Sammanfattning resultat och analys

I våra fallbeskrivningar samt frågor som redovisas i diagrammen kan vi se att majoriteten av pedagogerna inte har valt att utgå ifrån att arbeta med den del inom pedagogiskt drama som innebär lekar och övningar. Däremot har vi i fallbeskrivningarna sett att en stor del av

beskriver dramalek i samband med frågan kring vad pedagogiskt drama innebär. Vi menar, efter vårt förda resonemang, att en stor del av pedagogerna som använder sig av pedagogiskt drama inte är medvetna om att de gör detta.

Något annat vi har sett är att pedagogerna har en medvetenhet kring den del av pedagogiskt drama som innefattar dramatisk gestaltning, men detta är ingenting vi kan se att de använder sig av i våra fallbeskrivningar. Däremot förekommer lekar och övningar samt dramalek mer än vad dramatisk gestaltning gör. Dock är det bara två pedagoger som uttryckligen har nämnt att lekar och övningar samt dramalek ingår i pedagogiskt drama. Även här har vi kommit fram till att det kan finnas en omedvetenhet bland de förskollärare som använder lekar och

övningar samt dramalek, eftersom det är fler som använder dem än vad det är som förknippar dessa lekar och övningar samt dramalek med pedagogiskt drama.

5 Diskussion

Syftet med vår studie var att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi ville dessutom undersöka om det finns en omedveten användning av pedagogiskt drama bland förskollärare i förskolan. För att kunna ta reda på om förskollärarna använde pedagogiskt drama omedvetet jämförde vi svaren från de tre olika avsnitten i resultat- och analysdelen. Utifrån vårt resultat har vi uppfattat att det finns en omedvetenhet kring den del inom pedagogiskt drama som innefattar grundövningar och lekar. Att pedagogiskt drama även kopplas till dramalek finner vi en omedvetenhet kring. Däremot har vi sett en medvetenhet hos förskollärarna kring den del av pedagogiskt drama som innefattar dramatisk gestaltning samt rollspel. Vi har också kunnat se att det är fler förskollärare som använder sig av

pedagogiskt drama än som har kopplingar till pedagogiskt drama i sina beskrivningar av vad pedagogiskt drama innebär. Utifrån detta menar vi att det förekommer en omedveten

användning av pedagogiskt drama i förskolan. Vi tror att detta indikerar på att begreppet pedagogiskt drama inte är helt känt bland förskollärare. Detta menar vi kan bero på att begreppet innefattar flera olika delar.

Vi anser att vårt arbete bidrar till att förskollärare och kommande pedagoger inom denna verksamhet kan få en inblick i hur pedagogiskt drama används i förskolan samt om

pedagogernas medvetenhet kring området. Det finns inte någon litteratur, vad vi har hittat, som berör pedagogiskt drama i förskolan anknutet till pedagogers medvetenhet.

Arbetsprocessen har varit intensiv men givande och vi har utvecklats mycket under

processens gång. Vi har fått en bredare inblick i hur pedagoger ser på pedagogiskt drama samt hur arbetet med pedagogiskt drama i förskolan kan se ut. Vi har lärt oss att drama är ett stort område som innefattar flera olika begrepp med samma eller liknande betydelse. Vår

undersökning har gett oss ett brett empiriskt material och vi tycker att vårt mål med att göra en bredare undersökning har uppfyllts. En nackdel med vår undersökning är dock att vi inte har gått på djupet med förskollärarnas tankar utan endast skrapat på ytan. För att kunna gå på djupet skulle vi ha gjort vidare intervjuer.

personliga kontakt har haft en betydelsefull inverkan.

Under arbetet av vår analys upptäckte vi att i de frågor i enkäten, som innefattar fyra svarsalternativ, var ett alternativ formulerat på ett missvisande sätt. Alternativet Genom att

barnen får göra teateruppsättningar och pjäser, exempelvis gestaltning av olika sagor

innefattar begreppet teateruppsättning, som vi inte kan koppla till pedagogiskt drama.

Alternativet innehåller även begreppet gestaltning som vi däremot kan koppla till pedagogiskt drama. Detta har sedan påverkat vår arbetsgång i analysen eftersom vi inte kan fastställa vilket av begreppen förskollärarna har uppfattat när de svarat på frågorna. Anledningen till detta misstag var förmodligen att vi inte reflekterat tillräckligt ingående kring innebörden av de olika begreppen. Vi vet dock inte vad detta misstag har medfört för vårt resultat i analysen. Då ordet ”gestaltning” i enkäten endast förekom som bisats till ”teateruppsättningar och pjäser”, anser vi att det finns anledning att tro att svaren endast påverkats i liten omfattning av denna fadäs.

Det finns flera saker som vi kunde ha gjort annorlunda i vårt arbete. Enkäten kunde ha skickats ut tidigare samt utformats på ett annat sätt, med fokus på ett mindre område inom pedagogiskt drama. Enkätresultaten gav mycket information, detta resulterade i att

bearbetningen blev omfattande. Det var svårt att analysera de olika delarna eftersom resultatet var så brett. Trots att vi var införstådda med att enkät som undersökningsmetod innebär mycket arbete så anade vi inte hur stor bearbetningsprocessen var. Enkätens utformande kan ha påverkat utfallet av resultatet eftersom svarsmaterialet blev så brett. Vi tror att en

begränsning av området hade haft positiv betydelse för bearbetningsprocessen.

Nu i efterhand har vi funderat på hur undersökningen hade blivit om vi hade använt oss av observation samt intervju som metoder. Tidigare såg vi inte hur vi skulle kunna genomföra dessa metoder för att se om pedagogiskt drama används omedvetet av förskollärarna. Nu ser vi dock processen ur ett nytt perspektiv och inser att vi hade kunde ha observerat

förskollärarnas sätt att arbeta med pedagogiskt drama och sedan intervjuat dem kring det vi sett. Dock kvarstår faktumet att de pedagoger som inte använder pedagogiskt drama kunde ha känt sig utsatta.