K¨opsidan

Skapandet av s¨ok- och filtreringsfunktionen var v¨aldigt viktigt i detta projekt. M¨ojligheten att kunna s¨oka och filtrera bland Bokhyllans annonser f¨or att hitta just den kursboken som efterfr˚agas ¨ar en h¨ornpelare till webbplatseffektivitetens resultat. Mayhew och Bias visar att webbplatseffektivitet och kundlojalitet har 30% korrelation och d¨armed b¨or konsumenter kunna utnyttja webbapplikationers verktyg f¨or att enkelt hitta det som s¨oks [14]. Dessa implementerades p˚a k¨opsidan d˚a det ¨ar platsen d¨ar konsumenter kommer beh¨ova s¨oka och filtrera, vilket teoretiskt b¨or leda till ¨okad kundlojalitet.

5.1.5.1 Filtrering

Det finns flera olika typer av filter som kan implementeras p˚a en e-handelssida, d¨ar en av de mest centrala filtreringsfunktionerna ¨ar filtrering efter produktkategori. Det ¨ar aktuellt f¨or kunder som vet ungef¨ar vilken produkt som de ¨ar ute efter, men vet inte exakt vad inom den kategorin14. Denna filtre- ringsfunktion har dock inte implementerats p˚a den h¨ar webbapplikationen d˚a produkterna som annon- seras p˚a k¨opsidan endast kommer vara kurslitteratur. D¨armed ans˚ags den filtreringsfunktionen on¨odig f¨or denna e-butik. Det som d¨aremot ans˚ags beh¨ovas h¨amtades fr˚an enk¨atunders¨okningen, 92,6% ville

14_{Business 2 Community, J. Komarek, ’Product Filters: 9 Best Practices for Ecommerce Sites’, 2016. [On-}

line]. Tillg anglig: https://www.business2community.com/ecommerce/product-filters-9-best-practices-ecommerce-sites- 01430804. [H¨amtad: 29- apr- 2019].

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

kunna filtrera p˚a pris och 3 av 4 ville kunna filtrera p˚a b¨ockers skick15_{. Dessa filtreringsfunktioner}

implementerades redan vid iteration ett och m¨ojligheten att sortera annonserna fanns ocks˚a. Respon- sen f¨or filtreringen vid f¨orsta anv¨andartestet var att vissa ville ha filtrering efter upplaga och ¨amne, samt att man b¨or ha en default-sortering [4.2.10]. En default-sortering efter fallande publicerings- datum implementerades under iteration tv˚a, d¨aremot f¨orkastades id´en om att till¨ampa filtrering f¨or upplaga och ¨amne. Anledningen till det ¨ar f¨or att om dessa hade implementerats hade det funnits en s¨okfunktion, fyra filtreringsfunktioner samt en sorteringsfunktion, vilket ans˚ags bli ¨overv¨aldigande och kan snarare skapa f¨orvirring. Ibland kan mindre vara mer, och det ¨ar speciellt viktigt med tanke p˚a att minskning av desorientering inte bara ¨ar prestandah¨ojande, det medf¨or ¨aven att anv¨andare blir engagerade i webbinteraktionen och mer ben¨agna att ˚aterigen bes¨oka webbsidan, enligt Webster och Ahuja [1].

Ytterligare ett s¨att att underl¨atta anv¨andarens navigering med hj¨alp av filter ¨ar att g¨ora det m¨ojligt att anv¨anda flera filter samtidigt f¨or att reducera antalet s¨oktr¨affar och p˚a s˚a s¨att g¨ora valen l¨attare, vilket implementerades under iteration tv˚a16. ˚Aterkopplingen fr˚an anv¨andartesterna efter den andra iterationen p˚apekade att ”Rensa”-knappen ist¨allet b¨or heta ”Rensa filter” samt att en ”Ok”-knapp b¨or finnas f¨or att aktivera filterfunktionerna [avsnitt 4.2.10]. ”Rensa”-knappen ¨ar generell och rensar inte bara filtret, s¨okf¨altet rensas ocks˚a. Namnet p˚a knappen b¨or m¨ojligtvis ¨andras till ”Rensa filter och s¨okf¨alt” f¨or tydlighetens skull, men skulle d˚a g˚a emot Haines teori som menar att endast en eller tv˚a ord b¨or anv¨andas f¨or att beskriva knappar eller l¨ankar [15]. ”Ok”-knappen implementerades inte d˚a filtret aktiveras automatiskt n¨ar k¨oparen trycker p˚a en filterfunktion, vilket ¨ar i enlighet med s¨okfunktionen, som ocks˚a aktiveras automatiskt. Om funktionerna aktiveras direkt sker s¨okningen av den specifika kursboken effektivare, vilket Xue, Harker och Heim menar ¨ar viktigt vid utformandet av en webbapplikation och medf¨or att f¨ors¨aljning och kundn¨ojdhet ¨okar [13].

