduceringen av empirin från intervjun med fokusgruppen. Reduceringen har i de båda etapperna skett på ett sådant vis att de centrala delar som ansetts vara mest relevanta för att besvara studiens frågeställning bevarats. Detta kompletterades sedan med andra delar för att bredda materialet och kunna öka förståelsen ytterligare. Vid vissa områden har delar av empirin komprimerats, detta har skett om ett flertal respondenter har besvarat centrala områden på samma vis och om vissa områden har kunnat beskrivas mer övergripande än andra. Detta har dock skett med noga övervägning kring huruvida en komprimering sker på sådant vis att olika svar fortfarande representerats. Urvalet och reduceringen av empirin har varit genomgående grundat i de frågeställningar som studien ska besvara.

I det sista steget analyserades empirin. Wibeck (2010, s.109) menar på att det centrala i

analysprocessen är att hitta samband, mönster och jämföra olika data mot varandra. Analysen av data skedde i förhållande till tidigare studier och teorier samt mellan de två former genom vilka författaren samlat in sitt empiriska material.

Även sökningarna på de två internetforumen analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Efter sökningen på Flashback kategoriserade författaren rubrikerna efter 5 rubriker. Dessa var Diskussioner om olika VPN-tjänster, hjälp vid användning av olika VPN-tjänster, skydda sin identitet online, ta del av film och tv med hjälp av VPN samt övrigt. Dessa kategorier valdes ut av författaren då hon ansåg att dessa var de mest frekventa. Utifrån detta sammanställde författaren ett kodningsschema. Författaren tog inte del av innehållet i trådarna utan kategoriserade dem endast efter deras rubriker. Bryman (2008, s.291) beskriver

kodningsscheman som ett viktigt steg i en innehållsanalys. Ett kodningsschema består av två delar: utformningen av kodningsschemat samt kodningsmanualen (ibid). Kodningsschemat samt kodningsmanualen efter denna sökning återfinns i kapitel 4, resultat.

Sökningen på Reddit resulterade i en annan innehållsanalys då det var en mindre mängd innehåll som undersöktes och kodades. Vid denna sökning använde sig författaren endast av de 10 trådar med flest poäng. Dessa kodades sedan även antal kommentarer och efter när tråden postades på forumet. Kodningsschemat och kodningsmanualen för denna sökning återfinns i kapitel 4, empiri, samt i bilaga 4.

2.5

Etiska överväganden

Om respondenterna har en förstådd mening med studien som inte överensstämmer med författarens mening kan det uppstå problem. Det är således viktigt att den som genomför en studie behöver informera sina respondenter kring studiens syfte. (Creswell, 2009, s.89) Då respondenterna besvarade frågor om bland annat illegala aktiviteter har de etiska aspekterna noga tänkts igenom och diskuteras under studiens gång. De genomförda enkäterna har varit anonyma och det har funnits möjlighet för respondenterna att inte besvara vissa frågor om de inte känt sig bekväma kring dessa. Svaren som gavs av respondenterna som deltog i intervjun med fokusgruppen har anonymiserats i efterhand för att skydda respondenternas identiteter. Det har tydligt framgått innan både enkäterna och intervjuerna att inga svar i undersökningen kommer att presenteras på sådant vis att respondenten inte skulle kunna identifieras och att respondenterna när som helst kan avbryta sin medverkan i studien, se bilaga 2.

Utöver fokusgruppens homogenitet finns det ytterligare faktorer som kan ha påverkat det resultat som intervjun med fokusgruppen resulterade i. Författaren är medveten om att diskussionen som fördes i fokusgruppen kan ha påverkats av att de ämnen som diskuterats delvis har berört illegala aktiviteter. Detta kan ha lett till att de personer som ingick i fokusgruppen har svarat på frågor på vis som inte är helt sanningsenliga då deras beteende kanske inte anses vara etiskt och moraliskt acceptabelt. Diskussionen hade möjligen kunnat ha sett annorlunda ut om de ämnen som diskuterades inte var delvis eller helt illegala.

