Adverbiella bisatser
Till de adverbiella bistserna hör tidsadverbial, ju-bistser (ju mer vi är tillsammans ju gladare vi blir), orsaksbisatser (därför att, eftersom), avsiktsbisatser (för att) (Hultman, 2008).
Attributiva bisatser
De attributiva bisaterna utgörs oftast av relativa bisater som inleds med som, vilken, vars, vad eller ett realtivt adverb såsom dit, där (Hultman, 2008)
Flickan som målar tavlan Bilen vars ägare heter Lars
Värdesakerna låstes in i ett värdeskåp, dit alla hade varsin nyckel
Huvud- och bisats
Huvudsatsen är en sats som inte är underordnad en annan sats, medan bisatsen oftast är underordnad huvudsatsen. Det finns en viktig skillnad av negationens/satsadverbialets placering i huvudsats kontra bisats. I huvudsatsen kommer negationen/satsadverbialet efter det finita verbet och i bisats kommer negationen/satsadverbialet före finit verb. Informationen är hämtad från Nationalencyklopedin (www.ne.se, hämtad 2012-05-01) utifrån sökord på huvudsats och bisats. Platshållartvånget i svenska språket gör att subjektet i en sats, med vissa undantag, alltid måste anges och detta styr också i stort ordföljdsreglerna i svenska språket (Hultman, 2008).
I huvudsatsen kan ordföljden vara rak med en sk kanonisk ordföljd med subjekt + verb och sedan resten av satsen: han kommer, han ropar, Anna skriver. Den kan dock få omvänd ordföljd, sk inversion vilket inträffar när någon annan satsdel än subjekt inleder satsen (topikalisering av icke-subjekt): AUX + Verb + Subjekt och sedan resten av satsen: Imorgon kommer jag, ibland händer det, snart är jag klar
I bisatsen är ordföljden rak efter en bisatsinledare, det vill säga subjekt + verb: när han kommer, att vi åker, som det anges. Undantag finns (Se Hultman, 2008).
Egentext
En text som kan förstås och fungera utan att några följdfrågor ställs till författaren. För att en text skall vara kommunikativ krävs att texten är en egentext (Josephson, Melin & Oliv, 1990). Texten skall alltså stå på egna ben och det finns inga obesvarade frågor. Men kan också använda sig av ordet explicit, vilket har samma betydelse som som egentext.
Explicit textstil
Se Egentext.
Idiomatiskt uttryck
Enligt Nationalencyklopedin (http://www.ne.se) är idiomatiska uttryck "karakteristisk för ett visst språk, i enlighet med normerna för ett språk". Grekiska idiōmatiko´s 'egen', 'karakteristisk', t.ex. idiomatiskt uttal (hos någon som talar ett främmande språk "som en infödd"). Ett idiomatiskt uttryck kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår.
Implicit textstil
Se Satellittext
50
Satsadverbial
Satsadverbial är en speciell typ av adverbial som bestämmer hela satsen. Exempel på dessa adverbial är: inte, ju, kankse, nog, verkligen, säkert, liksom (Bolander, 2010). I viss mån kan man säga att vissa satasadverbial intar samma position som negationens placering vilket gör att man även kan studera satsadverbialens placering för att se inlärares språkliga förmåga beträffande bisatsens syntax..
Rak ordföljd kontra omvänd ordföljd (inversion)
Rak ordföljd (kanonisk ordföljd) innebär att subjektet föregår det finita verbet i satsen och är den vanliga ordföljden i huvudsatser: ”jag tittar på TV” Den omvända ordföljden eller benämningen inversion innebär att det finita verbet föregår subjektet i satsen, vilket sker när annan satsdel intar första platsen i meningen (Bolander, 2010). Exempelvis när adverbial intar spetsställning i satsen ”nu tittar jag på TV” sker inversion eller omvänd ordföljd där det finita verbet föregår subjektet.
Nominal stil
Nominalstilen kännetecknas av hög komplexitet och koncentration i texter. Meningar byggs upp av substantiv som oftast har andra substantiv som bestämmer varandra på olika sätt (Josephson, Melin & Oliv, 1990). Man kan säga att det som ingår i fundamentet i satsen har en tät information och består ofta av utbyggda nominalfraser innan man möts av ett verb. Dessa typer av texter är har en tydligar skriftspåklig karaktär (Josephson, Melin & Oliv, 1990).