5.1.5.2 S¨okfunktion

S¨okfunktionaliteten ¨ar en grundsten till navigerbarheten p˚a hemsidor och ¨ar s¨arskilt relevant f¨or den- na webbapplikation som utg˚ar ifr˚an att n¨ast intill alla k¨opare kommer anv¨anda s¨okfunktionen under bes¨oket p˚a webbapplikationen. Vid s¨okning utan tr¨affar har det valts att inte implementera funktionen att alternativa produkter b¨or presenteras17. Det beror p˚a att k¨oparna ¨ar studenter och s¨oker kursb¨ocker till kurserna som de l¨aser. Kurserna kr¨aver n¨astan alltid specifika kursb¨ocker i och med att kursin- neh˚allet g˚ar ihop med den kursboken och d¨armed kan alternativa kursb¨ocker inte anv¨andas. Det finns ingen anledning att visa alternativa kursb¨ocker om de inte kan anv¨andas till kursen.

S¨okfunktionen skapades s˚a att s¨okningen automatiskt aktiveras n¨ar text b¨orjar skrivas i s¨okf¨altet och anv¨andaren slipper d˚a oftast skriva klart hela sin text innan boken de s¨oker dykt upp. Detta gjordes f¨or att effektivisera s¨okningen och medf¨orde ¨aven att en ”auto-complete”-funktion18 _{inte beh¨ovde}

till¨ampas. Hela s¨okfunktionen blir n¨amligen en variant av ”auto-complete”. D¨aremot finns ingen

15_{Enk¨at. V¨anligen se bilaga A.}

16_{Business 2 Community, J. Komarek, ’Product Filters: 9 Best Practices for Ecommerce Sites’, 2016. [On-}

line]. Tillg¨anglig: https://www.business2community.com/ecommerce/product-filters-9-best-practices-ecommerce-sites- 01430804. [H¨amtad: 29- apr- 2019].

17_{Invesp, A. Shukairy, ’Six Tips to Optimize Your Website’s Internal Search Function’. [Online]. Tillg¨anglig:}

https://www.invespcro.com/blog/six-tips-to-optimize-your-websites-internal-search-function/. [H¨amtad: 29- apr- 2019].

18_{Invesp, A. Shukairy, ’Six Tips to Optimize Your Website’s Internal Search Function’. [Online]. Tillg¨anglig:}

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

spell-check implementerad, vilket skulle kunna frustrera k¨oparen om os¨akerhet finns kring stav- ningen p˚a det som efters¨oks. F¨or att motarbeta s˚adana situationer har m¨ojligheten att kunna s¨oka p˚a kursb¨ockernas olika attribut till¨ampats [15]. Vilka attribut som ska kunna anv¨andas i s¨okningar fick best¨ammas av enk¨atdeltagarna19_{. Att kunna s¨oka p˚a fem olika attribut bed¨omdes vara ¨overfl¨odigt och}

kunde leda till f¨orvirrande s¨okresultat. D¨armed utesl¨ots m¨ojligheten att kunna s¨oka p˚a ¨amnesomr˚ade. Vilka attribut som kunde s¨okas efter var inte helt uppenbart efter f¨orsta iterationen, d˚a ˚aterkopplingen fr˚an anv¨andartesterna p˚apekade att texten i s¨okrutan ”S¨ok efter bok” inte angav vad k¨oparen skulle s¨oka p˚a f¨or att hitta sin bok. Under iteration tv˚a ¨andrades detta till ”S¨ok p˚a titel, f¨orfattare, kurskod eller ISBN”, detta f¨or att k¨oparen ska veta exakt vilka nyckelord som kan anv¨andas f¨or att hitta produkterna.