2.6

Validitet och reliabilitet

Ambitionen med studien var att kunna generalisera unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming med hjälp av tekniska verktyg så som VPN. Alvehus (2013, s.127) talar dock om vikten kring att kunna skilja på en teoretisk och en empirisk generalisering. En empirisk generalisering handlar om att utifrån ett begränsat forskningsområde och ett begränsat antal respondenter kunna generalisera kring just detta område utifrån just dessa respondenter (ibid).

Då den tid som denna studie har genomförts under har varit begränsad har det varit både svårt och ohållbart att genomföra en så pass stor studie att den skulle kunna ge en generaliserad bild kring hela Sveriges unga befolkning och deras attityder kring olika former av fildelning och streaming. Då de som besvarat webbenkäten har gjort detta frivilligt och det inte är möjligt att kontrollera deras svar då de ska vara anonyma har svaren inte kunnat generaliseras som en statistisk sanning kring den målgrupp studien undersöker. Studien fungerar därför mer som en fingervisning kring hur attityderna kan se ut bland unga svenskar. Den visar på vilka attityder kring illegala former av legal streaming med genom användandet av VPN som de specifika respondenter som deltagit i studien har. Ahrne & Svensson (2011, s.29) menar på att det går att generalisera inom kvalitativa metoder men att forskningsresultatens överförbarhet till andra områden och situationer då måste genomföras med en större försiktighet. Resultatet och slutsatserna i denna studie går således möjligen inte att appliceras på hela Sveriges befolkning i alla åldersgrupper men kan eventuellt ge en empirisk generaliserad bild kring attityder bland svenskarna i åldrarna 16-29.

Både webbenkäten och intervjuguiden till intervjun med fokusgruppen validerades med hjälp av tre studenter vid Malmö Högskola. Denna validering har bidragit till att författaren kunnat vara mer säker på att det som ämnats undersökas är det som blivit undersökt i studiens empiriska del. Trots detta är författaren medveten om att detta inte behöver innebära en fullständig validering.

Detta baseras på att författaren inte kan vara säker på om dessa tre studenter uppfattar frågorna på samma vis som respondenterna. Trots detta har hjälpen från de tre studenterna varit en metod för att uppnå en högre grad av validering än innan.

Författaren har haft ambitionen att genomföra innehållsanalyserna av internetforumen så objektivt som möjligt. Trots detta är författaren medveten om att hennes egna tolkningar kan ha påverkat detta resultat. Bryman (2008, s.297) talar om att det är svårt att genomföra en

innehållsanalys utan författarens egna tolkningar. Hade denna innehållsanalys genomförts av en annan författare hade resultatet möjligen kunnat se annorlunda ut. Författaren är också

medveten om att valet av kanaler där forumen finns kan ha påverkat resultatet.

2.7

Källkritik

Huvuddelen av de referenser som används genom uppsatsen är vetenskapliga granskade artiklar. I det inledande kapitlet har det använts ett fåtal referenser som inte är vetenskapligt granskade. Dessa källor hänvisar bland annat till internetforum och nyhetsartiklar publicerade online. Författaren är medveten om att dessa referenser inte är vetenskapliga men har trots detta valt att behålla dessa referenser. Detta för att få en bredare bild kring hur diskussionerna kring de faktorer som undersökts diskuteras på internet under informella former.

2.8

Metoddiskussion

Denna studie har genomförts med genom ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt. Dessa metoder har valts av författaren för att undersöka vilka attityder som den undersökta

målgruppen har kring olika former av streaming samt till vilken grad beteenden och attityder har visat sig. Studien har trots användandet av båda dessa metoder ämnat undersöka de berörda områdena med fokus på den kvalitativa metoden där den kvalitativa metoden har fungerar som ett sammanfattande stöd. Hade denna studies frågeställningar sett annorlunda ut hade alternativa metoder kunnat användas. Studien hade kunnat ha huvudfokus på de kvantitativa metoderna och istället låtit de kvalitativa metoderna verka kompletterande.