Åsikterna om skolledningens inställning till betyg har väckt debatt. Debbatten om betygen i det svenska skolsystemet är infekterat. Behovet av extraresurser för elever med läs- och skrivsvårigheter är stora. En viktig del i vår kampanj angående pedagogiska resurser till skolorna är att påverka politikerna.
Nominala bisatser
Nominala bisatser utgörs främst av att-bisatser och frågebisats (Hultman, 2008). Nominala bisatser fungerar oftast som subjekt, objekt eller predikativ i en den överliggande satsen (alltså huvudsatsen)sats.
Satellittext
En satellittext betyder motsatsen till egentext. En satellittext kan inte förstås utan att man ställer följdfrågor till författaren. Det saknas information till mottagaren och gör att texten inte kan förstås utan att få texten förtydligad (Josephson, Melin & Oliv, 1990). Även uttrycket implicit kan här användas i samma betydelse som satellittext.
Syntax avser hur ord, fraser och satser är strukturerade. Här kan man exempelvis studera syntaxen av huvud- resp bisats vilket omfattar
ordföljd, negationens eller satsadverbialet placering i olika typer av strukturer som förekommer inom språket.
Topikalisering, se Huvud- och bisats
Verbal stil
Den verbala stilen centrerar satser kring verbet snarare än till substantivet. Det betyder att vebet lyfts fram i satsen. Man kan också säga att omfånget i fundamentet ofta utgörs av ett subjekt, ett pronomen, en enkel nominalfras eller möjligen något utbyggd. Verbalstilen utgörs av en vardaglig och talspråklig stil (Josephson, Melin & Oliv, 1990).
Jag tycker att det är bra med betyg. Betyg ger mig möjligheter i framtiden men läraren förstår inte våra behov av extra resurser. Jag anser att vi måste protestera och visa att vi bryr oss.
51
Bilagor:
Bilaga 1 - bisatser
Bisatser i analysen är indelad i tre huvudkategorier (enligt Hultman, 2010); attributiva, nominala och adverbiella bisatser. De nominala bisatserna delas i analysen in i att-bisatser och indirekta frågesatser/frågebisatser då detta har betydelse i analysen. De attributiva bisatserna som tas med i analysen är relativa bisatser samt anges de adverbiella bisatserna i analysen enbart som adverbiella även om dessa i sin tur går att kategorisera ytterligare. Bisatserna är direkt avskrivna utifrån texterna som ingår i studien där ord, ordföljd, stavning och symboler är identiska med originaltexten. För grammatiska beskrivningar se appendix.
Tisus 1:
Attributiva/relativa bisatser
1. som tyvärr många känner till 2. som orsakar stress
3. som identifierar sig med sitt arbete 4. som är väldigt svårt att hitta igen 5. som många arbetar ,,ihjäl" sig 6. som har förlorat sitt jobb efter lång tid 7. som tycker (att deras jobb)
8. som har svårt att få ett jobb 9. som redan har kunskaper
10. som ungdomar vill ha ett brabetalt jobb
11. [Det är därför även många unga]* drabbas av stress (subjektmärket 'som' uteblir) 12. som kan leda till psykiska skador
13. som har för mycket jobb Att-bisatser (nominala bisatser)
1. att arbetsskador orsakade av stress ökar
2. att stressrelaterade och psykiska besvär har fördubblats
3. att det finns ett starkt samband mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa.” 4. Att ,,stress är att ha för lite menungsfullt arbete”
5. Att ,,arbetsförkortning kan vara ett hot mot hälsan” 6. Att män utan jobb löper dubbelt så stor risk att dö i förtid. 7. *att man har inte tid för någonting annat
8. *att man vet inte (ens vart man ska börja) 9. att det orsakar stress
10. (som tycker) att deras jobb är deras identitet 11. att de inte ens kan någonting annat
12. att deras liv har kommit ut ur spåren
13. att de /som har för mycket jobb/ skull lämna några av sina arbetsuppgifter 14. *(Hoppas)att i framtiden får vi uppleva mycket mindre stressrelaterade liv. Frågebisats (nominala bisatser)
1. [de som har förlorat sitt jobb vet inte] hur de kan hitta ett nytt jobb.
