Pedagogiskt drama i olika situationer

För att kunna besvara vår frågeställning om det finns situationer i förskolan som kan kopplas till pedagogiskt drama fanns i enkäten även fyra fallbeskrivningar som förskollärarna fick svara öppet på (se bilaga 1). I detta avsnitt redogör vi för varje enskilt fall tillsammans med de svar vi har fått av pedagogerna. Kommentarer från dramapedagogerna läggs in där det behövs ytterligare förtydligande. När vi granskat förskollärarnas svar har vi letat efter kopplingar till pedagogiskt drama. Vi har utformat fallbeskrivningar som bland annat berör självförtroende

och grupptrygghet. Sternudd (2000:67) menar att detta kan utvecklas genom bland annat övningar och rollspel, det vill säga pedagogiskt drama. Därmed finns i dessa fallbeskrivningar möjlighet för förskollärarna att arbeta med barnen genom att använda pedagogiskt drama.

4.3.1 Fallbeskrivning 1

Det kommer flera nya barn till en 4-5årsavdelning. De ska komma in i den redan befintliga gruppen. Hur går du/ni tillväga för att skapa en god gruppdynamik?

Av de 22 förskollärare som deltog i enkätundersökningen menar vi att åtta har tydliga svar med koppling till pedagogiskt drama. Denna slutsats har vi dragit eftersom dessa bland annat använder sig av gruppstärkande lekar, dramaimprovisationer, samarbetsövningar samt kontaktlekar för att stärka gruppen. En av våra pedagoger uttrycker att hon ”Hade försökt att få med dem på samlingen. Gjort samarbetsövningar – lekt lekar.” Pedagogernas svar ser vi har ett samband med Erberth och Rasmussons (1991:73) tre steg inom pedagogiskt drama. Ett av dessa steg benämns grundövningar och lekar och innefattar bland annat kontaktövningar,

samarbetsövningar samt improvisationer (a.a:73, 95). Övningarna menar Erberth och Rasmusson (1991:73) kan användas med målet att bygga upp en grupp samt att skapa ett tryggt gruppklimat. Även dramapedagogen Karin anser i vår intervju att dramaövningar bland annat kan användas med syfte att stärka samarbetet i en grupp. Likaså anser Sternudd

(2000:67) att grupptrygghet kan utvecklas med hjälp av övningar och improvisationer. Med detta som grund menar vi att dessa åtta förskollärare använder sig av pedagogiskt drama.

De 14 resterande svaren i denna fallbeskrivning har inte någon koppling till pedagogiskt drama.

4.3.2 Fallbeskrivning 2

En grupp bestående av två flickor på 4 år och en pojke på 5 år sitter och bygger med klossar, de är helt inne i leken. Då kommer Anders 4 år och river ner allt som barnen har byggt. Detta är något som Anders har för vana att göra. Barnen blir upprörda och det uppstår en vild

diskussion. Barnen lyckas inte reda ut saken utan allt blir bara värre och tillslut skriker de åt varandra. Hur lär du/ni barnen att hantera situationer som dessa? Ge konkreta förslag.

Tio av svaren kopplar vi till pedagogiskt drama. Fyra av dessa tio svar innehåller begrepp som vi menar har tydliga kopplingar till pedagogiskt drama. Två av dessa berör rollspel. Motivet till användning av rollspel är att göra barnen delaktiga och tänka ut vad som blev fel. Sternudd (2000:80) betonar att rollspel ska utgå från deltagarnas erfarenheter, vilket vi menar att de gör i detta fall. Erberth och Rasmusson (1991:118) hävdar att rollspel kan användas för att

improvisera verklighetsförankrade situationer och problem. Genom bearbetning av dessa problem och situationer kan deltagarna utveckla förståelse för sitt eget och andras tänkande och beteende (a.a:118). De resterande två av de fyra förskollärarna som använder begrepp med kopplingar till pedagogiskt drama menar att barnen genom dramatisering kan lära sig att hantera situationer som denna. Då kan man visa hur en bra kompis ska vara eller skapa en händelse som barnen känner igen. Detta för att visa vad som händer när någon inte får vara med. Sternudd (2000:80) menar att deltagarna både genom rollspel och dramatisering kan utveckla en medvetenhet om vad som sker i möte med andra.

I de resterande sex av de tio svaren kan vi, utifrån hur pedagogerna har svarat, även här finna kopplingar till pedagogiskt drama. Dock används inte uttrycklingen begrepp kopplade till pedagogiskt drama i dessa svar. Svaren innebar i stället att pedagogerna på olika vis skulle hjälpa Anders i leken. Ett av dessa svar lyder: ”Här har vi som pedagog en viktig roll. Att göra alla införstådda med olikheter. Stötta Anders med närvaro och stöd i leken.” Att en vuxen finns med i leken och samordnar, inspirerar och stimulerar samt kommer med förslag och idéer kallas för dramalek (Janzon & Sjöberg, 1977:67). Det är även detta begrepp Janzon och Sjöberg använder för att beskriva pedagogiskt drama med små barn (a.a.). I dramalek tar barnen initiativ till vad som ska hända och pedagogerna med sitt deltagande uppmuntrar leken (Lindvåg, 1979:22). Utifrån förskollärarnas svar kan vi dock inte säkert tyda om det är

dramalek eller inte som de använder, eftersom vi inte har fått utförligare svar där

förskollärarna beskriver på vilket sätt de deltar i leken. Det kan vara så att de går in i leken precis såsom dramaleken beskrivs. Det kan också vara så att de deltar i barnens lek utan att samordna, inspirera och stimulera samt uppmuntra. Om så är fallet ställer vi oss frågande till vad pedagogerna annars gör i leken för att hjälpa Anders. Även dramapedagogen Eva som vi intervjuat menar att en pedagog genom dramalek kan träna barn i att leka. Utifrån dessa

pedagogiskt drama, i detta fall.