5.1.5.3 Helhet

”Mer info”-knappen och tillh¨orande sida blev problematiskt efter f¨orsta iterationen d˚a k¨oparen in- te kunde j¨amf¨ora tv˚a annonser samtidigt och man kunde inte l¨agga till boken i kundvagnen direkt. Anv¨andarna fr˚an f¨orsta anv¨andartestet p˚apekade d˚a att ”l¨agg i kundvagn”-knappen b¨or finnas direkt p˚a k¨opsidan ist¨allet f¨or att beh¨ova ta sig till ”mer info”-sidan [se avsnitt 4.2.10]. K¨opsidan omkon- struerades under iteration tv˚a, ”mer info”-knappen och tillh¨orande sida raderades. Ist¨allet implemen- terades en ”mer/mindre information”-knapp som expanderar annonsrutan f¨or respektive bokannons och presenterar d˚a en st¨orre bokbild tillsammans med bokens ¨ovriga information. K¨oparen kan d˚a direkt ¨oppna tv˚a eller fler annonser samtidigt och j¨amf¨ora dessa utan att beh¨ova hoppa fram och till- baka mellan olika sidor, och direkt l¨agga in den ¨onskade boken i kundvagnen. Detta ¨ar i enlighet med Nielsens teori [2].

Vid f¨orsta ¨ogonkastet inneh˚aller respektive annons bokens titel, pris och skick. Det beror p˚a att Gehrke och Turban rekommenderar att inledningsvis visa koncisa och informativa produktbeskrivningar [6]. K¨oparen f˚ar d˚a en initial uppfattning om vilken bok annonsen inneh˚aller. F¨or att sedan vidare j¨amf¨ora annonser klickas ”mer information”-knappen och k¨oparen m¨ots d˚a av all tillg¨anglig information i ett expanderat l¨age.

5.1.6 Mitt konto

Under sprint 1 var gruppens fokus p˚a front-end l˚agt och f¨alten f¨or att redigera anv¨andaruppgifter pla- cerades d¨arf¨or smidigt under en knapp med namnet ”Klicka p˚a mig f¨or att ¨andra uppgifter”, n˚agot som togs upp under sprint 1 anv¨andartester (se 5.1.9.1 Anv¨andartester). Testpersonerna tydde p˚a att nam- net var osmidigt och skulle bytas ut till ” ¨Andra/redigera uppgifter”. F¨or att g¨ora kontosidan tydligare ¨andras texten p˚a knappen till ” ¨Andra uppgifter” och placerades l¨angre upp p˚a sidan. Anledningen till placeringen var att viktiga l¨ankar b¨or placeras h¨ogt upp p˚a sidan f¨or att anv¨andare ska slippa scrolla [19].

¨

Andra uppgifter har inneh˚allit samma f¨alt under hela implementationsfasen av projektet, dessa har varit anv¨andarnamn, l¨osenord, e-post, telefonnummer, studieprogram samt ˚arskurs. F¨alten har valts d˚a de, efter diskussion, setts som det mest v¨asentliga f¨or webbapplikationen. Ett problem med detta som uppt¨acktess efter kodstoppet var att anv¨andarnamn inte finns i databasen. Ist¨allet har varje konto ett f¨or- och efternamn, som logiskt borde bytt ut det f¨altet.

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

Sj¨alva funktionaliteten att ¨andra sina uppgifter ¨ar viktig d˚a en anv¨andbar webbapplikation ska minime- ra anv¨andarens input, meddela anv¨andaren om beslut som fattas av hen och ge anv¨andaren m¨ojlighet att ˚angra inputs [5]. Enligt detta ges anv¨andaren ocks˚a ett tydligt meddelande efter uppdatering av uppgifter.

F¨or att ge anv¨andaren ¨okad s¨akerhet, n˚agot som motarbetar anv¨andbarhet, har anv¨andaren givits en m¨ojlighet att radera sitt konto med tillh¨orande information. F¨or att h˚alla principerna skrivna i stycket ovan ges anv¨andaren innan detta ett tydligt meddelande om vad som ¨ar p˚a v¨ag att h¨anda, i form av en alert. Alerten uppkommer p˚a sk¨armen n¨ar en checkbox med texten ”Jag ¨ar s¨aker p˚a att jag vill radera mitt konto och all dess inneh˚all” kryssats i. Anv¨andaren ges d˚a m¨ojlighet att ˚angra sin input[5]. Av samma anledning som ¨andra uppgifter knappen flyttades h¨ogre upp p˚a sidan [19], flyttades ocks˚a byt profilbildsknappen h¨ogre upp. Denna knappen var under sprint 1 l˚angt ner p˚a sidan och uppdelad i en ”V¨alj fil” och en ”Upload” knapp. L¨osningen var ocks˚a baserad p˚a svar fr˚an anv¨andartesterna (Se 5.1.9.1 Anv¨andartester). D¨ar lyftes det upp att processen skulle g¨oras tydligare och till en knapp. En logisk funktionalitet som borde ha funnits p˚a mitt konto, som aldrig implementerades p˚a ap- plikationen, var uppladdade b¨ocker. Funktionsmissen p˚atr¨affades under anv¨andartester (Se 5.1.9.1 Anv¨andartester) efter kodstoppet och gick inte att ˚atg¨arda. Bristen med detta ¨ar att anv¨andare inte kan redigera eller se sina publicerade annonser.