Adverbiella bisatser
1. Så även arbetslöshet kan orsaka stora delen av stress 2. *när de har redan skadat sig psykiskt på grund av stress 3. även om de är högutbildade
4. om man gräver sig in i arbetet
5. om man är arbetslös eller beroende av sitt jobb
Tisus 2:
52 1. som ska lämnas in så fort som möjligt
2. som ska ska skyllas på
Att-bisatser (nominala bisatser)
1. att det är samhället /som ska skyllas på
2. att vi vill tjäna mycket pengar och vara ekonomiskt oberoende 3. att man går in i väggen
4. att man blir tvungen att sluta jobba i värsta fall 5. att stress kan förstöra och skada mycket 6. (för) att man känner sig värdelös i samhället
7. att det är mycket viktigt och även nödvändigt att jobba Frågebisatser (nominella bisatser)
1. [man borde själv få bestämma] hur långt man vill gå
Adverbiella bisatser
2. när man till slut har hittat jobb 3. ju äldre man blir
4. när man till slut har hittat ett jobb 5. när man har skaffat barn
6. när arbetsgivaren också har sina krav och deadliner
7. och [när arbetsgivare] inte har någon förståelse för ens situation 8. När man jobbar
9. Om man är arbetslös
10. Vill man vara 5ambitiös och tjäna mycket pengar då väljer man för att jobba hårt 11. Vill man ha ett lugnare liv […]
12. [Sammansatt bisats] och satsa lite mer på privatlivet […] då väljer man bort mycket pengar.
Tisus 3:
Attributiva/relativa bisatser 1. som vi saknar idag 2. som vi har idag
3. som [har] växt upp i en ny generation 4. som i sin tur leder till (att…)
5. som leder [till] /att man inte jobbar som förut 6. som leder till stress
Att-bisatser (nominala bisatser)
1. att varje sjätte person har ingenstans att gå varje morgon 2. att stressrelaterade och psykiska besvär har fördubblats
3. att folk saknade datorer eller andra materialistiska saker /som vi har idag? 4. att folk mår sämre och sämre år efter år
5. att folk hade jobb, trygghet i nästa arbetsdag 6. att de skulle sakna jobb
7. att vi är på fel spår
8. att 8 timmar arbete orsakar psykisk ohälsa. 9. att man stressar sig mycket på jobbet
10. (som i sin tur leder till) att arbetslösheten blir bara högre 11. att man stressar sig mycket på jobbet
12. att man kan bli arbetslös 13. att man inte jobbar som förut
14. att man ska förkorta 8-timmars arbetsdag 15. att man minskar arbetsgivare avgifter 16. att vi kommer se positiva effekter
53 17. att folk kommer att må bättre helt enkelt.
Adverbiella bisatser
1. vart de ska gå imorgon
2. när de var klara med sina utbildningar 3. (för) att arbete måste ändå fullfyllas.
4. *Eftersom blir det bara svårare att ta sig ut ur detta läge 5. om vi påstår/ att 8-timmar arbete orsakar psykisk ohälsa
Tisus 4:
Attributiva/relativa bisatser
1. som något vi måste leva med 2. som genomfördes av NN
3. som är utsedd för allvara problem på grund av stressiga livet 4. som reglerar minne
5. som vi måste oroa sig för 6. som vi är ansvariga för
7. som arbetar (måste sköta det jobbet) 8. som skrattar under arbetstid
9. som vi drabbas av på grund av tilläggat jobbet 10. som vi gör
11. där vi inte trivs
12. *vad som vi är ansvariga för
13. där vi ofta är tvungna att stanna i jobbet 14. där arbetstid är reglerad
15. som vi gör
Att-bisatser (nominala bisatser)
1. att stress kan skada vissa av hjärncellerna/som reglerar minnet[…] 2. att vår hälsa ligger i våra händer
3. att vårt arbete är för stressigt 4. att vi inte hamnar i en situation 5. att vi pensionerar tidigare 6. att vi inte har råd med den
7. *att vi kan inte tåla hur mycket som helst
8. att det viktigaste är att hitta en balans mellan jobbet och fritiden Adverbiella bisatser
1. eftersom jag nyligen har läst antalet handlingar angående stress 2. om vi lär sig hantera stress på ett lämpligt sätt
3. när arbetskamraterna har en bättre kontakt med varandra 4. om vi börjar klaga
5. om du har någon tvekan
6. *eftersom vi vill inte arbeta på ett ställe (där vi inte trvis) 7. därför att vi inte har råd med den
8. om vi gör så (är vår kropp tvingas att prestera mer än den kan. Det lägger vi inte märke på) 9. där vi trivs med det (som vi gör)
54
SVAB 1:
Attributiva/relativa bisatser 1. som jag verkligen hörde 2. som redan finns på svenska 3. som svenska TV visar
4. som kan lucka tusental ungdomar 5. som leder [att de använder engliska] 6. som är viktigt och nytt om språkets framtid 7. om vad som är viktigt
Att-bisatser (nominala bisatser) 1. att en viss person blir hotad
2. att svenska språket inte var ett riktigt språk 3. att han alldeles har fel förstående
4. att man ska underlätta kommunikatin med andra 5. [att,] det beror på deras intresse av olika program*** 6. [som leder] att de använder engliska
Adverbiella bisatser
1. om det bevarar av oss 2. när jag kom till Sverige
3. när han beskriver svenska som ett littet språk 4. när han menar det
5. för att man ska underlätta kommunikation
6. när ungdomar pratar med maltispråk istället för det tydliga svenska språket. 7. när det gäller t. ex företagarbete, projekt och såna grejer.