Respondenterna i denna undersökning har tillhört en homogen grupp. Författaren är medveten om att detta kan ha påverkat studiens resultat. Jacobsen (2007, s.125) och Wibeck (2010, s.31) menar på att en homogen grupp kan leda till att samtal sker smidigt men att det kan leda till att intressanta motsättningar kan missas. Författaren är medveten om att detta urval av respondenter

kan ha påverkat studien och att resultatet hade kunnat bli annorlunda om urvalet var mindre homogent. Studiens homogena urval kan ha varit en bidragande faktor till att många av respondenternas svar liknar varandra. Vidare påpekar Wibeck (2010, s.31) att en hög

samhörighetskänsla kan leda till att respondenterna upplever att det endast är rätt att tycka och tänka på ett visst vis. Detta kan också ha påverkat respondenterna vid intervjun med

fokusgruppen, vars svar till stor del överensstämde med varandra. Författaren har dock valt att ha ett homogent urval för att kunna göra direkta jämförelser mellan respondenternas svar. Utöver detta har det homogena urvalet av respondenter kunnat påverka generaliserbarheten. Silverman (2010, s. 279) menar att vår vilja att hitta samband mellan faktorer och fenomen alltid måste betraktas kritiskt och ifrågasättas. Larsen (2009, s.21) talar om att samband inom forskning handlar om tendenser och att resultat i en specifik studie inte automatiskt innebär en absolut sanning. Vidare talar Larsen (2009, s.21) om att forskning ofta handlar om att upptäcka tendenser och att hitta nyanser inom problemområden som undersöks. Författaren har under studiens gång varit medveten om att eventuella samband och relationer mellan de fenomen och faktorer som har undersökts inte nödvändigtvis innebär att detta är exakta sanningar och att studien inte är helt objektiv då det endast är författaren själv som samlar in och tolkar data. Enkäten delades på författarens privata sociala medier och nådde där ut till cirka 1400 personer. Av dessa var det 82 stycken som besvarade enkäten. Detta innebär ett bortfall på drygt 1300 respondenter som skulle kunna förändrat enkätens resultat. Utöver detta delades enkäten endast på författarens egna privata sociala medier. Detta är ytterligare en faktor som kan ha inneburit att det skett ett bortfall av respondenter som hade kunnat bidra med intressanta infallsvinklar och åsikter. Författaren är medveten om att ett annat urval av respondenter hade kunnat leda till ett annat resultat.

För att höja tillförlitligheten kring denna studie skulle samma undersökning kunna göras igen på samma åldersgrupp men andra respondenter för att se om resultaten samt de samband som hittas är likvärdiga eller inte även i denna studie.

3

Tidigare forskning

Nedan följer den tidigare forskning som tillsammans med resultatkapitlet ligger till grund för diskussionskapitlet och slutsatsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion till vad streaming är och den teknik som används för att kringgå geografiska restriktioner. Därefter följer avsnitt om streamingkulturen i Sverige samt attityder kring olika former av streaming. Detta kapitel ligger till grund för att besvara den första frågeställningen.

3.1

Streaming

Burroghts & Rugg (2014, s.370) beskriver streaming som en form av multimedia som kontinuerligt levereras till användaren. Streaming är inte ett medium utan istället en form av leverans av medieinnehåll som låter användaren ta del av- och uppleva medieinnehåll utan att först behöva ladda ner en fil. Vidare talar Burroghts & Rugg (2014, s.367 & s.371) om streaming i fyra kategoriseringar: sanktionerad förstahandsstreaming, osanktionerad förstahandsstreaming, sanktionerad tredjehandsstreaming och osanktionerad

tredjehandsstreaming. Sanktionerad förstahandsstreaming innebär att rättighetsinnehavaren streamar sitt innehåll direkt till mediepubliken utan mellanhand. Sanktionerad

tredjehandsstreaming innebär att innehållsleverantörer kontrollerar och distribuerar sitt innehåll utifrån de licenser de innehar. Osanktionerad tredjehandsstreaming är när webbplatser

kontrollerar och distribuerar innehåll, men utan licenser och rättigheter. (ibid) Osanktionerad förstahandsstreaming däremot innebär att mediepubliken tar del av legala streamingtjänster men på ett illegalt vis genom att med hjälp av tekniska verktyg kringgå de geografiska restriktioner som medieinnehållet innehar (ibid, s.373). Osanktionerad förstahandsstreaming kan också kallas för piratströmmning eller streamingstöld (ibid, s.367).