5.1.7 Betalprocess

Betalfunktionaliteten och allt som r¨or den slutgiltiga transaktionen av pengar var inte n˚agonting grup- pen tog sig an, d˚a det finns h˚arda regler kring s¨akerheten vid hantering av betalinformation. D¨arf¨or togs beslutet att anv¨anda en extern betalfunktion som, till en liten avgift vid varje transaktion, l¨oser betalningen. Detta gjordes till stor del d˚a detta inte i n˚agon st¨orre utstr¨ackning kan relateras till ar- betets fr˚agest¨allning som r¨or anv¨andbarhet och att det extraarbete som hade beh¨ovts l¨aggas p˚a att konstruera en s¨aker betaltj¨anst sj¨alva dels inte hade hunnits med eller kunnat implementeras p˚a ett s˚adant s¨att som lagen kr¨aver.

Den betaltj¨anst som till slut valdes och senare implementerades p˚a webbapplikationen var en tj¨anst fr˚an f¨oretaget Stripe. Stripe tillhandah˚aller en billig och relativt l¨attimplementerad l¨osning, men med stora anpassningsm¨ojligheter vid behov. Denna m¨ojlighet att anpassa utseendet av betalfunktionen, mer specifikt den del d¨ar betalinformationen skrivs in, anv¨andes inte. Detta var ett aktivt val som gjordes och grunden till detta l˚ag i det Turban & Gehrke ˚ar 1999 skrev ang˚aende verifikationssymboler [6]. Stripe ¨ar ¨aven en v¨alk¨and betalningstj¨anstleverant¨or vilket g¨or deras design igenk¨annbar och s˚aledes valdes det att inte ¨andra p˚a den design som Stripe erbjuder.

D˚a h¨ansyn inte togs till hur betalfunktionen fungerade f¨orr¨an den skulle implementeras under sprint 2, uppstod problem med hur betalningen skulle verifieras av hemaf¨or att d˚a genomf¨ora k¨opet. Detta ¨ar n˚agonting som hade kunnat tas h¨ansyn till under de inledande sprintarna d¨ar back-end delen av web- bapplikationen byggdes f¨or att d˚a underl¨atta implementationen av betalfunktionen under projektets slutfas.

Stripe erbjuder en s¨akerhetsfunktion som kontrollerar anv¨andarens postnummer n¨ar denne skriver in sina betaluppgifter f¨or att ytterligare f¨orsv˚ara anv¨andandet av stulna eller f¨orfalskade betaluppgifter. Detta ¨ar n˚agonting som aktivt valdes bort under implementationen av betalfunktionen d˚a det ans˚ags att den f¨orh¨ojda s¨akerhet detta skulle erbjuda inte ¨ar lika markant i Sverige j¨amf¨ort med USA som funktionen ¨ar anpassad f¨or. Det ans˚ags allts˚a f¨ors¨amra betalfunktionens anv¨andbarhet s˚a pass mycket att funktionen valdes bort. P˚a s˚a s¨att minskades antalet f¨alt som beh¨over fyllas i f¨or att genomf¨ora en

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

betalning med 20 %.

Valet av betaltj¨anst f¨oll p˚a Stripe, men det finns ett antal stora och v¨alk¨anda f¨oretag som tillhandah˚aller liknande tj¨anster, exempelvis PayPal, Square, Klarna, Google Checkout och Amazon Payments. Det finns f¨or- och nackdelar med alla, men att valet f¨oll p˚a just Stripe var egentligen inte mer genomt¨ankt ¨an att n˚agra gruppmedlemmar hade tidigare erfarenhet av Stripe samt att testfunktionaliteten f¨or Stripe ¨ar genomg˚aende. Ut¨over detta kunde valet lika g¨arna ha fallit p˚a n˚agon av de andra stora alternativen. S˚ah¨ar i efterhand hade det troligtvis varit l¨attare att implementera exempelvis PayPal p˚a webbapplika- tionen. Detta d˚a PayPals API visat sig vara l¨attare att arbeta med, i varje fall med gruppens erfarenhet och kunskap som utg˚angspunkt.