Vi hävdar att de första fyra pedagogerna arbetar med pedagogiskt drama genom rollspel och dramatisering. Vi har också kommit fram till att ytterligare sex förskollärare använder sig av pedagogiskt drama, då genom dramalek.

Tolv svar från detta fall berörde inte pedagogiskt drama.

4.3.3 Fallbeskrivning 3

Mårten 5 år sitter vid ett bord och målar. När han är klar tittar han på sin teckning en lång stund, sedan river han sönder den och kastar bitarna i papperskorgen. Detta är något som han brukar göra med allt som han målar och skapar. Han blir ofta missnöjd med det han gör och tar sönder det. När Mårten deltar i andra aktiviteter på förskolan har han även där svårt att göra något utan att bli missnöjd med sig själv. Han blir ofta frustrerad och går iväg. Hur skulle du/ni arbeta för att bygga upp Mårtens självförtroende?

De svar vi erhållit visar att flertalet pedagoger skulle ge Mårten positiv förstärkning, respons, uppmuntran, beröm och feedback för att stärka hans självförtroende. Förslaget att ge Mårten uppgifter som pedagogerna tror att han klarar av förekommer också. En av förskollärarna uttrycker att Mårtens självförtroende kan stärkas genom att ”Ge honom små

uppdrag/uppgifter som vi vet han klarar av. Ge positiv respons. Vuxna visar tydligt att vi tror på hans förmåga /…/ ge honom gärna positiv uppskattning inför de andra barnen”. I detta samt övriga svar ser vi inte någon koppling till pedagogiskt drama. Olenius menar dock att barnens självförtroende kan stärkas genom användning av den pedagogiska dramametoden Creative Dramatics (Erberth & Rasmusson, 1991:24-25). Likväl har samtliga pedagoger valt att lösa detta fall på annat sätt, således använder ingen av de 22 förskollärare pedagogiskt drama i fallet om Mårten.

4.3.4 Fallbeskrivning 4

Ute på gården leker alla barnen förutom Ella 5 år. Hon har svårt för att leka tillsammans med andra och brukar sitta för sig själv. Hon är för det mesta glad och positiv men vill inte leka tillsammans med de andra barnen. Även inomhus leker hon gärna för sig själv. Barnen brukar fråga Ella om hon vill vara med men hon drar sig undan. Hur kan Ella integreras i gruppen?

Av de 22 enkätsvaren var det två svar som innehöll begrepp med kopplingar till pedagogiskt drama. En av dess pedagoger använder drama för att integrera Ella i gruppen. Den andra pedagogen använder sig av kontaktlekar. Att de använder sig av pedagogiskt drama utgår vi ifrån eftersom vi ser begreppet drama som synonymt med pedagogiskt drama. Dessutom ingår, som vi tidigare nämnt, kontaktlekar i pedagogiskt drama (Erberth & Rasmusson, 1991:73).

14 svar handlar om att pedagogen deltar i leken för att Ella lättare ska integreras i gruppen. Ett av dessa förslag innebär att pedagogen kan styra och organisera olika lekar och aktiviteter där alla barnen deltar. Dramapedagogen Karin uttrycker i vår intervju att en pedagog kan vara med och organisera lekar där barnen till stor del får leka fritt, men där ramar sätts upp för hur leken ska se ut. Då kan pedagogen observera barnen samt hjälpa de barn som har svårt att integrera med varandra i leken. Detta ser hon som en del av dramalek. Liksom Karin hävdar Bolton (Rasmusson, 2000:186) att i dramaleken finns en pedagog med och påverkar med sina mål och strategier. Eftersom vi menar att dramalek ingår i pedagogiskt drama använder även dessa 14 pedagoger pedagogiskt drama för att lösa detta fall.

Ur svaren på denna fallbeskrivning utläser vi att totalt 16 pedagoger har svar med koppling till pedagogiskt drama. Detta eftersom en pedagog svarar att hon använder drama, en annan använder kontaktlekar och 14 använder dramalek. Sex svar saknar enligt oss koppling till pedagogiskt drama.

4.3.5 Sammanfattning - pedagogiskt drama i olika situationer

I den första fallbeskrivningen ligger fokus på att skapa en god gruppdynamik. Här har åtta av de 22 förskollärarna tydligt kopplat sina svar till pedagogiskt drama. I de 14 resterande svaren fanns ingen koppling till pedagogiskt drama.

I den andra fallbeskrivningen beskrivs en konfliktsituation där ett barn förstör för de andra barnen i leken. Tio pedagoger skulle använda pedagogiskt drama för att hantera situationer som dessa. De resterande tolv svaren berörde inte pedagogiskt drama.

Den tredje fallbeskrivningen handlar om att stärka barns självförtroende. Här har ingen av förskollärarna som förslag att använda pedagogiskt drama.

I den fjärde fallbeskrivningen är frågan hur ett barn som har svårt att leka tillsammans med andra barn kan integreras i en grupp. 16 av de 22 förskollärarna har spår av pedagogiskt drama i sina svar. Sex svar har ingen koppling till pedagogiskt drama.

Vi hittar pedagogiskt drama i de situationer där förskollärarna arbetar med följande; gruppdynamik, konflikthantering samt med hur ett barn kan integreras i en grupp. I den situation som berör barns självförtroende påvisas däremot inte pedagogiskt drama.