3.2

Geografiska restriktioner och VPN

Lobato & Meese (2016, s.10) menar på att användandet av geografiska restriktioner på innehåll är en filtrerande teknologi med en rumslig medvetenhet. Med hjälp av användares individuella IP-adress kan dessa teknologier identifiera en användares fysiska geografiska plats. Denna teknik används idag bland annat för att hantera nationell och internationell videostreaming och för att separera de nationella mediemarknaderna. Processen innebär att användarens IP-adress körs genom en databas där den fysiska geografiska platsen fastställs. Befinner sig användaren

inom den geografiska gräns där medieinnehållet har rättigheter att visas kan videon spelas upp. Befinner sig användaren utanför denna geografiska plats kommer videon inte att spelas upp. De flesta stora videoplattformarna använder sig idag av denna metod för att sortera sina användare utifrån fysisk geografisk plats. De kan på detta vis identifiera om användaren har rättslig tillåtelse att ta del av videon beroende på vilka villkor som rättighetsinnehavaren till videon har kommit överens kring med videoplattformen. (ibid) Teknologin bakom denna metod går att kringgå, bland annat med hjälp av VPN (ibid, s.11).

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att VPN till stor del används av internetanvändare som vill vara anonyma på internet som ett verktyg för att skydda sin integritet inom öppna nätverk. VPN kan också användas som ett verktyg för företagsrelaterade nätverk där det fungerar som en portal till fjärrnätverk. Denna användning av VPN möjliggör för anställda att komma åt företags nätverk från platser utanför arbetsplatsen, till exempel från hemmet. Dessa

användningsområden av VPN är legala. Det är när VPN används för att förvirra

internetuppkopplingar och geografiska restriktioner som det innebär komplexa utmaningar för bland annat mediebolag. (ibid) Enligt Turner (2015, s.3) använder uppskattningsvis 375

miljoner människor över hela jorden sig av VPN-tjänster av olika anledningar. Den största delen av dessa använder det troligtvis för att kunna kringgå medieföretagens geografiska restriktioner och på så vis få tillgång till en bredare och bättre underhållning på internet. Burroughts & Rugg (2014, s.367) menar dock att fenomenet inte bör delas upp i binära termer om legalt eller illegalt. De menar på att användandet av VPN för att kringgå geografiska restriktioner istället bör ses som en utveckling av den moderna världens mediesändningar. (ibid)

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att kringgåendet av de geografiska restriktionerna är ett komplext ämne på grund av att de flesta teknologier som används för att undvika restriktionerna inte är utformade för detta användningsområde utan har utvecklats för legala

användningsområden. I Sverige används kringgåendet av restriktionerna bland annat för att användare ska kunna få tillgång till nya filmer och tv-serier i streamingkataloger som egentligen inte är tillgängliga inom landets gränser. (ibid) Synen på geoblocking i Europa skiljer sig från resten av världen då europierna på ett annat vis är vana vid att kunna resa fritt inom kontinenten, handla fritt mellan länderna samt kunna ta del av grannländernas tv-sändningar (ibid, s.19). De geografiska restriktionerna har börjat ses som en anti-europeisk faktor inom Europa då det anses innebära tekniska resektioner på frihandeln och sedan 2014 har ”Tackling Geoblocking” varit en officiell policy-prioritet i EU-kommissionen (ibid, s.20).

