Anv¨andartester

Under arbetets g˚ang har anv¨andartester genomf¨orts i slutet av varje iteration f¨or att f˚a ˚aterkoppling fr˚an t¨ankta anv¨andare av webbapplikationen, och d¨armed styra utvecklingen av e-butiken i r¨att riktning.

5.2.2.1 Utformning och testgrupp

Vid utformningen av anv¨andartester har h¨ansyn tagits till de fem faktorer som b¨or k¨annetecknas av ett anv¨andartest [53].

Vid val av testgrupp togs flera aspekter i beaktning. Den fr¨amsta var att testgruppen skulle represen- tera den t¨ankta m˚algruppen, det vill s¨aga studenter vid Link¨opings universitet. F¨orutom detta gjordes anstr¨angningar f¨or att f˚a en bra spridning av ˚alder, k¨on och erfarenhet f¨or att synligg¨ora s˚a m˚anga problem som m¨ojligt, och d¨armed fatta v¨algrundade beslut kring den fortsatta konstruktionen av web- bapplikationen. ¨Aven antalet personer i testgruppen beaktades. Ju fler personer som deltar, desto mer riktigt blir resultatet. Dock avstannar ¨okningen av resultatriktighet vid ungef¨ar 12 personer, samtidigt som gruppen inte b¨or best˚a av f¨arre ¨an fem deltagare [54] . Under anv¨andartesterna i det h¨ar projektet deltog ˚atta personer, vilket allts˚a b¨or ha medf¨ort n˚agorlunda riktiga resultat, ¨aven om det finns en risk att vissa problem inte identifierades med anledning av en f¨or liten testgrupp.

Vid utformningen av testerna valdes uppgifter och fr˚agor baserat p˚a omr˚aden d¨ar v¨agledning fr˚an en t¨ankt m˚algrupp ans˚ags fylla en funktion. Ett exempel p˚a detta ¨ar uppgifterna ”Hitta boken X och genomf¨or ett k¨op”, och ”Publicera en annons”. De ¨ar tv˚a Bokhyllans mest centrala funktio- ner. Syftet med dessa uppgifter var att unders¨oka k¨op- och s¨aljprocesserna och identifiera potentiella f¨orb¨attringsomr˚aden under hela f¨orloppet och inte bara under en specifik del av det.

Under testerna kommunicerade testledaren med testdeltagaren, och noterade samtidigt deltagarens tillv¨agag˚angss¨att, och efter testerna analyserades data. Baserat p˚a anv¨andartesterna vidtogs flera ˚atg¨arder f¨or att g¨ora webbapplikationen mer anv¨andbar, till exempel bekr¨aftelse efter ifyllda formul¨ar samt f¨orslag p˚a s¨okord i s¨okrutan.

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

5.2.2.2 Retrospective probing

Under b˚ada anv¨andartesterna anv¨andes metoden Retrospective probing f¨or att f˚a svar p˚a fr˚agor om testdeltagarnas upplevelse av webbapplikationen [55]. F¨ordelen med att anv¨anda Retrospective pro- bing var att testledarna erh¨oll svar p˚a sina fr˚agor om utformningen av webbapplikationen samt fick motta allm¨anna synpunkter p˚a den. Metoden f¨orenklade ¨aven j¨amf¨orelsen av anv¨andardata fr˚an olika testpersoner, vilket f¨ortydligade vad som beh¨ovde utvecklas och f¨orb¨attras p˚a webbapplikationen.

¨

Oppna fr˚agor blandades med st¨angda f¨or att erh˚alla b˚ade kvalitativa och kvantitativa svar. Under f¨orsta anv¨andartestet st¨alldes de st¨angda fr˚agorna i form av ja och nej. Det resulterade i att man gick miste om information eftersom det bara fanns tv˚a svarsalternativ, och det f¨orsv˚arade arbetet med anv¨andbarheten p˚a webbapplikationen. D¨arf¨or omformulerades dessa fr˚agor inf¨or det andra anv¨andartestet till en skala fr˚an 1-4. Effekten av detta var en bredare och tydligare bild av anv¨andarnas uppfattning av den befintliga webbapplikationen. F¨or att f˚a ¨annu mer givande svar kunde f¨oljdfr˚agor st¨allts efter de st¨angda fr˚agorna f¨or att f˚a en motivering av svaren [55]. Eftersom detta inte gjordes finns en risk att testdeltagarna inte hade n˚agon egentlig grund f¨or sina svar och att svaren d¨arf¨or inte ¨ar r¨attvisande.