Betalprocessen ¨ar ¨aven den del som kan upplevas som ett av de mest kritiska momenten under ett k¨op via en e-handel. K¨opet kr¨aver att kunden delar person- och betaluppgifter vilket kr¨aver att betalfunk- tionen upplevs som s¨aker och att kunderna alltid f˚ar en bekr¨aftelse p˚a sitt k¨op.

Under rubrik 2.2.4 K¨opprocess beskrivs vikten f¨or en e-butik av att ha s¨akerst¨allande verifikations- symboler i betalningen f¨or att kunna ge ett s¨akert intryck. Det ¨ar ¨aven d¨arf¨or Stripe valdes f¨or att kunna ge anv¨andaren denna s¨akerhetsk¨ansla. Nackdelen med att anv¨anda denna tj¨anst ¨ar att den inte ger stora valm¨ojligheter n¨ar det kommer till design av sj¨alva utf¨orandet och formul¨aret, men med detta i ˚atanke gjordes ¨and˚a bed¨omningen av att Stripe var det b¨asta att anv¨anda.

Initialt hade projektets medlemmar d˚alig koll p˚a hur Stripe fungerade, och en best¨allning blev godk¨and och lagt i databasen n¨ar anv¨andaren omdirigerades till /order. Senare kom insikten av att detta var ett oh˚allbart bekr¨aftelsesystem, d˚a detta innebar att det endast kr¨avdes att anv¨andaren skrev in /order i webbl¨asaren f¨or att ett k¨op skulle godk¨annas och lagras i databasen. F¨or att motverka detta anv¨ands nu i praktiken en token som genereras fr˚an Stripe n¨ar ett kort blivit validerat. Detta utnyttjas, och n¨ar detta sker lagras alla b¨ockerna i kundvagnen som en ny entitet i databasen, “Purchases”, och tas bort fr˚an entiteten “Book”.

5.1.8 Navigationsmeny

F¨or att skapa s˚a bra navigation som m¨ojligt och d¨arigenom anv¨andbarhet p˚a webbapplikationen har en navigationsmeny implementerats. Navigationsmenyn inneh˚aller s˚av¨al viktig information f¨or anv¨andaren som l¨ankar till alla olika delarna av webbapplikationen. D˚a navigationsmenyn bed¨oms s˚a pass viktig har valet av att ha med den p˚a alla sidor gjorts. Det valet ¨ar n˚agot som st¨ods av Tadjer [18], som argumenterar f¨or att en navigationsmeny b¨or existera p˚a alla av webbapplikationens sidor. Navi- gationsmenyn best˚ar till st¨orsta del av l¨ankar till alla sidans delar. F¨or att uppn˚a en effektiv navigation beskriver Haine [15] vikten av att skapa tr¨affs¨akra l¨ankar som tydligt f¨orklarar f¨or anv¨andarna vart de hamnar om de trycker p˚a l¨anken. D¨arf¨or har mycket tid lagts p˚a att diskutera fram vilka l¨ankar som ska finnas i navigationsmenyn samt beskrivningen av l¨ankarna.

Skapandet av en effektiv l¨ank som anv¨andarna l¨att kan tolka ¨ar n˚agot som ¨ar av yttersta vikt f¨or att uppn˚a en god navigerbarhet. Weinreich och Lamersdorf [20] har tagit fram typiska egenskaper f¨or effektiva l¨ankar. De tar upp vikten av att en l¨ank ska best˚a av f¨orklarande ord och symboler samt l¨ankens grafiska utseende f¨or att urskilja den fr˚an resterande komponenter. D¨arf¨or har f¨orklarande namn och symboler valts f¨or att ge anv¨andarna s˚a mycket information som m¨ojligt genom att bara l¨asa l¨anken. Vidare har ¨aven tydliga grafiska indikationer implementerats som sker om en anv¨andare f¨or sin pekare ¨over en l¨ank. Ibland kanske inte symboler samt f¨orklarande namn r¨acker till f¨or att anv¨andarna ska f¨orst˚a vart l¨anken leder. Farkas och Farkas [19] beskriver en l¨osning p˚a detta problem genom att l˚ata en informationsruta bli synlig om anv¨andarna h˚aller pekaren ¨over en l¨ank en liten stund. F¨or att g¨ora det tydligare f¨or anv¨andarna har ¨aven denna funktion implementerats.