3.3

Streamingkulturen i Sverige

Bauman (2016, s.141) menar på att det i Sverige finns en stor tillgång till streamingkanaler. Trots mängden streamingkanaler i Sverige, inte minst de nationella alternativen, står de internationella kanalerna YouTube och Netflix för mer än hälften av all legal streaming i Sverige. 1.3 miljoner Svenskar använder YouTube dagligen och 465 000 svenskar använder Netflix dagligen. (ibid) Utöver de legala streamingtjänsterna som Svenskarna har att tillgå växer antalet illegala alternativ. En av de troligtvis mest använda tjänsterna för illegal streaming bland svenskarna är Swefilmer, en hemsida som illegalt låter svenskarna streama de senaste filmerna och serierna med svenska undertexter helt gratis. Swefilmers framgång har lett till att ytterligare ett flertal liknande alternativ för illegal och gratis streaming för svenskarna har dykt upp, bland annat Dreamfilm, swesub.tv och Sweflix. (ibid, s.142)

Bauman (2016, s.143) menar på att en av anledningarna till att streaming är en utbredd aktivitet bland svenskarna beror på Sveriges unika infrastruktur kring internet och svenskarnas höga uppkopplingshastigheter. Larsson et. al (2012, s.270) menar på att VPN är mest vanligt i norra Europa. Vidare menar Bauman (2016, s.145) och Larsson et. al (2012, s.271) att det utbredda användandet av VPN hos svenskarna skulle kunna kopplas till att svenskarna efter införandet av IPRED-lagen i Sverige den 1 april 2009 nu känner sig övervakade på internet och vill förbli anonyma. I en studie från 2012 undersöktes svenskar i åldern 15-25 och deras användning av VPN innan och efter implementeringen av IPRED i Sverige. Studien påvisar ett samband mellan en ökad användning av VPN efter implementeringen av IPRED i Sverige och menar på att användningen av VPN ofta är kopplad till sökandet efter en mer anonymiserad

internetupplevelse kopplat till illegala beteenden så som otillåten fildelning och delande av upphovsrättsligt skyddat material. (Larsson & Svensson, 2010, s.99) Mängden medieinnehåll som publiceras på internet ökar ständig, så också möjligheten att ta del av ett bredare

medieutbud genom att använda VPN (Burroughs & Rugg, 2014, s.375).

En av streamingtjänsterna som idag erbjuder olika utbud beroende på vart i värden deras användare befinner sig är Netflix. (Netflix, 2016a; 2016b) På den svenska versionen av deras användarvillkor kan användarna ta del av följande information:

”Du kan i första hand titta på en film eller tv-serie via Netflix-tjänsten i landet där du registrerade ditt konto och endast på geografiska platser där vi erbjuder vår tjänst och har licensierat filmen eller

tv-serien. Tillgängligt innehåll varierar beroende på geografisk plats och kommer ibland att förändras.”

(Netflix, 2016b)

Netflix meddelade i ett pressmeddelande att de nu ska börja stänga av användare som med hjälp av VPN kringgår deras geografiska restriktioner i utbudet. (Netflix, 2016a) VPN nämns inte specifikt i deras användarvillkor som ett av de hjälpmedel som finns för att kringgå de geografiska restriktionerna. (Netflix, 2016b) På deras svenska version av användarvillkoren finns dock följande paragraf:

”Du samtycker också till att inte: kringgå, ta bort, förändra, försämra eller motverka något av innehållsskydden på Netflix-tjänsten;

använda någon robot, spindel, scraper eller andra automatiska sätt att få tillgång till Netflix-tjänsten;”

(Netflix, 2016b)

Då användaren av Netflix måste godkänna Netflix användarvillkor innan användaren kan börja sig av Netflix tjänster ses användarvillkoren som ett avtal. Detta baseras på den Svenska lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (SFS 1915:218). Enligt denna lag är det illegalt att bryta ett avtal (ibid). Att använda sig av tekniska verktyg så som VPN för att förändra Netflix utbud strider mot Netflix avtal med användaren och är enligt svensk lag illegalt.

Det är inte bara de internationella streamingtjänsterna som upprätthåller geografiska restriktioner kring sitt utbud. På SVT-Plays supportsida finns följande information:

”På grund av upphovsrättsliga skäl varierar utbudet i våra digitala tjänster SVT Play, Öppet arkiv och Barnplay beroende på om du är i Sverige eller utomlands. [...] På Öppet arkiv går inget program att se utomlands.”

(SVT, 2016)

Även TV4-Play har liknande restriktioner, på deras tittarservice finns följande information:

”De flesta program på TV4 Play är av rättighetsskäl geografiskt blockerade till att endast vara tillgängliga för visning i Sverige. Detta gäller oavsett om man har Premium eller inte.”