SVAB 2:
Attributiva/relativa bisatser 1. som läser enormt mycket Att-bisatser (nominala bisatser)
2. att läsningen har minskat så enormt mycket
3. satsförkortning utan att-inledare: [att] det är avslappnande att ligga i soffan […] 4. att det är mycket nyttigare…
5. och [att det är] bättre för oss att läsa 6. att man lär sig så mycket
7. [att] det är tråkigt 8. att *ibland det är skönare 9. att film ska ta över så mycket 10. att det är nyttigare…
11. och [att det är] bättre för sig själv att läsa
Adverbiella bisatser
55
SVAB 3:
Attributiva/relativa bisatser 1. som vi ofta ställer oss idag
2. som har gjort (att vi alla idag har blivit så lata) 3. (att det är den synen på böcker)som vi måste ändra på 4. [En utav de anledningart till] att vi borde hälst ta en bok 5. som får jobba
6. som måste föreställa dig allt Att-bisatser (nominala bisatser)
1. (som har gjort) att vi alla har blivit så lata
2. att det är den synen på böcker (som vi måste ändra på) 3. att allt är redan klart
4. att man lär sig skriva mkt bättre 5. att vi skall fundera över
6. (om vi inte vill) att böcker försvinner Frågebisats (nominala bisatser):
1. [det jag tycker att vi skall fundera över, det är] hur vi för tillbaka böckerna i dagens samhälle
Adverbiella bisatser
2. när man läser en bok
3. så som jag har föreställt mig en bok 4. när det gäller filmer
5. när vi skall slappna av 6. om hur bra böcker är 7. om hur bra filmer är
8. om vi inte vill (att böcker försvinner)
SVAB 4:
Attributiva/relativa bisatser 1. som är skriven av NN 2. som ligger bakom 3. som händer med vår värld 4. som fick det stora bloggpriset 5. som gör nätet till en attraktiv plats 6. som är anledningen
7. som stoppar oss
8. som ligger bakom kränkande kommentarer 9. som är ett hot
10. som är av psykopatisk karaktär 11. som är elaka
12. som vågar stå 13. för vad de säger 14. som inte vågar
15. som helst vill vara anonyma
16. (en funktion) där man måste registrera sig Att-bisatser (nominala bisatser)
1. att det är ett hot 2. att alla borde vakna
56 4. att de vågar
5. att han la ner sin privata blogg 6. att många håller med mig
7. att det är anonymiteten (som gör nätet till ett attraktiv plats) 8. att det är ett hot med anonymiteten.