5.2.2.3 Concurrent think aloud

Under b˚ada anv¨andartesterna anv¨andes ¨aven metoden Concurrent Think Aloud, CTA. Syftet med metoden ¨ar att f˚anga upp spontana tankar och ˚asikter om en webbapplikation [58]. F¨ordelen med att anv¨anda CTA var att det framkom saker som testledarna inte sj¨alva hade t¨ankt p˚a. S˚aledes kunde nya problem och nya l¨osningar identifieras, vilket underl¨attade arbetet med att konstruera en anv¨andbar webbapplikation. En nackdel med CTA kan ha varit att de olika testpersonerna anv¨ande metoden olika. Vissa testpersoner hade sv˚arare f¨or att uttrycka sina ˚asikter verbalt, n˚agot som kan ha resulterat i en missvisande bild av de faktiska problemen p˚a applikationen. Denna nackdel togs i beaktning vid tolkning och utv¨ardering av anv¨andartesterna f¨or anv¨andbar webbapplikation/e-butik.

5.2.3 Heuristisk utv¨ardering

I enighet med metoden anv¨andes Nielsen och Molich heuristiska utv¨arderingsmetod, framtagen 1990, f¨or att utv¨ardera projektet [2]. Metoden var framtagen f¨or att hitta problem med anv¨andargr¨anssnittet, med avseende p˚a anv¨andbarhet, vilket var av stor relevans f¨or fr˚agest¨allningen. Metoden var dock otydligt formulerad, och s˚ags d¨arf¨or mer som en tumregel [32] ¨an ett direkt tillv¨agag˚angss¨att. Fr˚agorna togs d¨armed fram f¨or att ge s˚a givande svar som m¨ojligt f¨or webbapplikationen med koppling till de tio heuristikerna (se 2.4.7 Heuristisk utv¨ardering). Kopplingen kan ses som stark, d˚a fr˚agorna endast ¨ar en omskrivning av de definitioner som beskrivits i metoden. [61].

F¨or att finna 75% av problemen med anv¨andargr¨anssnittet skulle fem eller fler personer utf¨ora testet [61], vilket logiskt ledde till att testet utf¨ordes p˚a fem individer, som ans˚ags vara webbutvecklare och designers. Testut¨ovarnas ˚asikter skrevs ned, sammanst¨alldes och betygsattes i efterhand p˚a en femgradig skala (se 3.3 Utv¨ardering). Nackdelen med denna metod var att den ¨ar skapad f¨or att fin- na problem med webbapplikationers anv¨andbarhet. Den ger d¨arf¨or en v¨aldigt ensidig syn p˚a sidan och svarar d¨armed prim¨art p˚a vad med applikationen som inte ¨ar anv¨andbart snarare ¨an vad som ¨ar anv¨andbart.

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

det finns ingen tydlig v¨ardering av de olika fr˚agorna, det vill s¨aga ingen best¨amd skala de ska gra- deras efter. Skalan som anv¨andes tog gruppen sj¨alva fram och ¨ar d¨armed inte 100% trov¨ardig. Ska- lan som anv¨andes var ett till fem d¨ar ett motsvarade mycket d˚alig anv¨andbarhet och 5 mycket god anv¨andbarhet. Fr˚agorna graderades med denna skala i ˚atanke och d¨armed ses det l¨ampligt att analy- sera dessa och dess medelv¨ardet efter samma skala. D˚a skalan har tagits fram f¨or just detta tillf¨alle finns ingen teori om vilket medelv¨arde som motsvarar en anv¨andbar webbapplikation men internt best¨amdes att tre motsvarar en anv¨andbar applikation.

Metoden ¨ar anses d¨arf¨or l¨amplig f¨or utv¨ardering under f¨oruts¨attningen att h¨ansyn tas till att metoden identifierar fel och d¨armed ger ett negativt resultat.