Under 2015 genomfördes undersökningen ”Lägesrapport – digital marknad för film och TV” av Film och Tv-branschens Samarbetskommitté. Studien undersökte unga svenskar i åldern 16-29 år och deras användning samt attityder kring olika former av streaming. (FTVS, 2015) Studiens resultat går att utläsa i tabell 1.

Tabell 1. Användning och attityd kring streaming bland unga svenskar i åldern 16-29 år (FTVS,

2015).

Användning och attityd Instämmer Instämmer inte

Använder lagliga digitala tjänster för streaming

80 % 20 %

Använder illegala digitala tjänster för streaming

43 % 57 %

Fel att använda illegala tjänster 60 % 40 % Använder illegala tjänster trots

att de tycker att det är fel

40 % 60 %

Under 2015 genomfördes även undersökningen ”Svenskarna och Internet, 2015 års

undersökning av svenska folkets internetvanor” av Findahl & Davidsson (2015). Resultatet från denna undersökning kring frekvens av fildelning går att utläsa i tabell 2.

Tabell 2. Frekvens av fildelning i åldersgruppen 16-25 år (ibid).

Kanal Dagligen Varje vecka Någon gång

Laddar ner film/video 4 % 16 % 30 %

Vidare visar undersökningen på att fildelningen i Sverige i åldersgruppen 16-25 minskar. Den del av den svenska befolkningen som idag betalar för att abonnera på video är högre bland de som fildelar än de som inte gör det, se tabell 3. Fildelningen och abonnemangen konkurrerar inte med varandra utan kompletterar snarare varandra. (ibid) I samma åldersgrupp använder de svenskar som fildelar sig i större utsträckning av VPN än de som inte fildelar (Larsson, Svensson & De Kaminski, 2013, s.106).

Tabell 3. Andel som betalar för film, jämförelse mellan fildelare och inte fildelare (Findahl &

Davidsson, 2015).

Fildelare eller inte Betalar för film Betalar inte för film

Inte fildelare 24 % 76 %

3.4

Attityder kring olika former av streaming

attityderna kring detta bland svenskar i åldrarna 15-42 år. Studiens resultat visade på att de som fildelade till en stor del ansåg fildelandet vara positivt för samhället och att den negativa påverkan av detta beteende endast påverkade specifika, mindre branscher. Studien visar på att de som aktivt fildelade också köpte vissa fysiska kopior av det som de laddat ner för att

uppmuntra specifika producenter och bidra ekonomiskt till deras arbete. De som aktivt fildelade menade på att deras illegala fildelningar ledde till att de fått tillgång till ett större spektrum media. På så vis hade de blivit intresserade av genrer som de annars inte hade tagit del av. (ibid) Vidare upplevde studiens respondenter internet som en gränsbrytande värld som kringgår de lokala barriärerna och som uppmuntrar till en global integration. Ett flertal ansåg detta vara ett ideal som de uppfattade som sin medborgerliga rättighet. Vidare menade de också att det bidrog till tillgången av kultur och möjligheten att personligen kunna styra över sitt informationsflöde. (ibid, s.109) Genom en kombination kring utvecklingen av den teknik som finns att tillgå samt en ökad global tillgänglighet av digitala kanaler för mediedistribution ökar det illegala beteendet kring de digitala varorna (Vida et al, 2012, s.299).

Freestone & Cass (2004, s.122) har undersökt attityder kring etik på internet bland personer födda efter 1985 och menar på att om det saknas en rädsla för straff så beter sig dessa människor olämpligt. Internet har banat en väg för detta olämpliga beteende. Internet går att betrakta som en egen värld frånskild från den verkliga och fysiska världen där användare kan befinna sig anonymt. (ibid) Vidare menade Freestone & Cass (2004, s.126) att synen på internet som en egen fristående värld ger användarna en falsk känsla av sanning och sänkte deras rädsla för att bli upptäckta om de betedde sig illegalt. Detta ingav en känsla av låga straff om de blev påkomna med ett olämpligt beteende. (ibid) Freestone & Cass (2004, s.127) menade också på att deras studie kunde generaliseras på internetkulturen i stort med tanke på att denna kultur är global och gränsöverskridande. I en studie genomförd av Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) var respondenterna inte rädda för att bli påkomna och åka fast för illegal fildelning. Al-Rafee & Cronan (2006, s.246) studerade vilka faktorer som påverkar vilka attityder individer har kring illegal fildelning. Det visade sig att individens kön inte har en signifikant påverkan på attityd. Ålder däremot visade vara en viktig faktor och studien kunde påvisa ett samband mellan en mer positiv inställning till illegal fildelning bland de yngre medan de äldre hade en mer negativ