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

F¨or att f˚a en bra navigation p˚a webbapplikationen ¨ar det viktigt att anv¨andarna l¨att ska kunna orientera sig p˚a sidan och hela tiden veta vart de befinner sig. F¨or att skapa en plats¨oversikt p˚a webbapplika- tionen som visar anv¨andarna vart de befinner sig just nu har en funktion som ¨andrar bakgrundsf¨argen p˚a enbart den aktiva l¨anken implementerats. Detta g¨or att anv¨andarna hela tiden kan se vilken flik de befinner sig p˚a ¨aven fast de har tagit en annan l¨ank dit ¨an via navigationsmenyn. Enligt Park och Kim [8] bidrar en plats¨oversikt till ¨okad navigerbarhet samt minskad risk f¨or att anv¨andarna ska k¨anna sig vilsna.

Enligt Farrell11 b¨or en logotyp finnas p˚a sidan, detta f¨or att anv¨andarna ska f¨orst˚a att de ¨ar kvar p˚a samma webbapplikation. Vidare menar Farrell ¨aven att logotypen b¨or l¨anka till startsidan f¨or att anv¨andarna snabbt ska kunna ta sig tillbaka. D¨arf¨or har en egen logotyp till Bokhyllan skapats och implementerats i navigationsmenyn. Detta verkar vara en bra l¨osning d˚a inga tendenser setts till i v˚ara test som indikerar p˚a att anv¨andarna inte skulle f¨orst˚a att logotypen l¨ankar tillbaka till startsidan. Vidare argumenterar Tadjer [18] f¨or att en knapp som tar kunden till kassan ska finnas i navigations- menyn. Av den anledningen har en interaktiv knapp implementerats i navigationsmenyn som f¨orutom att ta kunden till sin kassa ¨aven direkt p˚a knappen visar hur m˚anga varor som ligger i kassan f¨or tillf¨allet. N˚agot som ¨ar v¨aldigt smidigt f¨or d˚a slipper kunden g˚a in i kassan f¨or att se hur m˚anga varor som har lagts till.

P˚a webbapplikationen har, ut¨over navigationsmenyn, ¨aven en sidfot implementerats p˚a alla sidor. F¨orutom att visa f¨or anv¨andarna att sidan tar slut inneh˚aller ¨aven den l¨ankar till diverse sidor samt ett litet stycke som f¨orklarar vad webbapplikationen ¨ar och hur man anv¨ander den. Testpersonerna har anv¨ant dessa l¨ankar i testen, vilket g¨or att de bidrar till navigerbarheten p˚a ett positivt s¨att.

Det har visats att utvecklingarna som har till¨ampats i navigationsmenyn under v˚ara iterationer har bi- dragit till b¨attre navigation p˚a sidan, detta ¨ar n˚agot som st¨arks av anv¨andartesterna. Studeras v¨agvalet som testpersonerna valt f¨or att navigera runt p˚a sidan f¨or att hitta svaren ses en klar f¨orb¨attring. I det f¨orsta testet bes¨okte testpersonerna 2,875 fler sidor ¨an vad som var optimalt. I det andra testen l˚ag samma siffra p˚a 0.125 sidor.

5.1.9 Utv¨ardering

Till utv¨arderingen anv¨andes b˚ade anv¨andartester och heuristisk utv¨ardering. Dessa har sammanst¨allts separat nedan.

Kandidatrapport 5. DISKUSSION

5.1.9.1 Anv¨andartester

Anv¨andartest 1 Anv¨andartest 2 Genomf¨ort k¨op 0.25 0.3 0.35 0.4 0.45 0.5

Figur 26: Medelv¨arde f¨or Lostness.

Utifr˚an diagrammet kan konstateras att lostness [56] har varierat under de tv˚a olika anv¨andartesterna. Det f¨orsta testet uppm¨atte ett medelv¨arde f¨or lostness p˚a 0,24. En anv¨andare s¨ags vara vilse om lost- ness ¨overstiger eller ¨ar lika med 0,42 [57]. D¨armed kan konstateras att webbapplikationen var navi- gerbar vid detta tillf¨alle med avseende p˚a det n¨amnda m˚attet, d˚a samtliga anv¨andare befann sig under