9. Att det är så
10. att jag har lyckats övertyga er 11. att anonymiteten är ett hot 12. att det blir ett hot mot sig själv
13. att yttrandefriheten hotar yttrandefriheten 14. att det uppstår en situation
15. att det minskar
16. att vi människor hade vågat stå för oss själva Adverbiella bisatser
1. om hur näthatet är störst bland unga 2. om varför det är så
3. om man var tvungen att ange vem man är 4. om de inte finns
5. för att ungdomar lämnar inga spår 6. när man vet om svaret
7. när vittnen inte vågar vittna 8. när det handlar om brott 9. om de inte finns
10. om anonymitet inte skulle existera
11. om man var tvungen att ange sitt riktiga namn 12. om man förbjuder anonymitet
13. när de kränkande kommentarerna får bloggarna att lägga ner sina bloggar 14. om man kollar på en bild från en maskeradbal
57
Attributiva Nominala Adverbiella
relativa att-bisats frågebisats adv Summa
bisatser totalt Tisus 1 13 14 1 5 33 tisus 1, proc 39% 42% 3% 15% Tisus 2 2 7 1 11 21 Tisus 2, proc 10% 33% 5% 52% Tisus 3 6 18 0 5 29 Tisus 3, proc 21% 62% 0% 17% Tisus 4 15 8 0 9 32 Tisus 4, proc 47% 25% 0% 28% SVAB, 1 7 6 7 20 SVAB 1, proc 35% 30% 0% 35% SVAB, 2 1 11 0 1 13 SVAB 2, proc 8% 85% 0% 8% SVAB, 3 5 7 1 7 20 SVAB 3, proc 25% 35% 5% 35% SVAB, 4 16 16 0 14 46 SVAB 4, proc 35% 35% 0% 30% Summa 65 87 3 59
Tabell 1, Sammanställning samtliga - användning bisatser
58 Figur 2, Diagram samtliga - användning bisatstyp
59 Figur 4, Diagram SVAB-gruppen - användning bisatstyp
60
Negationer bisats Neg.
MSENL
Neg. MSAVV
Sats MSENL Sats MSAVV Summa
totalt tisus 1 1 2 1 4 Procentuell fördelning 25% 50% 25% 0% tisus 2 1 1 Procentuell fördelning 100% 0% 0% 0% tisus 3 1 1 Procentuell fördelning 3% 0% 0% 0% tisus 4 4 2 6 Procentuell fördelning 67% 33% 0% 0% SVAB, 1 1 1 Procentuell fördelning 100% 0% 0% 0% SVAB, 2 0 Procentuell fördelning 0% 0% 0% 0% SVAB, 3 1 1 1 3 Procentuell fördelning 33% 0% 33% 33% SVAB, 4 4 4 Procentuell fördelning 100% 0% 0% 0%
Tabell 2, samtliga - negationer/satsadverbial i bisatser
Neg. MSAVV= Negation placeras icke målspråksenligt Neg. MSENL= Negation placeras målspråksenligt Sats MSAVV= satsadverbial placeras målspråksavvikande Sats MSENL= Satsadverbial placeras målspråksenligt
61
Bilaga 2 - Huvudsatser, negation/satsadverbial
Huvudsats med negation eller satsadverbial. Satsadverbial såsom ju, bara, även, också, ofta, kanske, alltid, aldrig som placeras i huvud- resp bisatser i likhet med negation där satsadverbial kommer före FV i bisatser och efter FV i huvudsatser. Jag har valt att ta satsadverbial med i analysen då det kan tydliggöra var inlärare befinner sig i språkutvecklingen enligt inlärningsgångar.
Tisus 1:
1. Det är förstår på grund av stress
2. De som har förlorat sitt jobb efter lång tid vet inte hur de kan hitta nytt jobb. 3. De vill inte jobba upp sig
4. *De även tar mycket jobb med sig hem 5. Det är även många unga drabbas av stress
Tisus 2:
1. Stress dukar redan upp i skolan
2. (Fröken eller professorn bestämmer när och hinner inte barnen eller studenterna inte) får de inte ha betyg eller blir underkända i värsta fall
3. Man har inte ens börjat jobba på riktigt
4. När man har skaffat barn ska man ju ta hänsyn till dem. 5. Tyvärr hänger det inte ihop
6. Till slut orkar vi inte längre
7. Det går iaf inte att förnekas att stress kan förstöra och skada mycket, både fysiskt och psykologiskt. 8. Ett liv utan stress är enligt mig inte möjligt.
9. Till slut orkar vi inte längre
Tisus 3:
1. De behövde inte bekymra eller oroa sig (vart de ska gå imorgon) 2. Alla studenter behövde inte oroa sig
3. Då jobbade folk inte mindre än idag
Tisus 4:
1. Samtidigt vet vi egentligen inte så mycket hur stor inverkan stress har på oss 2. Det är inte bara vår fysiska hälsa som vi måste oroa sig för utan också psykiska. 3. Å andra sidan är arbetslösheten också en stor orsak till stress.
4. Vi behöver inte förändra vårt liv på en gång
62
6. Det händer ofta att stora företag vill minska tillverkninkostnader […]
7. Låt inte att bli lurad. [utifrån negationens placering är det inte målspråksavvikande] 8. Extra pengar motsvarar inte stress som vi drabbas av på grund av tilläggat jobbet. 9. Det lägger vi inte märke på.