inställning. Vidare menade Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) att de individer som inte ansåg illegal fildelning vara ett etiskt problem hade en mer positiv inställning till fenomenet. Subjektiva normer var också en viktig faktor som spelade in, hos de individer som ansåg den illegala fildelningen vara en norm i sitt sociala närverk fanns en generellt positiv inställning. Den starkaste faktorn var huruvida individens närstående laddade ner eller inte och hur dessa närstående var inställda till fildelning (ibid, s.248). Även Jacobs et al (2012, s.966) påvisade i sin studie att umgänge och umgängets generella attityder kring illegal fildelning spelade en stor roll kring individens inställning kring fildelning. De tillfrågade menade på att om deras

umgänge också fildelade ner motiverade det individens beteende och fick det att verka mindre allvarligt då andra runt om laddade ner till en högre utsträckning. En lag legitimeras endast om lagen följer den sociala norm och de strukturer som lagen berör (Larsson et al, 2012, s.272). Jacobs et al (2012, s.960) fastställde i sin studie personliga faktorer som kan påverka fildelare i deras beteende. Några av dessa faktorer var viljan att genomföra ett beteende, hur individen tror att dennes sociala grupp känner kring ett beteende, till vilken grad som individen tidigare genomfört ett beteende sam till vilken grad som individen kände skuld över sitt beteende. (ibid) Al-Rafee & Cronan (2006, s. 247) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en inverkan på attityder. De som fildelade ansåg att de legala tjänsterna för tillgång till digital media kostade för mycket, något som de som inte fildelade inte till samma utsträckning instämde i. (ibid) Detta motsades dock till viss del av Andersson (2012, s.111) som i sin studie påvisade att illegal fildelning inte ersätter köpandet utan istället kompletterar det och att fildelningen i sig leder till att fildelarna hittar saker de gillar och sedan betalar för. Även Jacobs et al (2012, s.965) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn inte var drivande vid fildelning utan att det istället handlade om att de som fildelade var mycket intresserade av film och ville ta del av ny film samt en stor mängd film som var svår att ta del av legalt. Vidare påvisade studien gjord av Jacobs et al (2012, s.966) att det fanns en vilja hos de som fildelade att betala för sig och att viljan att se ny film var viktigare än att spara pengar. Ashraf & Alvarez León (2016, s.46) påpekade i sin studie att efterfrågan efter piratkopierat och piratdistribuerat mediematerial härstammade från bristen på laglig distribution och priser på lagligt material som konsumenterna inte var villiga att betala. Vida et al (2012, s.308) menade på att en individs vilja till att illegalt ta del av digitala varor via internet had att göra med denne individs uppfattning kring hur detta beteende gynnar individen.

Larsson (2012, s.108) visade i sin studie att respondenterna menade att fildelande kan vara kopplat till tekniskt kunnande. De som hade ett större tekniskt kunnande kunde använda sig av

internet på ett annat vis än de som hade ett mindre tekniskt kunnande. Att använda VPN har tidigare krävt ett stort tekniskt kunnande men i dagsläget finns det ett flertal enkla och användarvänliga versioner för privatpersoner att tillgå (Burroughs & Rugg, 2014, s.375). Verktyg för att använda sig av VPN finns idag i former av plug-in till webbläsare, ofta kostnadsfria och utan att användaren behöver skapa ett konto på en tjänst (Lobato & Meese, 2016, s.17). Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.110) menar att det allmänna och generella användandet av VPN ökar.