Används pedagogiskt drama omedvetet i förskolan?

En del av arbetets syfte är att undersöka om pedagogiskt drama används omedvetet i

förskolans verksamhet. I detta avsnitt ställer vi våra resultatdelar i relation till varandra för att komma fram till denna del av syftet.

Fallbeskrivning ett handlar om att skapa en god gruppdynamik. I förskollärarnas svar kan vi se att åtta förskollärare arbetar på ett sätt som vi kopplar till pedagogiskt drama genom att de använder olika lekar och övningar för att skapa en god gruppdynamik. Dessa lekar och övningar associerar vi med de grundövningar och lekar som Erberth och Rasmusson

(1991:84) beskriver. I vår tidigare redogörelse över hur förskollärarna beskrivit vad

pedagogiskt drama innebär för dem, var det endast två som lyfte fram dessa grundövningar och lekar. Med detta vill vi klargöra att det är fler förskollärare, totalt åtta stycken, som i detta fall använder lekar och övningar inom pedagogiskt drama än de två förskollärare som i frågan om pedagogiskt dramas innebörd uttryckligen beskriver att lekar och övningar ingår i

pedagogiskt drama. Vi frågar oss vad detta kan bero på. Vi menar att det kan vara så att de flesta förskollärare som använder sig av grundövningar och lekar är omedvetna om att dessa ingår i pedagogiskt drama.

Fallbeskrivning två innehåller en konfliktsituation där ett barn förstör för de andra barnen i leken. Här kopplar vi tio av pedagogernas svar till pedagogiskt drama. Fyra av dessa

pedagoger utgår från rollspel och dramatisk gestaltning för att lösa situationer som denna. Sex pedagoger anser vi använder sig av dramalek. Detta bygger vi som tidigare nämnts på Janzon & Sjöbergs (1977:67) förklaring av dramalek. Om vi jämför detta med vad pedagogerna förklarar att pedagogiskt drama innebär för dem, är det endast två som nämner dramalek. Utifrån detta ser vi att det är flera pedagoger som använder sig av det, men som inte förklarar att detta ingår i pedagogiskt drama. Vi tolkar detta som att de kan vara omedvetna om att dramalek kopplas till pedagogiskt drama.

Fallbeskrivning tre handlar om att stärka ett barns självförtroende. I detta fall är det ingen av förskolepedagogerna som använder pedagogiskt drama för att stärka barnets självförtroende, utan de flesta har valt att uppmuntra barnet verbalt. Om vi ser på det diagram som behandlar frågan ”Hur arbetar du/ni för att stärka barnens självförtroende?” kan vi urskilja att fem förskollärare har valt alternativet lekar och övningar i första hand. Det är detta alternativ som vi förknippar med pedagogiskt drama. När vi jämför resultatet från diagrammet med svaren i denna fallbeskrivning ser vi tydligt att det trots allt finns fem förskollärare som använder pedagogiskt drama för att stärka barns självförtroende. Vad beror detta på? Kan pedagogerna ha uppfattat att frågan i fallbeskrivningen främst handlar om att barnet river sönder sina teckningar och svarat utifrån hur de hanterar denna situation. Vi menar att de kanske inte har svarat på själva frågan om hur barnets självförtroende som helhet kan byggas upp. Det kan också vara så att de fem förskollärarna som diagrammet visar använder sig av lekar och övningar, hellre väljer att använda muntlig uppmuntran för att utveckla barns självförtroende. Eftersom ett alternativ med muntlig uppmuntran inte fanns med bland alternativen i hur de

övningar. Kanske väljer de att uppmuntra barnen verbalt för att stärka deras självförtroende, framför att använda pedagogiskt drama för detta syfte.

Fallbeskrivning fyra behandlar frågan om hur ett barn som har svårt att leka tillsammans med andra barn kan integreras i en grupp. I våra svar ser vi att en pedagog använder sig av

kontaktlekar för att integrera barnet i gruppen, en annan använder sig av drama. 14 pedagoger använder sig av dramalek som tillvägagångssätt. Detta ser vi som anmärkningsvärt eftersom vi tidigare konstaterat att det endast är två pedagoger som nämner dramalek i samband med vad pedagogiskt drama innebär. För att tydliggöra det hela menar vi att flertalet pedagoger använder dramalek för att integrera ett barn i en grupp, men endast två benämner det som dramalek. En anledning till att flertalet förskollärare inte uttryckligen använder begreppet dramalek kan vara att de inte är medvetna om begreppets innehåll. En tolkning utifrån detta är att när pedagogerna deltar i barnens lek, ser de detta enbart ur ett lekperspektiv och troligtvis inte är medvetna om att detta kallas dramalek.

Som vi kommit fram till i diagrammen är det i snitt fem förskollärare per diagram som

använder sig av alternativet lekar och övningar; kontaktlekar, improvisationer, avslappnings-

och sinnesövningar, tillitsövningar samt koncentrations- och associationsövningar. Vi har tidigare berört att det är två förskollärare som uttryckligen nämnt att pedagogiskt drama innebär kontaktlekar och koncentrationslekar. I våra fallbeskrivningar har vi också sett att det förekommer användning av de lekar och övningar som kan kopplas till grundövningarna inom pedagogiskt drama. Den mest framstående är den första fallbeskrivningen där åtta pedagoger bland annat arbetar med kontaktlekar och samarbetsövningar. Återigen vill vi betona att det är fler förskollärare som använder sig av grundövningar och lekar än det är som förknippar dessa med pedagogiskt drama.