SVAB 1:
1. Att en viss person blir hotad av en vän eller en annan ska absolut inte räknas farligare än ett hotad språk. 2. Det födas och ska aldrig dö om det bevarar av oss
3. Jag kan inte glömma (hur mycket prat som jag verkligen hörde när jag kom till Sverige första gång […]) 4. Man kan också lära sig gärna flera språk som engleska
5. Man får inte förakta andra språk. 6. Det måste inte dominera
SVAB 2:
1. Det skadar inte.
2. Man orkar inte sätta sig och läsa 3. Då anstränger du inte dig lika mycket
4. Men jag tycker inte att film ska ta över så mycket
SVAB 3:
1. *Så som jag har föreställt mig en bok kanske har inte någon annan gjort [tolkning: negation på korrekt plats men satsadverbial 'kanske' på fel plats]
2. Man behöver inte kunna läsa
3. Man ser inte en bok som en tid för att koppla av efter skolan eller jobbet
SVAB 4:
1. Så ska det inte behöva vara 2. Man står inte för vad man säger 3. Men vi kan inte gå så långt med det 4. Åke är inte ensam om denna åsikt 5. Då borde det inte vara anonymt 6. De kan inte identifiera varandra
63 Neg. MSENL Neg. MSAVV Sats MSENL Sats MSAVV Summa totalt Tisus 1 2 2 1 5 Procentuell fördelning 40% 0% 40% 20% tisus 2 7 2 9 Procentuell fördelning 78% 0% 10% 0% Tisus 3 3 3 Procentuell fördelning 10% 0% 0% 0% tisus 4 6 4 10 Procentuell fördelning 60% 0% 40% 0% SVAB, 1 4 2 6 Procentuell fördelning 67% 0% 33% 0% SVAB, 2 4 4 Procentuell fördelning 100% 0% 0% 0% SVAB, 3 3 1 4 Procentuell fördelning 75% 0% 0% 25% SVAB, 4 6 6 Procentuell fördelning 100% 0% 0% 0%
Tabell 3, Sammanställning - negation/satsadverbial i huvudsatser
Neg. MSAVV= Negation placeras icke målspråksenligt Neg. MSENL= Negation placeras målspråksenligt Sats MSAVV= satsadverbial placeras målspråksavvikande Sats MSENL= Satsadverbial placeas målspråksenligt
64
Bilaga 3 - inversion i huvudsatser
Topikalisering av icke-subjekt i huvudsatser.
I redovisningen nedan markeras målspråksavvikande ordföljd med symbolen *. När det formella subjektet ”det” används så ingår egentligt subjekt i spetsställning som en del i analysen då det visar på kompetensen av inversion.
Tisus 1:
1. I våran samhälle är det nödvändigt att arbeta mera och mera med tiden. 2. Nu har även Socialstyrelsen bevisat att det finns ett starkt samband […] 3. Samtidigt har NN […] sagt
4. Om man ,,gräver” sig in i arbetet blir det så mycket till slut 5. Då har man förlorat sitt riktiga identitet
6. Samtidigt som många arbetar ihjäl sig är arbetslösheten ett växande problem 7. Ibland är det svårt för dem att hitta ett jobb på grund av deras ålder.
8. Då blir de väldigt stressade
9. Sedan finns det många ungdomar som har svårt att få ett jobb
10. I många länder som t. ex i Estland och Ryssland har det skapat många problem med alkohol- och drogmissbruk.
Tisus 2:
1. När man till slut har hittat jobb kan andra problem uppstå 2. När man har skaffat barn ska man ju ta hänsyn
3. Till slut orkar vi inte längre
4. Följden är en massa av sjukskrivningar […]
5. Om man är arbetslös kan man känna sig ännu mer stressad.
6. När man jobbar har man ofta en känsla av nytta [och kan man utveckla sig och det ställer oss till fred] 7. och [när man har jobbar] kan man utveckla sig.
8. Vill man [om man vill] vara ambitiös och tjäna mycket pengar då väljer man för att jobba hårt […]
Bisatsinledd huvudsats, Hultman, 2010
9. Vill man [om man vill] ha ett lugnare liv och satsa lite mer på privatlivet […] då väljer man bort mycket pengar.